Tsis Muaj Leej Twg Zaum Nws Ib Leeg Xwb
Ua neej raws li Yexus Khetos txoj moo zoo suav qhov uas nrhiav chaw rau tag nrho txhua tus hauv Nws lub Koom Txoos txum tim rov qab los.
I.
Rau 50 xyoo los lawm, kuv tau kawm txog haiv neeg tej kab li kev cai, suav tej kab li kev cai ntawm txoj moo zoo. Kuv pib kawm txog tej qhob noom qhia txoj hmoov.
Nyob hauv lub Zos Suav hauv San Francisco, thaum tsev neeg Gong noj ua ke tas peb yuav noj ib qho qhob noom qhia txoj hmoov uas hais tej yam zoo li “Mus ib txhiab mais pib thaum tshais ib ruam mus.”
Thaum kuv tseem hluas, kuv tau ua tej qhob noom qhia txoj hmoov no. Kuv rau hnab looj tes dawb, thiab kuv muab cov qhob noom tais thiab kho thaum kuv tshem tawm ntawm lub qhov cub los.
Kuv xav tsis thoob thaum kuv kawm tias tej qhob noom no tsis yog ib yam ntawm haiv neeg Suav tej kab li kev cai tiag. Kom saib tej kab li kev cai ntawm tej qhob noom qhia txoj hmoov ntawm Neeg Suav, Neeg Amelikas, thiab Neeg Yulauv sib txawv li cas, kuv nrhiav kom tau tej qhob noom qhia txoj hmoov hauv ntau lub teb chaws—ib yam li yus yuav teem ob peb qho chaw kom thiaj nrhiav tau kev tua hluav taws tom hav zoov. Cov tsev noj mov Suav hauv tej nroog San Francisco, Los Angeles, thiab New York muaj tej qhob noom qhia txoj hmoov, tiam sis cov tsev noj mov Suav hauv Beijing, London, los yog Sydney tsis muaj. Tsuas yog cov neeg Amelikas thiaj muaj ib Hnub Nco txog Qhob Noom Qhia txoj Hmoov Thoob Teb Chaws. Tsuas yog tej ntawv tshaj tawm Suav thiaj hais txog “Tseem Tseem Amelikas tej Qhob Noom Qhia txoj Hmoov Tiag.”
Qhob noom qhia txoj hmoov no yog ib yam ntxwv xwb. Tiam sis peb siv tau txoj ntsiab cai muab tej kab li kev cai sib piv kawm txog tej kab li kev cai ntawm txoj moo zoo. Thiab nim no tus Tswv muab cib fim rau peb kawm tej kab li kev cai ntawm txoj moo zoo thaum tej yam qhia tias yuav muaj los yav tom ntej hauv Phau Ntawv Maumoos thiab Phau Tshiab muaj los tiag.
II.
Nyob txhua qhov txhia chaw tib neeg tsiv tsev. Lub Koom Haum Ntiaj Teb qhia tias muaj 281 lab tug neeg nyob tsis ruaj thoob ntiaj teb. Yog 128 lab tug neeg coob dua thaum xyoo 1990, thiab coob tshaj xyoo 1970 tej kev ntsuam xyuas peb npaug. Nyob txhua qhov txhia chaw, cov neeg hloov sib los ntseeg tshiab coob tug nrhiav tau Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg. Txhua Hnub Caiv, cov mej zeej thiab lawv cov phooj ywg los ntawm 195 lub teb chaws sib txawv sib sau ua ke hauv 31,916 tej pawg ntseeg ntawm lub Koom Txoos. Peb hais 125 yam lus.
Tsis ntev tas los no, hauv Albania, North Macedonia, Kosovo, Germany, thiab Switzerland, kuv ua tim khawv pom cov mej zeej tshiab ua kom muaj raws li Phau Ntawv Maumoos zaj piv txwv txog tsob ntoo txiv roj. Hauv phau Yakhauj 5, tus tswv ntawm lub vaj txiv roj thiab Nws cov tub qhe ntxiv dag zog rau tsob ntoo txiv roj tej cag ntoo thiab ceg ntoo tib si thaum sau thiab txuas ntxiv rau los ntawm tej qho chaw sib txawv. Niaj hnub no, Vajtswv cov me nyuam sib sau ua ke hauv Yexus Khetos; tus Tswv muab cib fim rau peb to taub Nws txoj moo zoo txum tim rov qab los zoo dua thiab ua raws li txoj moo zoo ntawd.
Npaj peb rau lub nceeg vaj ntuj ceeb tsheej, Yexus qhia ob zaj piv txwv txog lub rooj noj hmo loj thiab lub rooj tshoob. Hauv ob zaj piv txwv no, cov qhua keb tias lawv tuaj tsis tau. Tus tswv txib Nws cov tub qhe “mus rau tom tej kev loj kev me hauv nroog, coj tej neeg pluag, tej neeg qhuav tes qhuav taw, tej neeg dig muag thiab tej neeg ceg tawv tuaj noj.” Hais txog sab ntsuj plig, cov neeg ntawd zoo li peb txhua tus.
