”1 Moseboken 25–27: Jakob och Esau”, Gamla testamentet – Seminariets lärarhandledning (2026)
”1 Moseboken 25–27: Jakob och Esau”, Gamla testamentet – Seminariets lärarhandledning
1 Moseboken 24–33: Lektion 30
1 Moseboken 25–27
Jakob och Esau
I och med tvillingarna Jakob och Esaus födelse uppfylldes till slut löftet om avkomma till Rebecka och Isak. Esau hade som den äldre tvillingen rätt till den förstfödde sonens förstfödslorättslöften. Tragiskt nog prioriterade Esau inte sina eviga välsignelser utan försökte i stället tillfredsställa sina världsliga begär. Den här lektionen kan hjälpa eleverna att värdesätta Herrens eviga välsignelser mer än världsliga begär.
Elevens förberedelse: Uppmana eleverna att med Andens hjälp utvärdera balansen i sina liv mellan det som hör Gud till (t.ex. bön, skriftstudier, aktivitet i kyrkan) och det som hör världen till. Be dem identifiera världsliga distraktioner som kanske prioriteras framför det som är evigt.
Möjliga lärandeaktiviteter
Att värdesätta det som hör Gud till
Rita följande uppställning på tavlan för att hjälpa eleverna tänka på hur omedelbara behov eller begär ibland kan påverka långsiktiga mål:
|
Nu |
I framtiden |
Be några elever nämna ett mål de har för sin framtid. Skriv upp dem på tavlan i den andra kolumnen. Välj ett av målen i den andra kolumnen. Be eleverna tänka på omedelbara behov eller begär som, om de agerar på dem, kan bli ett hinder för att uppnå det målet. Ge eleverna tillfälle att nämna några olika förslag. Prata om hur val vi gör nu kan påverka våra framtida mål och kanske till och med hindra oss från att uppnå dem.
När eleverna är färdiga förklarar du att den här principen också kan tillämpas i våra ansträngningar att söka Guds eviga välsignelser. Be eleverna göra följande självutvärdering i sina studiedagböcker.
Begrunda under bön följande påståenden. Skriv ner i din dagbok hur mycket varje påstående stämmer in på dig med hjälp av svaren ”definitivt”, ”för det mesta”, ”lite grann” och ”inte alls”.
-
Jag är villig att offra jordiska begär för eviga välsignelser.
-
Jag förstår varför Herren ber mig värdesätta hans eviga välsignelser mer än sådant jag vill ha just nu.
-
Jag förstår vilka välsignelser jag får av att prioritera min himmelske Fader och Jesus Kristus framför det som hör världen till.
Inbjud den Helige Anden att hjälpa er se värdet av eviga välsignelser under era studier i dag. Sök inspiration för hur ni ska prioritera eviga välsignelser över jordiska begär.
Förstfödslorättens arv och välsignelse
Sammanfatta följande stycken med egna ord för att hjälpa eleverna förstå den kulturella betydelsen av de beslut som Esau och Jakob fattade.
På Gamla testamentets tid fick den äldste sonen vanligtvis förstfödslorätten. Förstfödslorättens arv innefattade en dubbel andel av mark och tillgångar. Det innebar också ett större ansvar att ta hand om modern och resten av familjen efter faderns död. Förutom det timliga arvet skulle fadern ge en förstfödslorättsvälsignelse för att förläna den äldste sonen prästadömets myndighet. Den välsignelsen fastställde sonens ställning i familjen som lärare och ledare.
Rebecka och Isak bad om välsignelsen av rättfärdiga avkomlingar i många år. Så småningom välsignades de med tvillingpojkarna Esau och Jakob. Eftersom Esau föddes först skulle han ha varit sonen med förstfödslorätt. Men Herren hade uppenbarat för Rebecka att det var Jakob som skulle få förstfödslorätten (1 Moseboken 25:22–23).
Läs 1 Moseboken 25:27–34 och titta efter hur Esau visade att han inte värdesatte sin förstfödslorättsvälsignelse.
-
Vad hittade ni?
Läs 1 Moseboken 26:34–35 och titta efter Esaus beslut och hans föräldrars känslor för hans äktenskapsval. (Hetiterna var kananeer som dyrkade falska gudar.)
-
Varför orsakade Esaus beslut hjärtesorg för Rebecka och Isak?
Om eleverna inte är säkra på hur de ska besvara föregående fråga kan du förklara att kananeerna dyrkade avgudar och ägnade sig åt andra syndiga sedvänjor. Äktenskap med kananeiska kvinnor innebar att Esau vände sig bort från förbundet som Gud slutit med Abraham och hans efterkommande.
