Lub Tuam Rooj Sab Laj
Tej Yam Yooj Yim Kom Muab Siab Npuab Khetos
Kaum Hli Ntuj xyoo 2025 lub tuam rooj sab laj


11:18

Tej Yam Yooj Yim Kom Muab Siab Npuab Khetos

Kev ua raws li Khetos cov lus qhuab qhia dawb huv raws li ib yam yooj yim yuav pab peb muaj kev xyiv fab hauv peb lub neej txhua hnub.

1. Lus Cev

Peb caug peb xyoos tas los lawm, kuv txais kev hu ua ib tug tub txib nyob hauv Qhov Chaw Tshaj Tawm Txoj Moo Zoo Utah Ogden. Muaj tseeb tiag, vim kuv tuaj Yulauv tuaj, muaj tej kab lig kev cai hauv Utah uas txawv rau kuv xws li “green Jell-O with carrots” thiab qos yaj ywv “funeral potatoes” txawv txav heev!

Tiam sis, kuv txais kev tshoov siab vim cov Neeg Ntseeg coob hwm Vajtswv thiab ua thwj tim zoo, muaj neeg coob uas tuaj rau tej kev sib ntsib hauv lub Koom Txoos, thiab muaj tej xwm txheej ntawm lub Koom Txoos uas loj heev. Thaum kuv ua tub txib tag lawm, kuv xav kom kuv tsev neeg yav tom ntej yuav muaj kev xyiv fab thiab kuv sab ntsuj plig lub dag zog raws li kuv pom. Kuv txiav txim siab tias kuv xav rov qab los ua neej nyob hauv “cov roob kav ib txhis.”

Tiam sis, tus Tswv muaj ib txoj hau kev txawv rau kuv. Thawj hnub Sunday uas kuv rov qab los tsev, kuv tus npisov uas muaj tswv yim tau hu kuv ua hauj lwm ua Koom Haum Tub Hluas tus thawj tswj hwm hauv peb pawg ntseeg. Thaum kuv ua hauj lwm pab pawg tub hluas zoo no, kuv tau kawm sai sai hais tias kev xyiv fab uas los ntawm txoj kev ua Yexus Khetos ib tug thwj tim tsis nyob ntawm qhov uas muaj neeg coob tuaj rau lub Koom Txoos tej kev sib ntsib los sis tej lub txheej xwm loj npaum li cas.

Yog li ntawd thaum kuv yuav kuv tus poj niam, Margret, wb zoo siab txiav txim nyob hauv Yulauv thiab tu wb tsev neeg nyob hauv wb lub teb chaws Yelemes Teb. Nyob ua ke wb tau pom tias twb muaj raws li Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson qhia ntau xyoo tas los: “Kev xyiv fab uas peb muaj tsis los ntawm peb lub neej qhov chaw puag ncig, tiam sis los ntawm tej yam uas peb tsom ntsoov saib rau nqi hauv peb lub neej.” Thaum peb tsom ntsoov rau Yexus Khetos thiab Nws txoj moo zoo, wb yuav tau cov koob hmoov ntawm kev ua Nws cov thwj tim txawm peb nyob qhov twg los xij.

2. Tej Yam Yooj Yim Kom Muab Siab Npuab Khetos

Tiam sis, nyob hauv ib lub ntiaj teb uas tsis ntseeg Vajtswv zuj zus thiab ua rau peb ua xyem xyav zuj zus, muaj tej zaj lus xov thiab tej kev cai txawv heev, peb yuav ua li cas kom txhob dig muag thiab kom txhob muaj lub siab tawv thiab tsom ntsoov mus ntxiv rau tej “yam uas meej thiab muaj nuj nqis heev” ntawm Yexus Khetos txoj moo zoo? Nyob hauv ib lub sij hawm uas neeg coob ua xyem xyav, tus Thwj Tim Povlauj tau ntuas Haiv Neeg Ntseeg nyob hauv Kauleethaus thaum nws hais kom lawv tsom ntsoov rau tej yam yooj yim kom “muab siab npuab Yexus Khetos.”

Khetos cov lus qhuab qhia thiab txoj kev cai ntawm txoj moo zoo yeej yooj yim heev cov me nyuam thiaj li txawj to taub thiab. Peb txais tau Yexus Khetos lub hwj chim txhiv neeg dim thiab txais tau tag nrho cov koob hmoov ntawm sab ntsuj plig uas peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tau npaj rau peb thaum peb muab siab rau ntseeg Yexus Khetos, hloov siab lees txim, ua kev cai raus dej, hloov ua neeg dawb huv dhau los ntawm lub txiaj ntsim Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv, thiab nyiaj kom mus txog thaum kawg. Thawj Tswj Hwm Nelson tau piav tias qhov no yog “txoj kev ua raws li tej kev khi lus” thiab yog tus txheej txheem “los ua Yexus Khetos ib tug thwj tim uas rau siab heev.”