Cov vaj lug kub hais tias:
“Yuav caw tag nrho tej teb chaws” los noj “ib pluag hmo hauv tus Tswv lub tsev.”
“Cia li npaj kev rau tus Tswv … kom nws lub nceeg vaj yuav ri mus rau hauv ntiaj teb, kom tej neeg nyob haud yuav txais tau nws lub nceeg vaj, thiab npaj rau tej hnub yuav los.”
Niaj hnub nim no, lawv cov uas caw tuaj rau tus Tswv lub rooj noj hmo tuaj txhua qhov txhia chaw tuaj. Neeg laus neeg hluas, neeg muaj neeg pluag, nyob ze nyob deb, peb lub Koom Txoos tej pawg ntseeg zoo li tej koog zej zog peb nyob haud.
Ua thawj tug Thwj Tim, Petus ua yog toog pom lub rooj ntug qhib thiab muaj “ib co tsiaj txhu nyob hauv ib … daim ntaub dav dav muaj hlua khi plaub ceg kaum ….” Petus qhia hais tias: “Kuv paub tseeb hais tias Vajtswv tsis xaiv leej twg ntsej muag. … Txawm yog haiv neeg twg los xij, Vajtswv lees yuav txhua tus uas hwm Vajtswv thiab ua haum Vajtswv siab.”
Hauv zaj piv txwv txog tus Neeg Xamalis Siab Zoo, Yexus caw peb los cuag Nws thiab sib ntsib hauv Nws lub tsev so—Nws lub Koom Txoos. Nws caw peb ua neeg zej zog zoo. Tus Neeg Xamalis zoo cog lus tias Nws yuav rov qab los thiab muab nqi zog rau cov neeg uas saib xyuas cov neeg hauv Nws lub tsev so. Ua neej raws li Yexus Khetos txoj moo zoo suav qhov uas nrhiav chaw rau tag nrho txhua tus hauv Nws lub Koom Txoos txum tim rov qab los.
Qhov uas hais tias “muaj chaw hauv lub tsev so” suav qhov uas “tsis muaj leej twg zaum nws ib leeg xwb.” Thaum nej tuaj rau lub tsev koom txoos, yog tias nej pom leej twg zaum nws ib leeg xwb, thov hais nyob zoo rau nws thiab nrog nws zaum ua ke? Tej zaum ua li no tsis yog nej txoj kab li kev cai. Tej zaum tus neeg txawv nej los sis hais lus txawv nej. Thiab, ham tsis, tej zaum ib qho qhob noom qhia txoj hmoov yuav hais tias, “Txoj kev ua phooj ywg hauv txoj moo zoo pib thaum hais nyob zoo thiab tsis muaj leej twg zaum nws ib leeg xwb.”
“Tsis muaj leej twg zaum nws ib leeg xwb” kuj txhais tau tias tsis muaj leej twg uas zaum nws ib leeg xwb ntawm sab ntsuj plig thiab sab paj hlwb thiab. Kuv nrog ib leej txiv uas tu tu siab mus xyuas nws ib tug tub. Ntau xyoo ua ntej ntawd, tus tub zoo siab ua ib tug dikas tshiab. Nws tsev neeg yuav ib nkawm khau tshiab rau nws, nws thawj thawj nkawm.
Tiam sis nyob tom tsev koom txoos, cov dikas luag thuam nws. Nws nkawm khau tshiab, tiam sis tsis haib heev. Tus dikas no txaj txaj muag thiab mob siab, ces nws hais tias nws yeej yuav tsis tuaj mus rau lub koom txoos ib zaug ntxiv. Kuv lub siab tseem ntais rhe vim yog nws thiab nws tsev neeg.
Thaum peb tab tom taug kev mus tom Yelikaus, peb txhua tus yeej raug luag thuam, poob ntsej muag thiab mob siab, tej zaum raug xyeej los sis raug ntaus. Thiab, tej lub sij hawm peb txhua tus tau txhob txwm tso lwm tus tseg, tsis pom los sis tsis hnov lwm tus, los yog ua rau lwm tus nyuaj siab. Twb yog vim peb raug mob thiab tau ua rau lwm tus neeg mob Yexus Khetos thiaj coj peb los rau hauv Nws lub tsev so. Hauv Nws lub Koom Txoos thiab dhau ntawm Nws tej kab ke thiab tej kev khi lus, Yexus Khetos kho tau thiab foom koob hmoov tau rau peb. Peb hlub thiab lwm tus hlub peb, ua hauj lwm pab lwm tus thiab lawv pab peb, zam txim pub thiab lwm tus zam txim pub rau peb. Thov nco qab ntsoov hais tias, “tsis muaj kev tu siab dab tsi hauv lub ntiaj teb uas lub ntuj ceeb tsheej kho tsis tau”; lub ntiaj teb tej nra cia li sib tuaj—peb tus Cawm Seej txoj kev xyiv fab muaj tseeb tiag.
