Fylld av hopp och frid

Illustration: Elia Sampò, kopiering förbjuden

När jag hörde The Tabernacle Choir at Temple Square sjunga ”It Is Well with My Soul” under generalkonferensen i april 2025 fylldes jag av den Helige Anden. Det var inte bara musiken – det var den djupa vördnaden och innerligheten i sången som fick mig att känna som att jag stod i Frälsarens närvaro. Ögonen tårades på grund av den vackra musiken som påminde mig om att jag genom Jesus Kristus och hans försoning kan känna frid trots mina svårigheter.

När jag spelar psalmer på sakramentsmötet har jag ofta känt att musiken är en form av bön, ett sätt att inbjuda Anden och kommunicera med Gud. Men när jag hörde kören så vackert sjunga den här psalmen upplevde jag denna sanning på ett ännu djupare plan. Det var som om musiken, tillsammans med Anden, lyfte min själ och påminde mig om kraften i Frälsarens nåd i mitt liv.

”För min själ gläder sig åt hjärtats sång, ja, de rättfärdigas sång är en bön till mig, och den skall besvaras med en välsignelse på deras huvuden” (Läran och förbunden 25:12).

Det löftet känns verkligt för mig. Genom musik erbjuder vi Herren vårt hjärta. I sin tur fyller han vår själ med hopp och frid. När jag lyssnade på psalmen påmindes jag om att oavsett vilka prövningar vi möter – i våra personliga liv, våra relationer eller vår vacklande tro – kan vi få frid genom Kristus. I de stunderna är det verkligen väl med vår själ.

Den upplevelsen har fördjupat min kärlek till psalmerna och den roll de har i vårt andliga liv. De är inte bara sånger. De är böner, budskap om hopp och våra sätt att öppna hjärtat för Frälsarens kärlek. Jag är tacksam för musikens kraft att kunna lyfta och stärka oss, särskilt när vi behöver det som mest.