Lub Tuam Rooj Sab Laj
Kev Tso Siab uas Muaj Zog Nyob ntawm Vajtswv Xub Ntiag
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2025 lub tuam rooj sab laj


11:59

Kev Tso Siab uas Muaj Zog Nyob ntawm Vajtswv Xub Ntiag

Thaum peb rau siab nrhiav kev muaj kev siab hlub thiab kev tsim txiaj hauv peb lub neej, ces peb txoj kev tso siab nyob ntawm Vajtswv xub ntiag yuav muaj zog tuaj.

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, kuv zoo siab uas kuv muaj lub cib fim nrog nej nyob hauv lub tuam rooj sab laj tseem ceeb no. Kuv qhov muag tseem laus zuj zus. Kuv ua nej tsaug vim nej to taub li no thaum kuv hais kuv zaj lus.

Peb nyob hauv ib lub caij nyoog uas Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg loj tuaj sai sai. Ua rau kuv xyiv fab heev thaum kuv pom peb vam meej.

Qhov tshwj xeeb, cov tub hluas ntxhais hluas tshoov kuv lub siab. Muaj coob tug uas ua hauj lwm pab lwm tus. Lawv nrhiav lawv cov poj koob yawm txwv thiab ua cov kab ke hauv lub tuam tsev. Peb cov tub hluas ntxhais hluas xa ntawv thov ua tub txib coob dua li yav tas los. Tiam neeg uas tab tom loj hlob tuaj tab tom hloov los ua cov uas rau siab coj raws li Yexus Khetos.

Thawj Tswj Hwm Nelson nrog tus ntxhais xeeb ntxwv.

Tsis ntev tas los no kuv twb ntsib ib tug ntxhais xeeb ntxwv tshiab. Thaum kuv xav txog tej teeb meem uas nws yuav raug hauv lub neej no, ua rau kuv xav xav txhawb nqa nws txoj kev ntseeg Yexus Khetos. Nws yuav tsum ua raws li Nws txoj moo zoo thiaj li muaj kev zoo siab rau yav tom ntej.

Nws yeej zoo ib yam li peb txhua tus vim nws yuav raug tej teeb meem. Peb txhua tus yuav raug kev mob kev nkeeg, kev poob siab, kev ntxias, thiab xiam tej yam. Tej teeb meem ua rau peb tsis tso siab rau peb tus kheej. Tiam sis, Yexus Khetos cov thwj tim muaj ib txoj kev tso siab uas txawv.

Thaum peb nrog Vajtswv sib khi lus thiab ua raws li tej kev khi lus ntawd, tus Ntsuj Plig yuav pab peb tso siab rau peb tus kheej Tus Tswv tau qhia tus Yaj Saub Joseph Smith hais tias peb txoj kev tso siab yuav “muaj zog tuaj nyob ntawm Vajtswv xub ntiag” Cia li xav seb yuav zoo li cas yog tias yus tso siab rau Vajtswv thaum yus nyob ntawm Nws xub ntiag!

Thaum kuv hais txog kev tso siab nyob ntawm Vajtswv xub ntiag, kuv hais txog kev tso siab rau Vajtswv tam sim no! Kuv hais txog kev thov Vajtswv thaum peb ntseeg tias Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej hnov peb tej lus thov, thiab Nws to taub peb xav tau tej yam twg zoo dua li peb paub. Kuv hais txog kev tso siab hais tias Nws hlub peb tshaj qhov peb txawj to taub, thiab Nws txib cov tim tswv los nrog peb nyob thiab nrog cov uas peb hlub nyob. Kuv hais txog kev tso siab ntseeg tias Nws xav xav pab peb txhua tus ua zoo npaum li peb ua taus.

Yog li ntawd, peb yuav ua li cas kom tso siab zoo li no? Tus Tswv teb li no hais tias: “Cia koj lub siab muaj txoj kev siab hlub puv nkaus rau txhua tus neeg, … thiab cia kev tsim txiaj txhawb koj tej kev xav kom tsis tu ncua; thaum ntawd koj txoj kev tso siab yuav muaj zog tuaj nyob ntawm Vajtswv xub ntiag.”

Nov yog txoj kev ua li ntawd! Raws li tus Tswv hais tias, kev siab hlub thiab kev tsim txiaj ua rau yus tso siab nyob ntawm Vajtswv xub ntiag! Cov kwv tij thiab cov muam, peb muaj peev xwm ua li no! Peb txoj kev tso siab yeej yuav muaj zog tuaj nyob ntawm Vajtswv xub ntiag, tam sim no!

Cia peb xav txog kev siab hlub thiab kev tsim txiaj.