Hauv 1 Nifais 19, peb nyeem hais tias: “Muaj tseeb tiag, twb yog cov neeg Ixayees tus Vajtswv kiag los [lawv] tseem muab tsuj ntiag rau hauv lawv ko taw; … lawv saib nws tsis muaj nqis. … Yog li ntawd lawv thiaj muab nws nplawm, thiab nws ua siab ntev nyiaj; thiab lawv muab nws ntaus, thiab nws ua siab ntev nyiaj. Muaj tseeb tiag, lawv nto qaub ncaug rau nws, thiab nws ua siab ntev nyiaj.”
Kuv tus phooj ywg Xib Hwb Qhia Ntawv Terry Warner hais tias kev txiav txim, kev nplawm, kev ntaus, thiab kev nto qaub ncaug tsis yog tej yam uas muaj qee zaum xwb thiab tsuas yog thaum Khetos ua neej nyob hauv lub ntiaj teb no xwb. Saib peb ua li cas rau lwm tus neeg, twb yog cov tshaib, cov nqhis, cov kho siab, yog ua li cas rau Nws.
Hauv Nws lub Koom Txoos txum tim rov qab los, peb ua neeg zoo dua thaum tsis muaj leej twg nyob nws ib leeg xwb. Cia peb tsis txhob lam tau lam yoog los sis saib rau nqi. Cia peb ua tib zoo txais tos, lees txais, ua hauj lwm pab, thiab hlub cov neeg tshiab. Thov kom txhua tus phooj ywg, muam, kwv tij tsis txhob ua ib tug neeg txawv tiam sis ua ib tug me nyuam nyob tsev.
Niaj hnub nim no, neeg coob kho siab thiab nyob lawv ib leeg xwb. Tej social media thiab artificial intelligence ua tau kom peb xav tias ib leeg nyob ze ib leeg tiam sis peb tseem nqhis qhov uas pom tib neeg tiag thiab nyob ze lawv. Peb ib leeg xav hnov ib leeg lub suab. Peb xav nrog lwm tus neeg koom siab thiab kom ib leeg ua zoo rau ib leeg.
Yeej muaj ntau yam uas ua tau rau peb xav tias peb tsis phim lwm tus neeg tom tsev koom txoos—ua piv txwv hais, peb zaum peb ib leeg. Tej zaum peb txhawj txog qhov uas hais lus sis, peb cov ris tsho hnav, peb tsev neeg. Tej zaum peb xav tias peb tsis muaj peev xwm txaus; hnov ntxhiab luam yeeb; xav ua neeg dawb huv; tau nrauj txiv los sis poj niam thiab poob ntsej muag; txhawj xeeb txog lub Koom Txoos tej cai tswj hwm. Tej zaum peb tsis muaj txiv tsis muaj poj niam, sib nrauj, yog poj ntsuam yawg ntsuam. Peb cov me nyuam nrov; peb tsis muaj me nyuam. Peb tsis tau mus ua tub txib los sis mus rov qab los ntxov. Thiab muaj li ntawd txuas ntxiv mus.
Mauxiyas 18:21 caw peb koom siab koom ntsws ib leeg hlub ib leeg. Kuv caw kom peb txhawj xeeb tsawg dua, txiav txim rau lwm tus neeg tsawg dua, ua nyaum rau lwm tus neeg tsawg dua—thiab, thaum tsim nyog, tsis txhob ua heev rau peb tus kheej. Peb tsim tsis tau Xi-oos siv ib hnub xwb. Tiam sis txhua lub sij hawm hais “nyob zoo,” txhua yam ua siab zoo rau lwm tus neeg, coj Xi-oos los ze dua. Cia peb tso siab rau tus Tswv ntau dua thiab ua tib zoo mloog tag nrho Nws tej lus txib.
III.
Raws li cov lus qhuab qhia hais, hauv cov Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg tej kev ntseeg thiab tej kev sib raug zoo, tsis muaj leej twg zaum nws ib leeg xwb vim yog txoj kev khi lus uas muaj vim yog Yexus Khetos.
Tus Yaj Saub Joseph Smith tau qhia hais tias: “Yog peb lub luag hauj lwm kom pom, koom pab, thiab nthuav los txoj kev yeeb koob hauv Hnub Nyoog Kawg no, ‘lub caij nyoog tso txoj cai uas muaj txhij txhua … ,’ thaum Vajtswv cov Ntseeg yuav sib sau ua ke los ntawm txhua lub teb chaws, xeem neeg, thiab haiv neeg.”
