2020–2024
“Saib Seb Kuv Yog lub Teeb uas Nej Yuav Tsa”
Kaum Hli Ntuj xyoo 2024 lub tuam rooj sab laj


13:29

“Saib Seb Kuv Yog lub Teeb uas Nej Yuav Tsa”

Peb tsa tus Tswv lub teeb thaum peb ua raws nraim li peb tej kev khi lus thiab thaum peb txhawb nqa peb tus yaj saub.

Ntxiv rau ntau zaj lus tim khawv hauv lub rooj sab laj no, kuv kuj ua tim khawv tias Yexus Khetos yog Vajtswv Leej Tub, peb tus Tswv thiab tus Cawm Seej, tus Txhiv Dim ntawm tag nrho peb Leej Txiv cov me nyuam. Los ntawm Nws txoj Kev Theej Txhoj, Yexus Khetos tau qhib kev rau peb rov qab mus rau ntawm peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej lub xub ntiag, yog peb tsim nyog, kom rov qab mus nrog peb tsev neeg nyob mus ib txhis li.

Tus Cawm Seej tsis khiav ntawm peb lub neej hauv lub ntiaj teb no mus. Rau ob hnub no peb tau mloog Nws hais dhau los ntawm cov thawj coj uas Nws tau xaiv kom peb muab siab npuab Nws ntxiv. Sij hawm dhau sij hawm mus, nrog Nws txoj kev hlub dawb paug, Nws txhawb nqa peb thaum peb raug tej xwm txheej hauv lub neej no. Nifais piav hais tias: “Kuv tus Vajtswv tau txhawb kuv lub zog; nws tau coj kuv dhau kuv tej kev txom nyem. Nws tau pub nws txoj kev hlub rau kuv puv npo.”

Peb yeej paub txog Nws txoj kev hlub ntawd thaum peb ib leeg txhawb nqa ib leeg ua Nws txoj hauj lwm.

Peb txhawb nqa peb tus yaj saub hauv lub tuam rooj sab laj, thiab Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm, Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim, cov Tuam Thawj Coj, thiab cov Thawj Coj Pab ntawm lub Koom Txoos. Thaum peb txhawb nqa ib tug neeg, peb mloog lawv lus, ua raws nraim li lawv tso siab rau peb, ua raws li lawv tej lus. Lawv txais kev tshoov siab hais tus Tswv tej lus; lawv to taub tej teeb meem niaj hnub no, qhov uas tib neeg tsis ncaj zuj zus thiab tus yeeb ncuab txoj kev siv zog kom tab kaum Leej Txiv txoj hau kev. Thaum peb tsa tes txhawb nqa lawv, peb cog lus tias peb yuav txhawb nqa lawv thaum lub sij hawm ntawd thiab txhua hnub ntawm peb lub neej.

Kev txhawb nqa kuj yog kev txhawb nqa peb tej ceg txheem ntseeg tus thawj tswj hwm thiab cov npisov, pawg pov thawj hwj thiab tej lub koom haum cov thawj coj, cov xib hwb, thiab cov uas coj camp nyob hauv peb pawg ntseeg thiab ceg txheem ntseeg. Nyob hauv tsev, peb txhawb nqa peb cov poj niam thiab cov txiv, peb cov me nyuam, cov niam thiab txiv, cov kwv tij thiab cov muam, thiab cov neeg zej zog. Thaum peb ib leeg txhawb nqa ib leeg peb hais tias, “Kuv nyob no kom pab nej, tsis yog kom tsa tej tes uas qaug dai ncuv tiam sis kom nplij nej lub siab thiab ntxiv dag zog rau nej.”

Lub ntsiab ntawm kev txhawb nqa los muaj nyob hauv cov vaj lug kub. Nyob rau ntawm cov Dej Maumoos, cov uas nyuam qhuav ua kev cai raus dej ua mej zeej hauv lub Koom Txoos tau cog lus tias lawv yuav “ib leeg txaus siab ris ib leeg tej nra, xwv kom tej nra thiaj li sib; … nplij cov uas xav tau kev nplij siab, thiab ua tim khawv txog Vajtswv txhua lub sij hawm thiab ua tim khawv txog txhua yam, thiab ua tim khawv nyob hauv txhua qhov chaw uas [lawv] nyob.”

Rau cov Neeg Nifais Yexus hais tias: “Tsa nej lub teeb kom ci rau neeg ntiaj teb. Saib seb kuv yog lub teeb uas nej yuav tsum tsa.” Peb tsa tus Tswv lub teeb thaum peb ua raws nraim li peb tej kev khi lus thiab thaum peb txhawb nqa peb tus yaj saub thaum nws hais Vajtswv tej lus.

Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson, thaum nws ua hauj lwm hauv Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim tau hais tias, “Qhov uas peb txhawb nqa cov yaj saub yog ib qho uas peb ua kom qhia tias peb mob siab ua raws li tej uas cov yaj saub qhia.”

Kev txhawb nqa tus yaj saub yog ib txoj hauj lwm dawb huv. Peb tsis nyob twj ywm xwb; peb siv zog tiv thaiv nws, ua raws li nws qhia, qhia nws tej lus rau lwm tus, thiab thov Vajtswv pab nws.

Vaj Ntxwv Npeyamis, nyob hauv Phau Ntawv Maumoos, tau hais rau cov neeg tias, “Kuv zoo tib yam li nej, uas raug ywj rau tag nrho tej kev qaug zog ntawm lub cev thiab nruab siab; txawm li ntawd los cov neeg no tau xaiv kuv, … thiab tus Tswv txhais tes tau cia rau kuv los ua [li no] … thiab nws lub hwj chim uas loj tshaj txhua yam, tau ceev thiab tsom kwm kuv, los pab nej kom kawg lub siab thiab lub dag lub zog uas tus Tswv tau muab rau kuv.”

Kev txheem Mauxes txhais tes.

Ib yam li ntawd, tus Tswv twb ceev thiab tsom kwm Thawj Tswj Hwm Nelson uas muaj 100 xyoo. Thawj Tswj Hwm Harold B. Lee, thaum nws yog ib tug hauv Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm, tau hais txog Mauxes uas sawv saum lub toj Lefidees. Nws hais tias, “Tej lub sij hawm [tus Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Txoos] txhais tes yuav qaug zog. “Tej zaum nws txhais tes yuav qaug dai ncuv vim nws muaj tej nra hnyav; tiam sis thaum peb txheem nws txhais tes thiab thaum peb coj raws li nws qhia, nyob ntawm nws ib sab, ces lub qhov rooj ntawm ntuj txias teb tsaus yuav kov tsis yeej nej thiab Ixayees. Nej txoj kev nyab xeeb nyob ntawm seb peb puas ua raws li cov uas tus Tswv tau tsa kom tswj hwm Nws lub koom txoos. Nws paub tus twg Nws xav kom tswj hwm lub Koom Txoos no, thiab Nws yuav tsis ua yuam kev.”

Thawj Tswj Hwm Nelson twb siv ntau xyoo ua hauj lwm rau tus Tswv. Nws txoj kev txawj ntse, lub neej, laj lim tswv yim, thiab kev txais kev tshwm sim los yeej zoo rau peb niaj hnub no. Nws tau hais tias: “Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg npaj lub ntiaj teb rau hnub uas ‘kev paub txog tus Tswv yuav nrov mus thoob plaws lub ntiaj teb’ (Yaxayas 11:9). … Vajtswv muab hwj chim ua txoj hauj lwm no los ntawm ib txoj kev tshaj tawm 200 xyoo tas los. Cov lus tshaj tawm no tsuas muaj xya lo lus xwb: ‘Nov yog Kuv Tib Leeg Tub uas Kuv Hlub. Cia li mloog Nws hais! (saib Joseph Smith—Keeb Kwm 1:17).”

Thawj Tswj Hwm Nelson kuj tau hais tias: “Yeej tsis tau muaj ib lub sij hawm hauv lub ntiaj teb no thaum txhua leej txhua tus yuav tsum paub txog peb tus Cawm Seej. Cia li xav seb tej kev ua tsov ua rog nyob thoob plaws lub ntiaj teb—thiab kev sib cav sib ceg hauv peb lub neej—yuav ploj mus yog tias peb txhua tus yuav xaiv coj raws li Yexus Khetos thiab ua raws li Nws tej lus qhia.”

Cov kwv tij thiab cov muam, peb yuav tsum txhawb nqa ntau thiab yws yws tsawg, txhawb nqa tus Tswv tej lus, Nws tej kev, thiab Nws tus yaj saub uas hais tias: “Peb ib qho teeb meem loj tshaj niaj hnub no yog kev paub Vajtswv tej lus tseeb thiab Dab Ntxwg Nyoog tej lus cuav txawv li cas. Yog li ntawd tus Tswv ceeb toom peb kom ‘thov Vajtswv tas mus li, … xwv kom [peb] yuav kov yeej Dab Ntxwg Nyoog, thiab … dim ntawm Dab Ntxwg Nyoog cov tub qhe txhais tes uas txhawb nqa [tub yeeb ncuab] txoj hauj lwm’ [Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 10:5; ntxiv qhov uas ntawv qaij].”

