Lub Tuam Rooj Sab Laj
Ua Koj lub Luag Hauj Lwm Kawg Siab Kawg Ntsws
Kaum Hli Ntuj xyoo 2025 lub tuam rooj sab laj


15:22

Ua Koj lub Luag Hauj Lwm Kawg Siab Kawg Ntsws

Tso siab rau tus Cawm Seej kom thiaj rau rau siab rub siab ntev ua nej lub luag hauj lwm kawg siab kawg ntsws.

Tsaib no thaum kuv mus xyuas Yulauv kuv mus xyuas kuv qhov chaw ua hauj lwm qub, Lufthansa German Airlines rau ntawm tshav nyab hoom Frankfurt.

Kom cob qhia nws cov kws tsav nyab hoom, Lufthansa muaj ib co tshuab uas pab ua txuj tsav nyab hoom txawm yog ya khiav zoo los yog ya mus thaum muaj kam ceev. Thaum kuv tseem ua hauj lwm ua ib tug thawj tsav nyab hoom, txhua txhua rau lub hli kuv yuav tsum xyaum tsav nyab hoom siv lub tshuab no kom thiaj muaj cai tsav nyab hoom. Kuv nco ntsoov qhov uas kuv nyuaj siab thiab txhawj xeeb tiam sis kuj zoo siab tom qab kuv xeem laib lawm. Thaum ntawd kuv tseem hluas thiab nyiam qhov kev sim siab no.

Thaum kuv mus xyuas lawv lub sij hawm ntawd, ib tug thawj coj Lufthansa nug kuv saib kuv puas xav sim lub tshuab xyaum tsav nyab hoom 747 ntawd dua ib zaug ntxiv.

Ua ntej kuv ua tib zoo xav tso, kuv hnov ib lub suab—uas zoo nkaus li kuv lub suab—hais tias, “Yog las mas, kuv xav ua li ntawd tiag.”

Kuv hais cov lus ntawd, tam sim ntawd kuv txawm muaj ntau yam kev xav. Yeej ntev ntev lawm kuv tsis tau tsav ib lub nyab hoom 747. Yav thaud kuv hluas thiab kuv ua siab loj ua ib tug thawj tsav nyab hoom. Nim no kuv muaj suab muaj npe uas kuv yuav tsum txhawb nqa. Kuv puas yuav txaj muag tab meeg lwm cov kws tsav nyab hoom no?

Tiam sis lig lawm yog tias kuv yuav tso tseg tsis ua, ces kuv cia li zaum hauv lub rooj zaum thawj tsav nyab hoom, tso kuv ob txhais tes rau lub kauj tsav nyab hoom, thiab ib zaug ntxiv, kuv xyiv fab heev thaum lub nyab hoom ua txuj khiav mus thiab ya mus saum ntuj ntsuab xiab.

Kuv zoo siab hais tias kuv txawj ya mus los, lub nyab hoom tsis poob, thiab kuv tsis poob ntsej muag thiab.

Txawm yog li ntawd los, kuv yeej txo hwj chim heev. Thaum yav thaud kuv tseem hluas, kuv tsav nyab hoom yooj yim heev tsis tas xav txog dab tsi hlo li. Niaj hnub nim no kuv yuav tsum ua tib zoo xav mus xav los kuv thiaj ua tau tej yam yooj yim.

Yuav Tsum Tswj Yus tus Kheej Thiaj Ua Tau Thwj Tim

Qhov uas muaj los rau kuv thaum kuv xyaum tsav lub nyab hoom hauv lub tshuab ntawd pab kuv nco qab hais tias thaum peb txawj ua ib yam dab tsi zoo—txawm yog tsav nyab hoom, nquam nkoj, tseb noob, los yog paub txog dab tsi los—yuav tsum rau rau siab tswj yus tus kheej thiab xyaum kom tau zoo.