Qhov thib ib, kev siab hlub. Ob xyoo tas los no, kuv tau hais kom peb cov uas tau khi lus coj raws li Yexus Khetos, los ua rau neeg nyob sib haum xeeb. Kuv rov qab hais li kuv tau hais thaum ntawd: “Kev chim siab yeej yaum tsis tau lwm tus. Kev ntxub pab tsis tau leej twg. Kev sib cav sib ceg tsis ua rau tib neeg tsim lub tswv yim tshiab.”

Kev siab hlub rau txhua tus neeg yog tus cwj pwm uas txhua tus uas xav ua rau neeg nyob sib haum xeeb yeej muaj! Peb yuav tsum muaj kev siab hlub thaum peb sib tham, tab meeg sawv daws thiab nyob ob leeg xwb. Kuv hais ua tsaug rau nej cov uas tau ua raws li kuv tau hais yav dhau los lawm. Tiam sis peb tseem ua tau zoo dua.

Kev ntxub ntxaug hauv cov pej xeem txoj kev sib tham thiab nyob hauv social media txaus ntshai heev. Cov lus ntxub ntxaug yog tej cuab yeej ua rog. Kev sib cav sib ceg tav tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv kev kom txhob nrog nraim peb nyob.

Vim peb coj raws li Yexus Khetos, peb yuav tsum txawj ua rau neeg nyob kom sib haum xeeb. Thaum peb muaj kev siab hlub tiag, peb yuav tsis xav hais lus saib tsis taus lwm tus. Peb yuav tsis txiav txim rau lwm tus. Peb yuav muaj kev siab hlub rau tib neeg uas muaj caj ceg sib txawv. Peb yuav tsum muaj kev siab hlub rau txhua tus neeg yog peb xav vam meej. Kev siab hlub yog lub hauv paus ntawm ib tug uas xav muaj cwj pwm zoo li Vajtswv.

Xav kom peb thov peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej kom peb lub siab muaj kev siab hlub puv npo—qhov tseem ceeb rau cov uas nyuaj rau peb hlub.—vim kev siab hlub yog ib lub txiaj ntsim uas peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej muab rau cov uas coj raws li Yexus Khetos tiag. Tus Cawm Seej yog tus Tub Vaj Ntxwv ntawm Kev Thaj Yeeb. Peb yog Nws rab cuab yeej kom tsim kev thaj yeeb ntawd.

Nim no, cia peb hais txog kev tsim txiaj. Tus Tswv tau hais kom peb cia kev tsim txiaj txhawb peb tej kev xav kom tsis tu ncua. Cia li xav seb nej tej kev xav yuav zoo li cas thaum nej cia kev tsim txiaj txhawb nej tej kev xav. Kev tsim txiaj ua rau txhua yam zoo dua thiab zoo siab dua! Tsis tas li ntawd xwb, xav seb yuav zoo li cas yog tias nej cia kev tsim txiaj tawm tsam nej tej kev xav uas tsis dawb huv, ua siab phem, los yog nyuaj siab. Kev tsim txiaj yuav ntiab tej kev xav li ntawd tawm. Kev tsim txiaj yuav tso nej dim kom txhob xav txog kev txhawj xeeb uas meem txom nej.

Cov kwv tij thiab cov muam, thaum lub ntiaj teb ua phem ntxiv zuj zus, peb yuav tsum ua dawb huv ntxiv zuj zus. Tej yam uas peb xav, hais, thiab ua los yuav tsum tsim txiaj tsis tu tsis tseg thiab muaj Yexus Khetos txoj kev hlub dawb huv rau txhua tus neeg puv npo. Lub cib fim tseem ceeb uas peb muaj tam sim no yog lub cib fim hloov los ua cov neeg uas Vajtswv xav kom peb ua.

Kev teev tiam Vajtswv hauv tus Tswv lub tsev ua rau peb rab peev xwm muaj kev siab hlub thiab kev tsim txiaj loj tuaj. Yog li ntawd, kev siv sij hawm hauv lub tuam tsev txhawb nqa peb txoj kev tso siab nyob ntawm tus Tswv xub ntiag. Kev siv sij hawm ntxiv hauv lub tuam tsev yuav pab peb npaj rau tus Cawm Seej, Yexus Khetos, txoj Kev Los Zaum Ob. Peb tsis paub hnub twg los yog teev twg uas Nws yuav los. Tiam sis kuv paub tias tus Tswv tshoov kuv lub siab kom yaum peb npaj rau “hnub tseem ceeb thiab txaus ntshai ntawd.”