Rov qab muab lub Tuam Tsev Manti Utah fij tseg.

Lub Plaub Hlis Ntuj, Muam Rasband thiab kuv wb zoo siab koom peb tus yaj saub thiab Muam Nelson thaum nws muab lub Tuam Tsev Manti Utah rov qab fij tseg.

Thawj Tswj Hwm Nelson ua rau txhua tus xav tsis tshoob thaum nws nkag hauv chav ntawd. Tsuas muaj ob peb tug uas paub tias nws yuav tuaj. Thaum nws tuaj, ua rau kuv hnov txoj kev kaj thiab nws txoj hauj lwm ua tus yaj saub tam sim ntawd. Qhov uas tib neeg zoo siab kawg vim lawv ntsib tus yaj saub yog ib qho uas kuv yuav nco ntsoov tas mus li.

Nyob hauv zaj lus thov Vajtswv muab lub tuam tsev rov qab fij tseg, Thawj Tswj Hwm Nelson tau thov tus Tswv hais tias Nws lub tsev dawb huv yuav txhawb nqa tag nrho cov uas nkag hauv lub tuam tsev no “kom lawv yuav txais cov koob hmoov dawb ceev thiab ua neeg tsim nyog thiab rau siab ua raws li lawv tej kev khi lus … kom lub tsev no yuav ua ib lub tsev kaj siab lug, ib lub tsev nplij siab, thiab ib lub tsev txais kev tshwm sim rau txhua tus uas tsim nyog nkag hauv tej lub qhov rooj no.”

Peb txhua tus xav tau tus Tswv txoj kev txhawb nqa peb kom muaj kev kaj siab lug, kev nplij siab, thiab qhov tseem ceeb kev tshwm sim kom tawm tsam kev ntshai, kev tsaus ntuj, thiab kev sib cav sib ceg nyob thoob plaws lub ntiaj teb.

Ua ntej kev sib ntsib ntawd, wb nrog Thawj Tswj Hwm thiab Muam Nelson sawv hauv kev tshav ntuj saib qhov chaw zoo nkauj ntawd. Thawj Tswj Hwm Nelson muaj poj koob yawm ntxwv ntau nyob hauv qhov chaw no. Nws muaj yim tus pog yawg thiab niam tais yawm txiv uas twb nyob hauv tej hav nyob ib puag ncig lub tuam tsev ntawd, ib yam li kuv. Kuv yawm txiv Andrew Anderson twb ua hauj lwm nrog cov pioneer thaum ub uas ua hauj lwm ntev li 11 xyoos kom ua lub Tuam Tsev Manti tiav, lub tuam tsev thib peb nyob pem cov Roob Rocky Mountains.

Thaum peb nrog Thawj Tswj Hwm Nelson nyob, peb twb muaj cib fim txhawb nqa Vajtswv tus yaj saub thaum ua koob tsheej txog kev muab tus Tswv lub tuam tsev dawb huv rov qab fij tseg. Yog ib hnub uas kuv yeej yuav nco qab ntsoov.

Hnub ntawd Thawj Tswj Hwm Nelson hais tias, “Peb ua cov tuam tsev kom hwm tus Tswv. Peb ua cov tuam tsev kom teev ntuj thiab tsis yog vim peb xav kom lwm tus nyiam saib xwb. Peb ua tej kev khi lus uas tseem ceeb mus ib txhis li nyob hauv tej phab ntsa dawb ceev no.” Peb muab Ixayees sau los ua ke.

Thawj Tswj Hwm Nelson thiab cov yaj saub ua ntej twb tau muaj lub siab hlub saib xyuas cov tuam tsev. Niaj hnub no, nyob thoob plaws lub ntiaj teb, peb muaj 350 lub tuam tsev dawb ceev rau tus Tswv uas qhib lawm, tshaj tawm txog, los sis tab tom ua. Txij thaum nws los ua tus yaj saub nyob rau xyoo 2018, Thawj Tswj Hwm Nelson tau tshaj tawm txog 168 lub tuam tsev.

Nws hais tias, “Nyob hauv peb lub caij nyoog yuav tsum muab tag nrho cov caij nyoog tso cai, cov yawm sij, thiab tej hwj chim ham txua ua ke kom zoo tag nrho (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 128:18). Rau tej lub hom phiaj dawb ceev no, muaj tej lub tuam tsev dawb huv thoob plaws lub ntiaj teb. Kuv rov qab qhia ib zaug ntxiv hais tias tej zaum kev ua cov tuam tsev no tej zaum yuav tsis hloov nej lub neej, tiam sis lub sij hawm uas nej siv hauv lub tuam tsev yeej yuav hloov nej lub neej.”