Tej zaum yus yuav siv sij hawm li ob peb xyoos yus thiaj txawj ua ib qho txuj ci los yog ib lub luag hauj lwm. Tej zaum yus yuav rau rau siab ua hauj lwm ces qhov xyaum ntawd rais los mus ua ib qho yooj yim rau yus. Tab sis mas yog tias yus xav tias yus yuav tsum tsis xyaum thiab tsis kawm, ces yus maj mam xiam tej kev txawj ntse thiab tej kev txawj ua uas yus rau rau siab ncav kom tau.

Yuav tsum ua li no kom tau tej kev txawj xws li hais lwm yam lus, qoj xem xaus, los yog tsav ib lub nyab hoom. Kuj yuav tsum ua li ntawd kom thiaj ua tau Khetos ib tug thwj tim thiab.

Hais meej meej, yuav tsum tswj yus tus kheej thiaj ua tau ib tug thwj tim.

Tsis yog ib yam uas lam tau lam ua, thiab tsis yog txoj hmoov thiaj muaj xwb.

Kev ntseeg Yexus Khetos yog ib qho txiaj ntsim, tiam sis qhov uas txais txoj kev ntseeg ntawd yog ib txoj kev xaiv uas peb yuav tsum cog lus tias yuav ua “kawg [peb] lub siab thiab lub dag lub zog.” Yuav tsum xyaum txhua hnub. Txhua txhia teev. Yuav tsum ke kawm ke rau rau siab mus ua. Peb txoj kev ntseeg, peb txoj kev muab siab npuab tus Cawm Seej, muaj zog zuj zus tuaj thaum peb raug sim siab rau hauv lub neej no. Txoj kev ntseeg nyiaj mus dhau tau vim peb saib xyuas thiab tu, peb rau rau siab muaj, thiab peb tsis tso tseg li.

Qhov fab ntxeev, yog tias peb tsis siv txoj kev ntseeg thiab nws lub hwj chim, peb tsis paub tseeb txog tej yam uas yav thaud peb saib ua tej yam dawb ceev—tsis tso siab rau tej yam uas yav thaud peb paub tias muaj tseeb.

Tej kev haub ntxias uas yeej tsis ntxias peb pib rais los ua tej yam zoo thiab ntxim nyiam tsis yog tej yam txaus ntshai.

Qhov hluav taws ntawm peb zaj lus tim khawv yav thaud tsuas sov tsis ntev. Yuav tsum ntxiv taws rau thiaj kub thiab cig loj heev.

Nyob hauv Phau Tshiab, tus Cawm Seej qhia ib zaj lus piv txwv txog ib tug tswv uas muab nyiaj npib rau nws cov tub qhe txhua tus—ib co nyiaj uas zoo nkaus li ib qho txuj ci. Tus tub qhe uas rau rau siab siv nws cov nyiaj npib ntawd raws li qhov zoo tsam paj. Tus tub qhe uas muab nws lub nyiaj npib ntawd faus rau hauv av xiam txhua yam thaum kawg.

Yuav tsum kawm li cas? Vajtswv muab txiaj ntsim rau peb txhua tus—txawm yog kev txawj ntse, kev txawj ua, los yog cib fim—thiab Nws xav kom peb siv thiab ua kom tej txuj ci ntawd loj tuaj kom peb thiaj tau koob hmoov thiab kom thiaj foom koob hmoov tau rau Nws cov me nyuam tag nrho. Yuav tsis muaj li ntawd yog tias peb muab tej txuj ci ntawd tso saum ib lub txee ib yam li ib tug nqi zog uas peb ntsia qhuas ntshawv ntshis. Peb tej txiaj ntsim loj tuaj thiab vam meej tsuas yog thaum peb siv xwb.

Nej Muaj Kev Txawj

Tej zaum nej yuav hais tias, “Tiam sis Txwj Laug Uchtdorf, kuv tsis muaj txiaj ntsim los yog kev txawj dab tsi—qhov tsawg, tsis muaj tej ntawd uas muaj nqi hlo li.” Tej zaum nej saib lwm tus uas muaj tej txiaj ntsim uas pom tau yooj yim thiab uas zoo heev ces nej xav tias nej yog neeg dog dig xwb. Tej zaum nej xav tias thaum lub neej ua ntej yug los, thaum hnub uas Vajtswv muab txiaj ntsim thiab kev txawj pub rau txhua tus, nej li tsawg kawg nkaus piv rau lwm tus—qhov tseem ceeb yog thaum muab piv rau cov uas muaj txiaj ntsim ntau kawg.

