Gamla testamentet – Seminariets lärarhandledning

Innehåll
Titelblad
Introduktion till lärarhandledningen
Lektioner i Gamla testamentet
- Välkommen till Gamla testamentet
- Mose 1; Abraham 3
- 1 Moseboken 1–2; Mose 2–3; Abraham 4–5
- 1 Moseboken 3–4; Mose 4–5
- 1 Moseboken 5; Mose 6
- Mose 7
- 1 Moseboken 6–11; Mose 8
- 1 Moseboken 12–17; Abraham 1–2
- 1 Moseboken 18–23
- 1 Moseboken 24–33
- 1 Moseboken 37–41
- 1 Moseboken 42–50
- 2 Moseboken 1–6
- Påsk
- 2 Moseboken 7–13
- 2 Moseboken 14–18
- 2 Moseboken 19–20; 24; 31–34
- 2 Moseboken 35–40; 3 Moseboken 1; 4; 16; 19
- 4 Moseboken 11–14; 20–24; 27
- 5 Moseboken 6–8; 15; 18; 29–30; 34
- Josua 1–8; 23–24
- Domarboken 2–4; 6–8; 13–16
- Rut; 1 Samuelsboken 1–7
- 1 Samuelsboken 8–10; 13; 15–16
- 1 Samuelsboken 17–18; 24–26; 2 Samuelsboken 5–7
- 2 Samuelsboken 11–12; 1 Kungaboken 3; 6–9; 11
- 1 Kungaboken 12–13; 17–22
- 2 Kungaboken 2–7
- 2 Kungaboken 16–25
- 2 Krönikeboken 14–20, 26, 30
- Esra 1; 3–7; Nehemja 2; 4–6; 8
- Ester
- Job 1–3; 12–14; 19; 21–24; 38–40; 42
- Psaltaren 1–2; 8; 19–33; 40; 46
- Psaltaren 49–51; 61–66; 69–72; 77–78; 85–86
- Psaltaren 102–103; 110; 116–119; 127–128; 135–139; 146–150
- Ordspråksboken 1–4; 15–16; 22; 31; Predikaren 1–3; 11–12
- Jesaja 1–12
- Jesaja 13–14; 22; 24–30; 35
- Jesaja 40–49
- Jesaja 50–57
- Jesaja 58–66
- Jeremia 1–3; 7; 16–18; 20
- Jeremia 31–33; 36–38; Klagovisorna 1; 3
- Hesekiel 1–3; 33–34; 36–37; 47
- Daniel 1–7
- Hosea; Joel
- Amos; Obadja; Jona
- Mika; Nahum; Habackuk; Sefanja
- Haggai 1–2; Sakarja 1–4; 7–14
- Malaki
Livsförberedande lektioner
- Nyckelläror: Hitta svar på mina frågor
- Skriftstudietekniker
- Guiden Vägledning för de unga
- Stärka oberoendet
- Fysisk och känslomässig hälsa
- Förberedelse för framtida utbildning och anställning
- Lyckas i skolan
- Missionsförberedelse
- Tempelförberedelse
- Lärdomar från kyrkans ledare
Appendix

Att lugna vrede: Hantera vrede genom att följa Frälsaren

”Att lugna vrede: Hantera vrede genom att följa Frälsaren”, Gamla testamentet – Seminariets lärarhandledning (2026)

”Att lugna vrede: Hantera vrede genom att följa Frälsaren”, Gamla testamentet – Seminariets lärarhandledning

Fysisk och känslomässig hälsa: Lektion 186

Att lugna vrede

Hantera vrede genom att följa Frälsaren

The Old Testament characters Jacob and Esau embracing one another. A desert landscape is portrayed in the background.

Det är normalt att uppleva vrede. Även om vi kanske inte kan kontrollera situationer som får oss att känna vrede, kan vi bestämma hur vi ska hantera den. När vi vänder oss till Jesus Kristus kan han hjälpa oss att hantera den på sitt sätt. Den här lektionen kan hjälpa eleverna att följa Jesu Kristi föredöme när de känner vrede.

Elevens förberedelse: Be eleverna skriva ner situationer där de kan frestas att reagera med vrede. De kan också utvärdera hur ofta de blir arga och hur de hanterar dessa känslor.

Möjliga lärandeaktiviteter

Undertryckta känslor

Du kan visa upp följande bild på tavlan eller ta med en oöppnad läskburk till lektionen. När ni diskuterar följande fråga kan du skaka burken, men öppna den inte.

Vad händer inuti en oöppnad läskburk om man skakar den upprepade gånger? Vad skulle hända om man öppnade den?

Du kan visa upp följande bild. Om du tog med dig en burk och skakade den ska du inte öppna den – du kan fortsätta att visa upp den under lektionens gång.

Thirsty man opens a can of shaken up beer during picnic

Kan ni tänka på sätt att dra paralleller mellan det här exemplet och att känna vrede?