Tus Thawj Tswj Hwm hais tias, “Tus Cawm Seej thiab Nws cov lus qhuab qhia yog lub ntsiab ntawm lub tuam tsev. “Txhua yam uas peb kawm hauv lub tuam tsev, los ntawm tej lus qhia thiab los ntawm tus Ntsuj Plig, yuav pab peb to taub txog Yexus Khetos ntxiv. Nws cov kab ke khi peb rau Nws los ntawm tej kev khi lus pov thawj hwj uas dawb ceev. Ces thaum peb ua raws li peb tej kev khi lus, Nws pub ntxiaj ntsim rau peb los ntawm Nws lub hwj chim uas txhawb peb dag zog.”

Thawj Tswj Hwm Nelson tau hais tias, “Txhua tus uas hwm Vajtswv hauv lub tuam tsev yuav muaj Vajtswv lub hwj chim thaum lawv tawm mus thiab cov tim tswv yuav ‘saib xyuas lawv’ [Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 109:22]. Qhov no ua rau nej ua siab loj npaum li cas ntxiv thaum nej paub tias, vim nej yog ib tug poj niam los sis txiv neej uas tau txais nej qhov vaj txiaj ntsim [los sis ib tug tub hluas los ntxhais hluas uas mus rau lub tuam tsev] kom muaj Vajtswv lub hwj chim, nej thiaj li tsis tas ua lub neej no nej tus kheej xwb? Qhov uas nej paub tias cov tim tswv yuav pab nej tiag puas ua rau nej ua siab loj ntxiv?”

Cov vaj lug kub piav txog cov tim tswv uas los txhab nqa Yexus Khetos thaum nws txhos caug hauv lub Vaj Khexemanes. Los ntawm Nws txoj kev raug txom nyem Nws tau ua Nws txoj Kev Theej Txhoj uas kav ib txhis li. Thawj Tswj Hwm Nelson hais tias, “Nyob ntawd yog txoj kev hlub loj tshaj txhua lub sij hawm hauv peb zaj keeb kwm. … Nyob hauv Khexemanes, tus Tswv ‘raug tag nrho tib neeg tej kev mob, xwv kom … [lawv] yuav hloov siab lees txim thiab los cuag nws.’ [Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 18:11].”

Yexus Khetos thov hais tias: “Yog koj pom zoo, thov koj muab lub khob no tshem ntawm kuv mus. Txawm yog li cas los koj tsis txhob ua raws li kuv lub siab nyiam, tiam sis ua raws li koj lub siab nyiam xwb.

Muaj ib tug tim tswv ceeb tsheej tshwm los rau Yexus pom thiab txhawb Yexus lub zog.”

Peb muaj cov tim tswv nyob ib puag ncig peb hnub no. Thawj Tswj Hwm Nelson tau hais tias, “[Nyob hauv lub tuam tsev], nej yuav kawm paub kom qhib daim ntaub thaiv uas nyob nruab nrab lub ntuj ceeb tsheej thiab lub ntiaj teb, nej yuav kawm paub thov Vajtswv kom cov tim tswv nrog nraim nej nyob.”

Cov tim tswv coj txoj kev kaj los. Vajtswv txoj kev kaj. Rau cov Thwj Tim uas yog Neeg Nifais Yexus hais tias, “Saib seb kuv yog lub teeb uas nej yuav tsum tsa.” Thaum peb txhawb nqa pom zoo rau peb tus yaj saub, peb ua tim khawv tias tus Cawm Seej, uas yog “txoj kev kaj … ntawm neeg ntiaj teb,” yog tus uas hu nws.

Thawj Tswj Hwm Nelson, sawv cev rau tag nrho cov mej zeej thiab cov phooj ywg ntawm tus Tswv lub Koom Txoos nyob thoob plaws lub ntiaj teb, peb tau koob hmoov kom txhawb nqa koj tej lus qhia, kom txhawb nqa koj tus yam ntxwv txog kev ua neej raws li Yexus Khetos, thiab txhawb nqa koj zaj lus tim khawv txog peb tus Tswv thiab tus Cawm Seej, tus uas txhiv peb sawv daws dim.

Kuv ua tim khawv li ib tug thwj tim tias Yexus Khetos yog “txoj kev kaj … ntawm neeg ntiaj teb.” Thov kom peb sawv daws uas yog Nws cov thwj tim, “txhawb nqa” los sis tsa Nws txoj kev kaj. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.