Auj, kheev lam kuv khawm tau nej thiab pab nej to taub qhov tseeb no hais tias: Nej yog ib tug neeg puv nkaus txoj kev kaj; ib tug me nyuam ntsuj plig ntawm ib tug Vajtswv nyob mus ib txhis li! Thiab nyob hauv nej yog ib rab peev xwm uas nej tsis pom qab xav thoob txog.

Ib yam li cov sau paj lug hais, nej los rau hauv lub ntiaj teb no “muaj yeeb koob lawv nej qab”!

Nej zaj dab neeg chiv keeb yeej yog pib saum ntuj los, thiab nej txoj hmoov los saum ntuj los thiab. Nej ncaim tawm ntawm lub ntuj ceeb tsheej los hauv no, tiam sis lub ntuj ceeb tsheej yeej tsis tau ncaim nej!

Nej tsis yog neeg dog dig.

Nej muaj kev txawj!

Nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus, Vajtswv hais tias:

“Muaj ntau lub txiaj ntsim, thiab twb muab ib lub txiaj ntsim los ntawm Vajtswv tus Ntsuj Plig rau txhua [tus neeg].

“Rau ib txhia pub ib qho, thiab rau ib txhia pub lwm qhov, [kom] li ntawd sawv daws thiaj tau koob hmoov.”

Peb cov txiaj ntsim ib txhia yog txheeb tseg hauv vaj lug kub. Ho muaj ib co uas tsis nyob haud thiab.

Ib yam li tus yaj saub Maulaunais hais tias, “Tsis txhob xyeej Vajtswv tej txiaj ntsim, vim tej txiaj ntsim ntawd muaj ntau; thiab tej txiaj ntsim ntawd yog los ntawm tib tug Vajtswv los.” Tej zaum tej txiaj ntsim no tshwm sim los “muaj ntau txoj kev uas Vajtswv muab … ; tiam sis twb yog tib tug Vajtswv ua hauj lwm txhua yam rau sawv daws”

Tej zaum muaj tseeb uas peb tej txiaj ntsim ntawm sab ntsuj plig tsis haib heev, tiam sis txawm yog li ntawd tej ntawd tseem ceeb heev thiab. Cia kuv qhia nej txog tej txiaj ntsim ntawm sab ntsuj plig uas kuv tau pom hauv cov mej zeej thoob plaws lub ntiaj teb. Xav saib nej puas tau koob hmoov vim yog tej txiaj ntsim raws li nram qab no:

  • Khuv leej lwm tus neeg.

  • Fim cov neeg uas tsis muaj phooj ywg.

  • Nrhiav kev xyiv fab.

  • Ua ib tug uas ua rau neeg nyob sib haum xeeb.

  • Nrhiav pom tej txuj ci tseem ceeb me.

  • Qhuas ib tug neeg.

  • Zam txim pub rau lwm tus neeg.

  • Hloov siab lees txim.

  • Nyiaj kom dhau.

  • Piav tej yam raws li qhov yooj yim.

  • Nrog me nyuam yau sib raug zoo.

  • Txhawb nqa lub Koom Txoos cov thawj coj.

  • Pab lwm tus neeg paub hais tias lawv nrog peb koom tau.

Tej zaum nej yuav tsis pom tej txiaj ntsim no rau ntawm nej pawg ntseeg qhov kev ua yeeb yam. Tiam sis kuv cia siab hais tias nej yuav pom tias tej kev txawj no muaj nqi heev rau tus Tswv tej dej tej num thiab saib tej zaum nej ua li no tau foom koob hmoov los sis cawm tau Vajtswv ib tug me nyuam tiag. Cia li nco ntsoov tias: “Los ntawm tej yam me me thiab yooj yim thiaj muaj tej yam tseem ceeb los.”