Välsignelserna av att värdesätta det som hör Gud till
Som en hjälp för eleverna att förstå berättelsen om Jakob och Esau kan följande stycke läsas eller sammanfattas. Eller så kan du visa videon ”Jakob och Esau” [Jacob and Esau] (2:06) som finns på ChurchofJesusChrist.org.
Trots Esaus dåliga val kallade Isak på sin ålderdom till sig Esau för att ge honom förstfödslorättsvälsignelsen. Innan Esau kom dit förklädde Rebecka Jakob till sin bror. I tron om att Jakob var Esau välsignade Isak Jakob med förstfödslorättsvälsignelsen (se 1 Moseboken 27:1–29). ”När Isak insåg att han hade välsignat Jakob i stället för Esau bekräftade han att ’välsignad kommer [Jakob] … att bli’ (1 Moseboken 27:33) – och antydde därmed att Guds vilja hade skett” (Kom och följ mig – för enskilda och familjer: Gamla testamentet 2022, s. 39).
Läs 1 Moseboken 27:34, 38 och se hur Esau reagerade när han fick veta att Isak hade gett förstfödslorättsvälsignelsen till Jakob.
-
Vad lägger ni särskilt märke till?
-
Hur skulle ni sammanfatta det vi lär oss av den här berättelsen som en enda sanning?
Använd elevernas ord för att urskilja en sanning som den här: Att välja omedelbara eller världsliga begär i stället för Guds eviga välsignelser kan leda till sorg och ånger.
Det finns många möjliga svar på följande fråga. Genom att uppmuntra flera elever att dela med sig av sina svar kan du få eleverna att känna sig trygga med att dela med sig av olika tankar och perspektiv.
-
Varför kan det ibland vara svårt att prioritera sådant som har evigt värde?
Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum har sagt:
I vårt hektiska dagliga liv och i den tumultartade moderna värld som vi lever i, kan vi bli distraherade från de eviga ting som betyder mest genom att göra nöje, välstånd, popularitet och prominens till våra främsta prioriteringar. Vår kortsiktiga upptagenhet med ”det som hör världen till” och ”människors ära” kan få oss att gå miste om vår andliga förstfödslorätt för långt mindre än en skål linssoppa …
Var och en av oss bör uppriktigt och under bön utvärdera våra andliga och timliga prioriteringar för att urskilja sådant i våra liv som kan utgöra hinder för de överflödande välsignelser som vår himmelske Fader och Frälsaren är villiga att ge oss. (”Klä dig i din styrka, Sion”, Liahona, nov. 2022, s. 94.)
Be eleverna berätta vad de tyckte om eller lärde sig av det som äldste Bednar sa. Be dem sedan göra följande tre saker var för sig eller i små grupper:
-
Skapa ett scenario där någon i din ålder kan frestas att ”gå miste om vår andliga förstfödslorätt för långt mindre än en skål linssoppa”.
-
Tänk på ett exempel på hur Frälsaren prioriterade sin Faders vilja framför omedelbara eller världsliga önskningar. (Se t.ex. Matteus 4:2–10 eller Lukas 22:41–42.)
-
Tänk på ett nutida exempel på någon som prioriterar Guds vilja framför omedelbara eller världsliga önskningar.
Be eleverna dela med sig av sina exempel. Medan de gör det kan du påpeka att deras närvaro på seminariet i dag är ett bra exempel på att sätta Gud främst. Du kan visa videon ”Ångrar inget” [No regrets] (5:38) från ChurchofJesusChrist.org. En ung man valde att vara med på seminariet i stället för att surfa. Uppmuntra eleverna att titta efter de välsignelser han fick tack vare det här valet.
-
Vilka välsignelser kan vi få, nu och i framtiden, om vi väljer det som hör Gud till framför det som hör världen till?
-
Hur satte Frälsaren eviga välsignelser framför omedelbara önskningar?
Gör en plan
Be eleverna göra följande aktivitet i sina studiedagböcker.
Skriv upp dina fem viktigaste prioriteringar i ordningsföljden viktigast till minst viktiga.
Lägg märke till eventuella anpassningar som den Helige Anden manar dig att göra när du går igenom den här listan.
Under den här listan skriver du ner andra tankar du får när du har gjort den här aktiviteten. Kan du urskilja ett tydligt nästa steg för dig att prioritera det som hör Gud till mer än det som hör världen till? Skriv i så fall ner det någonstans där du kan se det regelbundet.
Du kan avsluta lektionen med att vittna om välsignelser du fått när du har värdesatt det som hör Gud till mer än det som hör världen till.