Vajtswv “tsis ua ib yam dab tsi tsuas yog ua tej yam uas pab neeg ntiaj teb xwb; … nws thiaj tso nws txoj sia xwv kom nws yuav coj tau neeg txhua tus los cuag nws. …
“… Nws caw lawv txhua tus los cuag nws thiab los txais yuav nws txoj kev tshav ntuj; … thiab txhua tus zoo tib yam nkaus rau Vajtswv.”
Txoj kev hloov siab los ntseeg Yexus Khetos hais kom peb tso tus neeg ntawm sab cev nqaij daim tawv tseg. Ib yam li Thawj Tswj Hwm Dallin H. Oaks qhia hais tias, peb yuav tsum tso ib txoj kab li kev cai twg uas tsis phim Vajtswv cov lus txib thiab rais los mus ua neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg. Nws piav hais tias, “Muaj ib txoj kab lis kev cai uas yog los ntawm txoj moo zoo, ib co kev cai thiab tej kev xyaum ua uas tag nrho cov mej zeej ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg coj thiab ua raws li.” Tej kab lis kev cai ntawm txoj moo zoo suav kev coj dawb huv, kev mus rau lub tsev koom txoos txhua lub lim tiam, kev tsis txhob haus dej cawv, luam yeeb, dej cas, los sis kasfes. Suav qhov uas coj ncaj ncees thiab ua siab dawb paug; thiab to taub hais tias peb mus tom ntej tsis yog nce theem los sis nqis theem thaum ua hauj lwm pab hauv lub Koom Txoos.
Kuv kawm tau ntau yam los ntawm cov mej zeej thiab cov phooj ywg nyob txhua lub teb chaws thiab txhua txoj kab lis kev cai. Thaum kawm tej vaj lug kub ua ob peb yam lus thiab raws li ob peb txoj kab lis kev cai ua tau rau yus to taub txoj moo zoo zoo dua. Tej yam sib txawv hais txog Khetos tej cwj pwm ua tau rau kuv hlub thiab to taub kuv tus Cawm Seej zoo dua. Txhua tus neeg tau koob hmoov thaum peb lub hauv paus ntawm peb tej kab lis kev cai, raws li Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson qhia, yog saib peb txhua tus neeg ua Vajtswv ib tug me nyuam, ib tug me nyuam ntawm txoj kev khi lus, Khetos ib tug thwj tim.
Yexus Khetos txoj kev kaj siab lug yog rau peb txhua tus. Tsis ntev tas los no, muaj ib tug tub hluas nug kuv hais tias, “Txwj Laug Gong, kuv puas yuav mus tau lub ntuj ceeb tsheej?” Nws xav paub saib Vajtswv puas yuav zam nws lub txim tau. Kuv nug saib nws lub npe hu li cas, ua tib zoo mloog nws zaj, caw nws mus ntsib nws tus npisov, thiab khawm nws. Nws txawm muaj kev cia siab rau ntawm Yexus Khetos.
Lwm zaus, kuv hais lus thiab hais txog tus tub hluas no. Tom qab ntawd, kuv tau txais ib tsab ntawv uas tsis muaj lub npe sau rau thiab uas pib hais tias, “Txwj Laug Gong, kuv poj niam thiab kuv tau tu cuaj tug me nyuam loj hlob tuaj … thiab mus ua tub txib qhia txoj moo zoo ob zaug.” Tiam sis “kuv yeej los xav hais tias Vajtswv yuav tsis txais kuv los hauv lub nceeg vaj xilethi-aus … vim kuv tej kev txhaum thaum tseem hluas phem heev!”
Tus sau tsab ntawv hais txuas ntxiv, “Txwj Laug Gong, thaum koj qhia txog tus tub hluas muaj kev cia siab tias nws yuav txais tau kev zam txim, kuv txawm muaj kev xyiv fab, thiab xav tias tej zaum Vajtswv yuav [zam txim pub rau kuv] thiab.” Tus sau tsab ntawv xaus lus tias, “Nim no, kuv nyiam kuv tus kheej!”
Thaum peb los cuag tus Tswv thiab sib ntsib ua ke hauv tus Tswv lub tsev so, ces kev sib raug zoo ntawm peb tej kev khi lus tob dua tuaj. Tus Tswv foom koob hmoov rau peb txhua tus thaum tsis muaj leej twg zaum nws ib leeg xwb. Thiab leej twg paub? Tej zaum tus neeg uas peb zaum npuab yuav nrog peb ntaus phooj ywg thiab nrog peb noj ib qho qhob noom qhia txoj hmoov. Thov kom nrhiav chaw rau Nws thiab peb txhua tus rau ntawm tus Me Nyuam Yaj lub rooj hmo, kuv rau rau siab thov, tuav Yexus Khetos lub npe dawb huv, amees.