Yog li ntawd cia peb txhua tus nyias ua nyias lub luag hauj lwm.

Ua Nej lub Luag Hauj Lwm

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, kuv cov phooj ywg, kuv thov Vajtswv tias tus Ntsuj Plig yuav pab peb pom tau tej kev txawj thiab tej txiaj ntsim uas Vajtswv tau muab pub rau peb. Ces, thov kom peb, ib yam li cov tub qhe zoo hauv tus Tswv zaj lus piv txwv, ua kom peb tej kev txawj ntawd tsam paj thiab vam meej.

Yuav muaj ib hnub thaum peb sawv rau ntawm peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab qhia Nws saib peb tau siv peb tej kev txawj zoo li cas. Vajtswv yuav xav paub saib peb tau siv tej txiaj ntsim ntawd li cas—twb yog saib peb tau siv li cas kom foom koob hmoov rau Nws cov me nyuam. Vajtswv paub tias peb yog leej twg tiag, saib peb txoj hmoov yuav zoo li cas thaum kawg, ces yog li ntawd, Nws xav kom peb kov yeej thiab ncav kom tau.

Tiam sis Nws tsis xav hais tias peb yuav tsum ua tej yam uas peb tsis muaj peev xwm ua taus. Nyob hauv lub ntiaj teb no, kev loj hlob tuaj muaj ib qho zuj zus mus—tiam sis yuav tsum rau rau siab thiab tsis txhob tso tseg hlo li.

Twb yog Yexus Khetos uas tau ua qhov uas peb ua tsis taus thaum Nws kov yeej kev tuag thiab kev txhaum.

Peb lub luag hauj lwm yog kom coj raws li tus Khetos. Twb yog peb lub luag hauj lwm kom tsis txhob ua txhaum, tig mus rau tus Cawm Seej, thiab nrog Nws mus, ib ruam dhau ib ruam mus. Thaum peb ua li no, rau rau siab muaj siab ntseeg ua, peb yuav tso peb tej kev tsis muaj zog tseg zuj zus mus thiab rais los mus ua neeg zoo, mus txog hnub uas ua tau neeg zoo tag nrho hauv Nws.

Peb ncav tau tej koob hmoov no. Yeej muaj lus cog tseg tias yuav muaj li no. Lub qhov rooj qhib plho. Twb yog peb txoj kev xaiv nkag thiab pib.

Tej zaum qhov pib yuav me me xwb. Thiab yeej tsis ua li cas.

Yog tias nej txoj kev ntseeg tsis muaj zog, cia li pib muaj kev cia siab rau Yexus Khetos thiab Nws lub hwj chim ntxuav thiab ua kom dawb huv.

Peb Leej Txiv hais kom peb saib peb txoj kev ntseeg thiab txoj kev ua thwj tim ua neeg ntseeg tiag tiag, tsis yog neeg xyuas teb chaws txawv, tiam sis yog neeg uas tau tso Npanpiloos tseg thiab kawg siab kawg ntsws taug kev mus rau lub nroog Xi-oos.

Peb paub hais tias peb tej hauj lwm xwb ua tsis tau rau peb ua neeg xilethi-aus. Tiam sis peb tej hauj lwm yuav qhia tias peb muab siab npuab Yexus Khetos, thiab Nws ua tau rau peb ua neeg xilethi-aus.

Vim yog peb tus Cawm Seej, tsis muaj qhov uas peb yuav swb. Yog tias peb cia siab thiab muaj siab ntseeg rau ntawm Nws, peb yeej yuav muaj yeej tiag. Nws cog lus tias Nws yuav muab Nws lub dag zog, Nws lub hwj chim, Nws txoj kev tshav ntuj pub rau peb. Ib ruam dhau ib ruam, me me zuj zus, peb yuav loj hlob tuaj mus txog thaum hnub zoo kawg nkaus uas peb yuav nrog Nws thiab cov neeg uas peb hlub nyob ua ke hauv qhov yeeb koob nyob mus ib txhis li.