Thaum peb rau siab nrhiav kev muaj kev siab hlub thiab kev tsim txiaj hauv peb lub neej, ces peb txoj kev tso siab nyob ntawm Vajtswv xub ntiag yuav muaj zog tuaj. Kuv caw nej txhob txwm ua tej yam nej yuav tsum ua kom tso siab rau tus Tswv. Ces, thaum peb tso siab thov peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej ntxiv, peb yuav muaj kev xyiv fab puv npo, thiab nej txoj kev ntseeg Yexus Khetos yuav loj tuaj ntxiv. Peb yuav pib muaj lub hwj chim ntawm sab ntsuj plig uas yeej zoo tshaj peb cia siab muaj taus.

Peb ua tus Tswv tsaug vim peb muaj peev xwm ua cov tuam tsev sai dua li yav tas los. Raws li Nws tau qhia peb, hnub no peb tshaj tawm tias yuav npaj ua 15 lub tuam tsev hauv tej qhov chaw no:

  • Reynosa, Mexico

  • Chorrillos, Peru

  • Rivera, Uruguay

  • Campo Grande, Brazil

  • Porto, Portugal

  • Uyo, Nigeria

  • San Jose del Monte, Philippines

  • Nouméa, New Caledonia

  • Liverpool, Australia

  • Caldwell, Idaho

  • Flagstaff, Arizona

  • Rapid City, South Dakota

  • Greenville, South Carolina

  • Norfolk, Virginia

  • Spanish Fork, Utah

Kuv ua tim khawv tias Yexus Khetos, tus uas Txhiv Ixayees Dim, coj Nws lub Koom Txoos. Nws tab tom npaj rov qab los. Thov kom peb yuav npaj txais Nws. Kuv thov li no los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb ceev, amees.

Lus Cim

  1. Lub pob zeb me uas Daniyees ua npau suav pom hauv hnub nyoog kawg no tseem dov mus kom thoob rau ntiaj teb (saib Daniyees 2:31–45; Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 65:2).

  2. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 121:45.

  3. “Vim kuv yuav ua nej ntej mus. Kuv yuav nyob ntawm nej sab xis thiab nyob ntawm nej sab laug, thiab kuv tus Ntsuj Plig yuav nyob hauv nej lub siab, thiab kuv cov tim tswv nyob ib puag ncig nej, los txhawb nqa nej” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 84:88).

  4. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 121:45, ntxiv qhov uas ntawv qaij; kuj saib nqe 46.

  5. Russell M. Nelson, “Xav Tau cov uas Ua rau Neeg Nyob Sib Haum Xeeb,“ Liyahaunas, Tsib Hlis Ntuj 2023, 98.

  6. Kev xaiv sib cav sib ceg nrog lwm tus yog kev xaiv kom tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv tsis coj nej txoj hau kev.

  7. Peb yuav tsum muaj txoj kev siab hlub “rau txhua tus neeg, thiab rau tsev neeg uas muaj kev ntseeg” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 121:45).

  8. Qhov no txhais tias yus thov “kawg siab kawg ntsws” (Maulaunais 7:48).

  9. Saib Maulaunais 7:48.

  10. Saib Yaxayas 9:6.

  11. Ib yam li Joseph Smith qhia, “Yog hais tias [peb] xav mus nrog Vajtswv nyob ua ke, [peb] yuav tsum rais los ua neeg zoo li Vajtswv, los yog hais tias muaj tej ntsiab cai uas Vajtswv muaj” (Teachings of Presidents of the Church: Joseph Smith [2007], 72). Ib yam li ntawd, tus Thwj Tim Povlauj tau ntuas peb tias peb yuav tsum “cia li ua siab tawv qhawv mus cuag Vajtswv tus uas zaum saum lub [rooj zaum], rau qhov nws yog tus uas hlub peb. Nws yuav pab peb thiab foom koob hmoov rau txhua tus uas thov nws” (Henplais 4:16).

  12. Saib Mathais 24:36–37.

  13. Malakis 4:5; kuj saib Xefaniyas 1:14–18.

  14. Tus Tswv tau qhia kom peb “nco ntsoov txoj kev ntseeg, kev tsim txiaj, kev txawj ntse, kev xyuam xim, kev siab ntev, kev siab zoo li kwv tij ua rau kwv tij, kev coj ncaj li Vajtswv, kev siab hlub, kev txo hwj chim, [thiab] kev rau siab” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 4:6). Thaum peb ua li ntawd peb txoj kev tso siab yuav muaj zog zuj zus, ces, ib yam li Nws tau hais, thaum peb thov, peb yuav txais. Thiab thaum peb khob, ces yuav qhib rau peb. (Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 4:7.)

  15. Peb yuav zoo li Vaj Ntxwv Npeyamis cov neeg: “Lawv muaj kev xyiv fab puv npo, vim lawv tau txais kev zam txim rau lawv tej kev txhaum, thiab tau muaj kev kaj siab lug hauv nruab siab, vim yog txoj kev ntseeg heev uas lawv muaj rau Yexus Khetos tus uas yuav los” (Mauxiyas 4:3).