Yog tias zaj no los yooj yim to taub, ces vim li cas nyuaj rau peb ua raws li Yexus Khetos txoj kev cai thiab coj raws li Nws tus yam ntxwv? Tej zaum peb ua yuam kev xav tias tej yam yooj yim yog ib yam uas peb ua tau es tsis tas siv zog los sis siv sij hawm ua. Peb yuav tsum siv zog tas li hloov siab kom coj raws li Yexus Khetos. Peb yuav tsum “tso tus neeg ntawm sab cev nqaij daim tawv tseg thiab los ua li ib tug me nyuam.” Kom ua li no peb yuav tsum “tso siab rau tus Tswv” thiab tso tej yam nyuaj tseg, ib yam li cov me nyuam yaus ua. Kev ua raws li Khetos cov lus qhuab qhia raws li ib yam yooj yim yuav pab peb muaj kev xyiv fab hauv peb lub neej txhua hnub, qhia lwm tus thaum ua txoj hauj lwm uas Vajtswv hu kom peb ua, teb tej lus nug uas nyuaj teb txog lub neej no, thiab muab dag zog rau peb kom kov yeej taus peb tej teeb meem loj tshaj plaws.

Tiam sis peb yuav ua li cas kom ua tej yam yooj yim thaum peb sim ua Yexus Khetos cov thwj tim tas peb lub neej? Thawj Tswj Hwm Nelson tau hais kom peb tsom ntsoov rau “qhov tseeb, cov lus qhuab qhia, thiab kev tshwm sim dawb huv” thaum peb sim coj raws li tus Cawm Seej. Qhov uas peb nug seb “Tus Tswv Yexus Khetos xav kom kuv ua dab tsi?” yeej yog ib qho uas qhia peb ntau yam. Qhov uas peb coj raws li Nws tus yam ntxwv ua rau peb muaj ib txoj kev nyab xeeb kom dhau kev ua xyem xyav thiab ib tug uas hlub peb tuav peb tes coj peb mus txhua hnub. Nws yog tus Tub Vaj Ntxwv ntawm Kev Thaj Yeeb thiab tus Tswv Yug Yaj Zoo. Nws yog tus uas Nplij peb lub siab thiab Tso Peb Dim. Nws yog peb lub Pob Zeb thiab tus uas Pov Hwm peb. Nws yog ib tug Phooj Ywg—nej tus thiab kuv tus phooj ywg! Nws caw peb txhua tus hlub Vajtswv, coj raws li Nws cov lus txib, thiab hlub peb tus neeg zej zog.

Yog peb xaiv ua raws li Nws tus yam ntxwv thiab mus tom ntej nrog kev ntseeg Yexus Khetos, txais lub hwj chim ntawm Nws txoj Kev Theej Txhoj, thiab nco qab txog peb tej kev khi lus thiab tej lus cog tseg uas Vajtswv cog lus rau peb, ces ua rau peb lub siab muaj kev hlub puv npo, kev cia siab thiab kev kho mob txhawb nqa peb sab ntsuj plig, thiab kev muaj lub siab iab thiab kev tu siab ploj mus thiab yuav txawj ua siab ntev tos ntsoov rau Vajtswv tej lus cog tseg. Tej lub sij hawm, peb yuav tsum txav mus deb ntawm ib qho xwm txheej tsis zoo los yog nrhiav kev pab los ntawm ib tug kws txawj pab peb. Tiam sis, txhua zaus, qhov uas peb ua raws li tej lub ntsiab cai ntawm txoj moo zoo no yuav pab peb kov yeej tej teeb meem hauv lub neej no raws li tus Tswv txoj kev.

Tej lub sij hawm peb xav tias tej yam yooj yim peb ua tsis tshua muaj hwj chim xws li kev thov Vajtswv, kev yoo mov, kev kawm vaj lug kub, kev hloov siab lees txim txhua hnub, kev txais lub cim nco txog txhua lub lim tiam, thiab kev teev tiam hauv tus Tswv lub tsev ntau zaus. Tiam sis thaum peb paub tias peb tsis tas “”ua tej yam nyuaj los” thiab thaum peb cia siab rau tej lus qhuab qhia dawb huv thiab yooj yim, ces peb pib pom tias txoj moo zoo “zoo kawg” rau peb, txawm yog peb raug tej xwm txheej nyuaj los xij. Peb txais tau lub zog thiab “muaj siab loj sawv ntawm Vajtswv xub ntiag,” txawm yog peb raug kev nyuaj siab los xij peem. Txwj Laug M. Russell Ballard tau hais ntau zaus hais tias, “Yog los ntawm kev ua yooj yim [peb] thiaj li yuav nrhiav tau kev kaj siab lug, kev xyiv fab, thiab kev zoo siab.”

