Kristlig kärlek – ett tecken på sant lärjungeskap

En lärjunge är någons efterföljare eller elev. Lärjungar är ”lärlingar” som ägnar sitt liv åt att bli som sin lärare. Att vara en Jesu Kristi lärjunge betyder därför något mer än att tro på hans undervisning och lärdomar. Det betyder faktiskt mer än att erkänna hans gudomlighet och ta emot honom som vår Frälsare och Återlösare, även om det är ytterst viktigt.

President Dallin H. Oaks har sagt: ”Att följa Kristus är inte en lättvindig eller sporadisk vana. Det är en kontinuerlig förpliktelse och livsstil som bör vägleda oss alltid och överallt.” Lärjungeskapet är en avsiktlig resa vi beger oss på för att förvandlas genom Herrens försoningsoffer och hans möjliggörande kraft. Lärjungeskapets verkliga destination är att bokstavligen bli som Jesus Kristus är – till den grad att vi mottar hans ”bild i [våra] ansikten”.

För att vara Herrens lärjungar måste vi medvetet efterlikna hans tankar och handlingar varje dag – till exempel hans lydnad, ödmjukhet och tålamod. När vi gradvis införlivar dessa egenskaper i vår egen identitet får vi del av hans gudomliga natur. Detta efterliknande av Frälsarens natur är det viktigaste med att tillbe honom. Som president Nelson har sagt: ”När vi dyrkar Jesus uttrycker vi det bäst genom att efterlikna honom.”

Av alla Jesu Kristi gudomliga egenskaper som vi ska efterlikna är det en som är mest framträdande och förkroppsligar alla andra. Den egenskapen är hans rena kärlek. Både profeten Mormon och aposteln Paulus påminner oss om att utan kärlek är vi ingenting. Eller, som det uppenbarades för profeten Joseph Smith, utan ”kärlek kan vi ingenting göra”.

Frälsaren själv menade att kärlek är ett kännetecken genom vilket hans sanna lärjungar ska kännas igen när han sa:

”Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra.

Om ni har kärlek till varandra ska alla förstå att ni är mina lärjungar.”

Kristlig kärlek är ett stort begrepp som kan vara svårt att definiera men som är lätt att uppfatta av alla som berörs av den. I Predika mitt evangelium står det att ”Kristi rena kärlek leder precis som tro till handling”. Kristlig kärlek kan verkligen kallas ”kärlek i handling”. Den här beskrivningen ger oss en god insikt i sammanfattningen av Frälsarens liv – ”han gick omkring och gjorde gott”.

Som Jesu Kristi efterföljare bör vi försöka efterlikna vår Mästares sätt att visa sin rena kärlek till andra. Även om Frälsaren visade sin rena kärlek på många sätt, vill jag fokusera på tre specifika mönster i hans rena kärlek som ofta ses hos hans sanna lärjungar.

För det första visade Frälsaren sin kärlek genom att vara medkännande. Under sin verksamhet bland nephiterna, som det står om i Mormons bok, bad Herren folket att återvända hem och begrunda det han hade lärt dem, och att förbereda sig för hans återkomst påföljande dag. Sedan står det:

”De grät och … såg oavvänt på honom, som om de ville be honom att stanna litet längre hos dem.

Och han sa till dem: ’Se, mitt inre är fyllt av medlidande med er.’”

Medkänsla är den delen av kristlig kärlek som försöker minska lidande. Fylld av medkänsla helade Herren de sjuka och betryckta av folket. Efteråt välsignade han deras barn medan änglar nedsteg från himlen och omringade dem. Han utförde dessa ömma, kärleksfulla handlingar och många fler eftersom han ”förbarmade sig över dem”.

När jag tjänade som ung missionär i Sydamerika gynnades jag på samma sätt av en kär väns medkänsla. En kväll när jag och min kamrat körde hem till vår missionspresident, svängde en ung man plötsligt ut med sin cykel framför bilen. Det hände så snabbt att jag inte kunde förhindra olyckan. Tragiskt nog dog den unge mannen av kollisionen. Jag var förtvivlad över hans död. Vettskrämd och chockad av den fruktansvärda insikten om vad som just hade hänt, greps jag och låstes in. Jag har aldrig känt mig räddare och ensammare. Jag fylldes av förtvivlan och rädsla för att behöva sitta i fängelse resten av livet.

En annan missionär, äldste Brian Kochevar, hörde talas om olyckan och fylldes av medkänsla. Han kom till fängelset och vädjade till polismännen att få vara med mig i cellen så att jag inte skulle vara ensam. Som genom ett under gick de med på det. Än i dag känner jag en djup tacksamhet till den här lärjungens kristliga kärlekshandling som lugnade och tröstade mig under den värsta stunden i mitt liv. Hans kärleksfulla medkänsla var ett tydligt tecken på hans lärjungeskap. Som president Nelson har sagt: ”Ett av de lättaste sätten att känna igen en sann efterföljare till Jesus Kristus är genom den medkänsla med vilken den personen behandlar andra.”