Om eleverna behöver hjälp kan du förklara att burken kan representera oss och läsken kan representera våra känslor. När burken skakas kan det symbolisera handlingar, situationer eller interaktioner som kan leda till ett tryck (vrede) inom oss.

Alla upplever vrede. Precis som det är normalt att trycket ökar i en skakad läskburk, är det normalt för oss att känna vrede. Men vi kan ändå välja hur vi hanterar de här känslorna.

Begrunda följande frågor:

På en skala från 1 till 5 (1=lägst; 5=högst), hur ofta blir du arg? Hur kan andra bedöma hur ofta du blir arg?
Vad är ditt vanligaste sätt att hantera vrede när känslorna uppstår?

Sök den Helige Andens vägledning under dina studier i dag för att få veta hur vår himmelske Fader och Jesus Kristus kan hjälpa dig att hantera vrede.

Följderna av att agera på vrede

Isak och Rebecka fick tvillingpojkar: Jakob och Esau. Som den äldste hade Esau rätt till sin fars förstfödslorättsvälsignelse. Förstfödslorätten skulle innebära att Esau skulle ärva sin fars egendomar och bli familjens försörjare och andlige ledare. På grund av Esaus orättfärdiga handlingar (se 1 Moseboken 25:31–34; 26:34–35), fick Jakob förstfödslorättsvälsignelsen i stället (se 1 Moseboken 27:1–33).

Läs 1 Moseboken 27:41–45 och se hur Esau reagerade när han fick veta att hans far hade gett Jakob förstfödslorättsvälsignelsen.

Vad ledde Esaus vrede till?
Vilka fler följder kan komma av att man agerar i vrede?

Det kan vara bra att förklara att de två bröderna levde åtskilda i 20 år innan de till slut försonades (se 1 Moseboken 33:4).

Frälsarens föredöme

Dela gärna upp eleverna i par där var och en i paret läser ett av skriftställena nedan. Efteråt kan paren diskutera hur de skulle besvara frågan nedan.

Läs följande och titta efter vad du lär dig om att hantera vrede:

Psaltaren 103:8

Ordspråksboken 16:32

Hur skulle ni sammanfatta det vi kan lära oss om att handskas med vrede?

Hjälp eleverna att identifiera en sanning som den här: När vi är sena till vrede följer vi Herrens föredöme.
Vad innebär det för er att vara sen till vrede?

Tänk på ett exempel när Jesus var sen till vrede.

Om eleverna behöver hjälp kan du hänvisa dem till exempel som följande:

Lukas 9:51–56 (Jesus förkastades av en samarisk by.)
Lukas 23:8–11 (Jesus förhördes av Herodes.)
Johannes 19:3–12 (Jesus fördes bort.)

Hur kan vi få hjälp av att se hur Jesus reagerade i de här situationerna?

Steg för att hantera vrede

2026 Old Testament Seminary Teacher Materials

Avslutning

När eleverna har fyllt i utdelningsbladet kan du ställa följande diskussionsfrågor om tiden räcker till:

Vad lärde ni er i dag som kan hjälpa dem som kämpar med att hantera sin vrede?
Vilka upplevelser har du eller andra haft av att hantera vrede på ett kristuslikt sätt?

En del elever känner kanske att det är omöjligt för dem att inte tappa humöret. Avsluta gärna med att be dem läsa Ether 12:27 och se hur Jesus Kristus kan hjälpa dem som kämpar med en svaghet. Vittna om att Jesus Kristus tack vare sin försoning kan vända våra svagheter till styrkor – bland annat vår förmåga att hantera vrede.

Ytterligare resurser

Varför är det viktigt att jag kontrollerar min vrede?

Äldste Ulisses Soares i de tolv apostlarnas kvorum har sagt:

14:29

Om vi vill att Herrens Ande inte ska hållas tillbaka i våra liv så kan vi helt enkelt inte och får inte ha ovänliga känslor mot någon. När vi ger plats i våra hjärtan eller sinnen för ovänliga känslor eller tankar leder det till ovänliga ord och handlingar, vare sig på sociala medier eller i våra hem, och det får Herrens Ande att dra sig undan våra hjärtan. (”Tillförsikt genom förbund med Jesus Kristus”, Liahona, maj 2024, s. 21.) (12:50 till 13:21)

Äldste Lynn G. Robbins i de sjuttios kvorum har sagt:

7:36

Vrede är att ge vika för Satans inflytande genom att släppa vår självkontroll. Det är den tankesynd som leder till fientliga känslor eller beteenden. Den är tändhatten till vreden bakom ratten på motorvägen, utbrotten på idrottsarenor och våldsamheter i hemmen.

Okontrollerad kan vrede snabbt utlösa en explosion av grymma ord och andra former av känslomässig misshandel som kan göra ärr i ett vekt hjärta. Det är ”det som kommer ut ur munnen”, sa Frälsaren, ”som gör henne oren” (Matteus 15:11). (”Fri vilja och vrede”, Nordstjärnan, juli 1998, s. 83–84.)

Kan någon göra mig arg?