Ua tej yam yooj yim kom muab siab npuab Yexus Khetos pab peb tsom ntsoov rau tib neeg thiab peb txoj kev sib raug zoo mus ib txhis li thiab tsis txhob xav txog tej txheej txheem thiab tej cwj pwm uas kav tsis ntev. Peb tsom ntsoov rau “tej yam uas tseem ceeb tshaj plaws” nyob hauv Vajtswv txoj hauj lwm ntawm kev cawm seej thiab kev tsa nto thiab peb tsis xav txog kev tswj hwm peb txoj hauj lwm txhawb pab lwm tus xwb. Peb muaj sij hawm txaus ua tej yam uas peb ua taus thiab tsis txhawj txog tej yam uas peb ua tsis taus. Tus Tswv qhia peb tias: “Yog li ntawd, tsis txhob nkees ua tej yam zoo, vim nej tab tom teeb lub hauv paus ntawm ib txoj hauj lwm loj. Thiab los ntawm tej yam me yuav muaj tej yam uas loj tawm los.” Tej lus txhawb nqa peb kom ua tej yam yooj yim thiab txo hwj chim, txawm yog peb raug xwm txheej dab tsi los yog.

3. Oma Cziesla

Kuv pog Marta Cziesla yog ib tug uas coj yam ntxwv zoo txog kev ua “tej yam me me thiab yooj yim” kom thiaj ua tau tej yam loj. Peb hu nws ua Oma Cziesla. Oma twb ntseeg txoj moo zoo nyob hauv lub zos Selbongen nyob hauv Prussia Sab Hnub Tuaj ua ke nrog kuv pog koob thaum lub Tsib Hlis Ntuj 30, 1926.

Txwj Laug Cziesla pog (nyob sab xis)

Marta Cziesla (nyob sab xis) thaum hnub uas nws ua kev cai raus dej.

Nws hlub tus Tswv thiab Nws txoj moo zoo thiab rau siab ua raws li nws tej kev khi lus. Nyob rau xyoo 1930 nws yuav kuv yawg, uas tsis yog ib tug mej zeej hauv lub Koom Txoos. Txij thaum ntawd mus Oma mus tsis tau rau lub Koom Txoos tej kev sib ntsib vim kuv yawg thaj teb nyob deb heev ntawm pawg uas nyob ze tshaj. Tiam sis nws tsom ntsoov rau tej yam uas nws ua tau. Oma twb thov Vajtswv, nyeem vaj lug kub, thiab hu tej zaj nkauj ntawm Xi-oos.

Nyaj ib txhia neeg xav tias nws tsis muab siab rau ntseeg lawm, tiam sis qhov lawv xav li ntawd yeej tsis muaj tseeb. Thaum kuv phauj thiab kuv txiv yug los, tsis tau muaj lub pov thawj hwj hauv lub tsev thiab tsis muaj lub Koom Txoos tej kev sib ntsib los yog cov kab ke nyob ze, nws rov qab ua tej yam uas nws ua taus thiab tsom ntsoov rau kev qhia nws ob tug me nyuam kom nkawd “thov Vajtswv, thiab taug kev ua ncaj rau ntawm tus Tswv.” Nws tau nyeem cov vaj lug kub rau nkawd, hu tej zaj nkauj ntawm Xi-oos nrog nkawd, thiab thov Vajtswv nrog nkawd—txhua hnub. Yeej yog lub Koom Txoos uas ua hauv tsev tag nrho.

Nyob rau xyoo 1945 kuv yawg yog ib tug tub rog nyob deb ntawm tsev. Thaum cov yeeb ncuab los nyob ze lawv thaj teb, Oma coj nws ob tug me nyuam yau thiab tso lawv thaj teb tseg kom nrhiav ib qho chaw nyab xeeb dua. Tom qab ib txoj kev taug mus uas nyuaj thiab muaj xwm txheej ceev, lawv nrhiav tau ib qho chaw nyab xeeb hauv Yelemes Teb sab qaum teb thaum lub Tsib Hlis Ntuj xyoo 1945. Lawv tsis tau muaj dab tsi tsuas yog cev ris tsho uas lawv hnav xwb. Tiam sis Oma tseem ua li nws ua taus xwb: nws nrog nws ob tug me nyuam thov Vajtswv—txhua hnub. Nws nrog nkawd hu tej zaj nkauj txog Xi-oos uas nws twb cim ntsoov—txhua hnub.

Lawv lub neej nyuaj kawg nkaus thiab ntau xyoo los lawv yeej tsom ntsoov rau txoj kev tau noj tau haus xwb. Tiam sis nyob rau xyoo 1955, kuv txiv, uas muaj 17 xyoo lawm, kawm kev ua hauj lwm hauv lub nroog Rendsburg. Nws taug kev dhau ib lub tsev thiab pom ib lub daim paib nyob sab nraud uas hais tias “Kirche Jesu Christi der Heiligen der Letzten Tage”—“Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg.” Nws xav tias, “Yeej zoo; nov yog Niam lub koom txoos.” Yog li ntawd thaum nws los tsev, nws qhia Oma tias nws nrhiav tau Oma lub koom txoos lawm.