Ett annat exempel på hur Frälsaren visar sin kärlek är hans lyhördhet och hur han uppfyller andras outtalade behov. Till mannen som hade varit sjuk i 38 år utan någon hjälp gav Herren läkedom och uppmuntran till att leva rättfärdigt. Till kvinnan som hade begått äktenskapsbrott erbjöd han hopp och tröst i stället för fördömelse. Till den lame mannen som sänktes ner genom taket gav Herren syndernas förlåtelse, inte bara kroppslig läkedom.

När jag kallades att tjäna som biskop gjorde våra sex små barn sakramentsmötena prövande för min fru Cristin som måste hantera dem själv medan jag satt på förhöjningen. Som ni kan föreställa er var våra barn ofta långt ifrån vördnadsfulla. Två medlemmar i vår församling, John och Debbie Benich, såg hennes omständigheter och började sätta sig med henne på söndagarna för att hjälpa till. Deras vänlighet fortsatte i många år och de blev extra far- och morföräldrar för vår familj. Liksom Herren hade dessa lärjungar upptäckt det outtalade behovet och handlat i kärlek – ett tydligt tecken på deras lärjungeskap.

Slutligen är Frälsarens fullkomliga kärlek fokuserad på att göra det möjligt för alla Guds barn att nå sin gudomliga potential så att vi kan ”ta del av hans frälsning och hans återlösnings kraft”. När vi blir mer som vår Mästare får vi naturligt en större önskan att hjälpa våra bröder och systrar längs förbundsstigen.

Vi kan till exempel upplyfta och bli vän med dem som känner sig förorättade eller bortglömda, hjälpa dem som är nya i församlingen att känna sig välkomna eller bjuda in vänner att tillbe med oss under sakramentsmötet – kanske den här påsken. Det finns otaliga sätt att uppmuntra och hjälpa andra i deras utveckling om vi medvetet och i bön söker himlens hjälp att ha ögon att se och ett hjärta att känna hur Jesus Kristus ser och känner för dem.

Att hjälpa andra längs deras förbundsstig kan ta sig uttryck i okonventionella hjälpsamma handlingar. Här är ett exempel: Under mitt nuvarande uppdrag i Filippinerna hörde jag talas om familjen Agamata. De döptes 2023 och bokade sedan ivrigt datum för att beseglas som familj i det närliggande Urdaneta tempel. Men precis före familjens besök drabbades området av flera tyfoner. Broder Agamata, som var risbonde, kunde inte plantera sina grödor under de svåra stormarna. När vindarna äntligen mojnade behövde han snabbt plantera riset medan marken var genomdränkt – idealiska omständigheter för sådd. Sorgligt nog skulle tempelresan behöva skjutas upp.

Två lärjungar, äldste och syster Cauilan, och tre unga servicemissionärer hörde talas om familjen Agamatas kamp och erbjöd sin hjälp trots att de inte hade någon erfarenhet av lantbruk. Under den stekande solen hjälpte de till att plantera fröplantorna, vilket gjorde att paret Agamata kunde slutföra sina uppgift, åka till templet och beseglas enligt planen. Äldste Cauilan sa att ”[familjen Agamatas] ansikten lyste när vi såg dem klädda i vitt i Herrens hus. Glädjen vi kände över att tjäna den enskilde går inte att jämföra med något!”

Familjen Agamata kan nu glädjas åt de stora välsignelserna av att vara beseglade för evigheten tack vare att några medlärjungar som var fyllda med kristlig kärlek – ett tecken på deras lärjungeskap – ville hjälpa sina bröder och systrar framåt på förbundsstigen.

Bröder och systrar, att vara Jesu Kristi lärjungar är det enda sättet att uppnå varaktig glädje. Det är en väg fylld av avsiktliga och meningsfulla kärlekshandlingar för andra. Lärjungeskapets väg kan vara svår och utmanande, och fastän vi ibland kämpar och misslyckas tröstas vi av att Gud är medveten om oss och längtar efter att hjälpa oss varje gång vi försöker. Jesaja påminde oss om att Gud ”tar vår högra hand och säger: Var inte rädd, jag hjälper dig”.

Med denna försäkran från vår himmelske Fader i åtanke är det min uppriktiga bön att vi ska följa president Nelsons uppmaning att prioritera vårt lärjungeskap. Må vi ”be till Fadern av allt [vårt] hjärta att [vi] må vara fyllda av denna kärlek som han har utgjutit över alla som är hans Sons, Jesu Kristi, sanna efterföljare … så att vi, när han visar sig, ska bli som han”, för vi bär tecknet på ett sant lärjungeskap, vilket är ”den kärlek som är Kristi rena kärlek”.

Jag vittnar om att Jesus Kristus är vår levande underbare Frälsare, Återlösare, föredöme och vän. I Jesu Kristi namn, amen.