Guds vägledande hand

Illustration: Brian Call

När min fru var gravid med vårt tredje barn diagnostiserades hon med en åkomma som gjorde det svårt för henne att gå. Det och andra komplikationer gjorde att hon låg till sängs under större delen av graviditeten.

Förlossningen var svår och hon tillbringade åtta dagar på sjukhuset. Tillståndet kvarstod även efter att hon hade kommit hem. Läkarna upptäckte snart fler problem. Vår familj var tvungen att anpassa sig och hitta vårt nya normala.

Därför tillbringade jag större delen av nattskiften med vår nyfödda. Jag arbetade heltid och det var en utmaning att ständigt bli väckt på nätterna. För att inte bli frustrerad började jag läsa berättelserna om mina pionjärförfäder medan jag var vaken. Jag var lite bekant med dem, men när jag läste berättelser om mina far- och morföräldrars föräldrar och de som gått före dem, blev jag förvånad över hur jag kunde känna igen mig i deras liv.

Allteftersom jag upptäckte mer om min släkt fann jag att deras tro var inspirerande. Glädjen jag kände var nästan omedelbar. Det kändes inte längre som en börda att vara vaken. Faktum är att jag var tvungen att tvinga mig själv att gå och lägga mig när vår dotter hade somnat.

Jag fick en djup uppskattning för dem som gått före mig. Mitt hjärta hade verkligen vänts till mina fäder (se Läran och förbunden 110:14–15; Malaki 4:6). Jag kunde se Guds vägledande hand i deras liv och jag kunde känna deras kärlek till honom.

Mitt perspektiv på livet utvecklades och blev större än tidigare. När jag läste om de svåra omständigheter som mina förfäder fick utstå, fick jag tröst i min egen situation av deras uthållighet.

Många gånger sedan dess har jag känt inflytandet från dem som gått före mig på personliga sätt som har inspirerat mig. Eftersom jag har upplevt en sådan djup inverkan har jag funnit sätt att hitta, sammanställa och dela med mig av mer historia med min familj så att de kan få uppleva samma välsignelser.

Min önskan att besöka templet har ökat. Jag känner ett behov av att hedra mina förfäders trofasta arv. Jag vill ge dem möjligheten att sluta förbund med vår Frälsare. Genom att jag har tagit namnen på dessa avlidna släktingar till templet har min förbundsrelation med Frälsaren stärkts, och jag har känt hans förädlande inflytande i mitt liv.