Yus yeej paub zoo tias nws xav li cas tom qab nws tau siv 25 xyoos uas tsis tau nrog leej twg hauv lub Koom Txoos tham. Nws txiav txim siab mus thaum Hnub Caiv tom ntej thiab hais kom kuv txiv nrog nws mus. Rendsburg nyob deb li 20 mais (32 kilaumev) ntawm lub zos me me uas lawv nyob. Tiam sis qhov no los tav tsis taus Oma kev mus rau lub koom txoos. Hnub Caiv tom qab ntawd, nws nrog kuv txiv caij luv thij ua ke thiab mus rau lub tsev koom txoos.

Thaum pib kev sib ntsib txais lub cim nco txog, kuv txiv zaum ntawm lub rooj zaum kawg, cia siab tias yuav tsis nyob ntev. Nov yog Oma lub koom txoos tsis yog nws li. Qhov uas nws pom yeej tsis ua rau nws txaus siab heev, tsuas muaj ob peb tug poj laug tuaj thiab ob tug tub txib uas ua txhua yam hauv kev sib ntsib ntawd. Tiam sis lawv pib hu nkauj, thiab lawv hu tej zaj nkauj txog Xi-oos uas kuv txiv tau hnov txij thaum nws yog ib tug me nyuam los: “Los, Los cov Ntseeg,” “Auj Kuv Leej Txiv,” “Qhuas tus Txiv Neej.” Qhov uas nws hnov pawg me me hu tej zaj nkauj ntawm Xi-oos uas nws paub lawm txij thaum nws yog ib tug me nyuam los twb tshoov nws lub siab thiab nws paub kiag hais tias lub Koom Txoos muaj tseeb.

Thawj txoj kev sib ntsib txais lub cim nco txog uas kuv pog koom tom qab 25 xyoos yog tib txoj kev sib ntsib uas kuv txiv tau txais kev pom zoo hais tias Yexus Khetos txoj moo zoo uas tau muab txum tim rov qab los muaj tseeb. Nws tau ua kev cai raus dej peb lub lim tiam tom qab ntawd thaum lub Cuaj Hlis Ntuj 25, 1955, ua ke nrog kuv yawg thiab kuv tus phauj.

Twb dhau 70 xyoos lawm tom qab muaj kev sib ntsib txais lub cim nco txog ntawd nyob hauv Rendsburg. Kuv pheej xav txog Oma, xav seb nws tau xav li cas thaum nws kho siab, ua tej yam me thiab yooj yim uas nws ua taus, xws li kev thov Vajtswv, kev nyeem vaj lug kub, thiab kev hu nkauj. Hnub no kuv sawv ntawm no nyob hauv lub tuam rooj sab laj thiab hais txog kuv Oma, nws txoj kev txiav txim ua raws li nws tej kev khi lus thiab kev tso siab rau tus Tswv txawm yog nws raug tej yam nyuaj yeej puv kuv lub siab kom kuv txo hwj chim thiab ris txiaj—tsis ris nws txiaj xwb tiam sis ris Haiv Neeg Ntseeg nyob thoob plaws lub ntiaj teb uas tsom ntsoov rau tej yam yooj yim kom muab siab npuab Khetos thaum lawv raug tej yam nyuaj, tej zaum tsis pom ntau yam hloov tam sim no tiam sis tso siab tias yuav muaj tej yam tseem ceeb los rau yav tom ntej.

4. Tej Yam Me Me thiab Yooj Yim

Kuv tau kawm dhau los ntawm kuv lub neej hais tias tej yam me me thiab yooj yim ntawm txoj moo zoo thiab kev rau siab tsom ntsoov rau Yexus Khetos yuav ua rau peb muaj kev xyiv fab tiag tiag, muaj tej txuj ci tseem ceeb loj heev, thiab ua rau peb ntseeg tias peb yuav txais tau tag nrho cov koob hmoov uas Vajtswv cog lus tias Nws yuav foom pub rau peb. Qhov no muaj tseeb rau nej ib yam li muaj tseeb rau kuv. Raws li Txwj Laug Jeffrey R. Holland hais tias, “Tej koob hmoov los sai sai, tej koob hmoob los lig, thiab ib txhia tsis los txog thaum peb mus saum ntuj ceeb tsheej; tiam sis rau cov uas ua raws nraim li Yexus Khetos txoj moo zoo, cov koob hmoov yeej yuav los.” Kuv kuj ua tim khawv txog qhov no los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.