President Thomas S. Monson (1927–2018) sa:

18:17

Att bli arg är att överlämna sig åt Satans inflytande. Ingen kan göra oss arga. Det är vårt eget val. Om vi vill ha den rätta andan med oss hela tiden måste vi välja att avstå från att bli arga. Jag vittnar om att det är möjligt. (”Vårda dina känslor, broder”, Liahona, nov. 2009, s. 68.)

På vilka sätt kan vrede yttra sig?

President Dieter F. Uchtdorf sa när han var i första presidentskapet:

När det gäller våra egna fördomar och klagomål rationaliserar vi ofta vår egen ilska som rättfärdig och vårt omdöme som pålitligt och det enda tillbörliga. Fastän vi inte kan se in i en annans hjärta antar vi att vi känner igen ett dåligt motiv eller till och med en dålig människa när vi ser en. Vi gör undantag för vår egen bitterhet eftersom vi anser att vi i vårt fall har all information som behövs för att förakta någon annan …

Mina kära bröder och systrar, begrunda följande för att pröva er själva:

Hyser du agg mot någon annan?

För du skvaller vidare, även när det du säger kan vara sant?

Stöter du bort eller straffar andra på grund av något de gjort?

Avundas du i hemlighet någon annan?

Vill du någon illa?

Om du svarat ja på någon av de här frågorna, kan du tillämpa den förut nämnda predikan som bara innehåller ett enda ord: Sluta! (”De barmhärtiga skall få barmhärtighet”, Liahona, maj 2012, s. 70, 76.)

Varför nämns ofta Guds vrede i skrifterna när nu Herren fördömer handlingar i vrede?

Genomgående i Gamla testamentet läser vi om Herrens vrede och hur han kränks (se 2 Moseboken 4:14; 5 Moseboken 1:37; 4:25; 9:18; Psaltaren 85:4; Jesaja 48:9; 65:3; Jeremia 8:19; 32:30). Att läsa skildringar av Guds vrede kan kännas förvirrande och leda till missförstånd om skrifterna eller Guds natur. President Dallin H. Oaks i första presidentskapet har förklarat att Guds vrede är ett bevis på hans kärlek:

15:3

Vi läser om och om igen i Bibeln och nutida skrifter om Guds vrede mot de onda och hur han sänder ner sin vrede över dem som bryter mot hans lagar. Hur kan vrede vara bevis på hans kärlek? Joseph Smith [1805–1844] lärde att Gud ”instiftade lagar varigenom [de andar han sände till världen] kunde ha tillfälle att gå framåt liksom han själv” [se Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith (2007), s. 208]. Guds kärlek är så fullkomlig att han kärleksfullt kräver att vi ska lyda hans bud, eftersom han vet att det bara är genom lydnad mot hans lagar som vi kan bli fullkomliga som han är. På grund av detta motsäger inte Guds vrede hans kärlek utan är ett bevis på hans kärlek. (Dallin H. Oaks, ”Kärleken och lagen”, Liahona, nov. 2009, s. 26–27.)

Kompletterande lärandeaktiviteter

Vi kan kontrollera våra sätt att hantera vrede

För att hjälpa eleverna förstå att de kan kontrollera sina sätt att hantera vrede kan du ställa följande fråga till dem:

Vilka ursäkter kan människor ta till för att rättfärdiga handlingar utifrån vrede?

Eleverna svarar kanske till exempel: ”Det är bara sådan jag är”, ”Jag kunde inte hjälpa det”, ”Han gjorde mig arg” och så vidare.

Sedan kan du visa videon ”Fridsskapare sökes”, från 0:23 till 1:48, där president Nelson talar om en kirurg som tappade humöret. Eller så kan du visa ”Fri vilja och vrede” [Agency and Anger] från 2:50 till 3:28, där äldste Robbins pratar om en basketspelare på high school som lärde sig att kontrollera sitt humör.

19:4

7:36

Hjälp eleverna förstå att vårt sätt att hantera vrede är ett val och att vi kan använda vår handlingsfrihet till att agera på rätt sätt.

När har ni valt att hantera vrede på ett lämpligt sätt?
Vilka verktyg hjälper er att hantera er vrede på bra sätt?
Varför kan det kraftfullaste verktyget mot vrede vara att vända sig till Frälsaren? (Om eleverna behöver hjälp med att besvara den här frågan kan du hänvisa dem till Ether 12:27 eller Alma 7:12.)

Självutvärdering

För att hjälpa eleverna att utvärdera möjliga känslor av vrede de kan ha, kan du använda citatet av president Uchtdorf i Ytterligare resurser. Eleverna kan fundera över hur de skulle besvara var och en av hans frågor.

Förslag på hur man övervinner vrede

För ytterligare färdigheter för att övervinna vrede kan du be eleverna titta igenom förslagen i kapitel 3 i handledningen ”Att anpassa sig till livet som servicemissionär: resurshäfte”. Eleverna kan välja ett eller två förslag som de vill fokusera på.