Kom mus txog qhov ntawd, peb yuav tsum ua peb lub luag hauj lwm hnub no thiab txhua hnub. Peb ua Vajtswv tsaug rau tej yam uas peb ua nag hmo, tiam sis peb tsis tso tseg. Txawm tias peb paub tias peb tseem yuav tsum mus ntev, ib ruam dhau ib ruam, los peb tsis poob siab.

Qhov ntawd yog peb lub ntsiab—ua tib neeg uas ua raws li Khetos.

Kuv yaum thiab foom koob hmoov rau txhua txhia mej zeej ntawm lub Koom Txoos kom tso siab rau tus Cawm Seej txaus ua tej hauj lwm nej yuav tsum ua, ua nej lub luag hauj lwm kawg siab kawg ntsws—kom nej txoj kev xyiv fab yuav muaj puv npo thiab tias, muaj ib hnub twg, nej yuav txais tag nrho uas Leej Txiv muaj. Kuv hais lus tim khawv txog qhov no los ntawm tus Tswv Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Cov thawj tsav nyab hoom yuav tsum xyaum tsav nyab hoom hauv lub tshuab no txhua rau lub hli kom xyaum lawv tej kev txawj thiab rov qab muaj laivxees txuas ntxiv mus. Txoj kev xyaum no yog ib txoj kev cai lij choj txhim tsa los ntawm tej neeg tswj hwm kev tsav nyab hoom xws li pawg FAA.

  2. Saib 1 Kauleethaus 12:9.

  3. Maulaunais 10:32.

  4. “Ib yam li peb tej thooj nqaij yuav tsis loj tuaj yog tsis muaj dab tsi uas ua rau peb siv zog tawm tsam, kev hloov los ua neeg zoo zuj zus hauv lub ntiaj teb los kuj yuav tsum siv zog tawm tsam Dab Ntxwg Nyoog tej kev ntxias thiab lwm yam kev tawm tsam hauv lub neej no.” (Dallin H. Oaks, “Kev Pab rau lub Neej No,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2025, 104).

  5. Saib Amas 32:37–43.

  6. Saib Mathais 25:14–30. Thaum txoj Kev Txum Tim txoj Moo Zoo Rov Qab Los thaum ntxov, tus Tswv hais txog zaj lus piv txwv no thaum Nws ntuas cov ntseeg uas muab tej kev txawj Nws tau muab pub rau lawv zais. Nws ceeb toom lawv hais tias yog tias lawv yeej meem muab lawv qhov kev txawj faus ces “kuv yuav muab choj nyiaj tshem mus, tsis hais qhov uas lawv twb tau lawm.” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:2–3).

  7. Qee zaum peb tsom ntsoov qhov uas muaj txiaj ntsim thiab kev txawj es tsis xav txog qhov uas rau rau siab ua. Ib tug kws sau ntawv uas sau tau phau ntawv ntau hais tias: “Ham tsis yuav tsum muaj kev txawj me me, tiam sis kev txawj yeej muaj ntau, muaj ntau li ntsev. Qhov uas tus neeg txawj thiab tus neeg ua taus sib txawv yog tus neeg ua taus rau rau siab ua hauj lwm thiab kawm; yeej meem ua zoo zuj zus tuaj” (Stephen King, Danse Macabre [2011], 88).

  8. “Ode: Intimations of Immortality from Recollections of Early Childhood,” The Poetical Works of William Wordsworth (1835), 249.

  9. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 46:11–12.

  10. Maulaunais 10:8.

  11. Ntau xyoo dhau los, Txwj Laug Marvin J. Ashton ntawm Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim hais ib zaj lus hais txog tej txiaj ntsim uas tib neeg tsis tshua paub txog; saib “There Are Many Gifts,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1987, 20–23.

  12. Amas 37:6.

  13. Saib Kaulauxais 3:23; Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 64:34.

  14. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 50:24.

  15. Saib Phau Qhia txog Vaj Lug Kub, “Kev Ywj Siab Xaiv.”

  16. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 84:38.