”Oberoende: Hur man kan bli anpassningsbar och självständig i en osäker värld”, Liahona, aug. 2025.
Oberoende:
Hur man kan bli anpassningsbar och självständig i en osäker värld
Kyrkans oberoendegrupper kan göra skillnad för alla, oavsett ålder och omständigheter.
Jeff Rebutar från Pasigs stav i Filippinerna trodde att han var redo att bli pensionär. Efter att ha arbetat tills han var nära 70 år hade han tillräckligt med hyresintäkter för att kunna försörja sig och sin fru utan statlig hjälp.
Men så fick hans fru en stroke. Sjukvårdsräkningarna hopade sig och inflationen tärde på deras inkomster. Eftersom broder Rebutar hade fått ont om pengar gick han kyrkans kurs ”Att starta och utveckla mitt företag för oberoende”. Efter att ha provat sig fram skapade han en rengöringsblandning som kunde användas i hem och på arbetsplatser.
”Kursen och de månatliga mötena hjälpte mig att komma igång”, säger broder Rebutar. ”Jag var tvungen att göra något för att försörja min familj, så jag fortsatte med det. Efter att ha fått viss framgång med företaget i början blev jag informell gruppledare för de andra. Det finns inget bättre än att faktiskt få lite erfarenhet av ett nytt företag. Vi lär oss genom att göra, inte bara genom att delta i ett möte.”
Kyrkans oberoendekurser är avsedda att användas i praktiken. De gör det möjligt för deltagarna att tillämpa principerna om utbildning, hårt arbete och tro på och tillit till Herren.
”Delade jag med mig tillräckligt?”
I Plano stav i Texas har över 900 medlemmar deltagit i oberoendegrupper på senare år. En del kommer som elever för att hitta resurser eller nya infallsvinklar. Andra kommer för att ”lyfta” – för att ge vägledning, förslag eller stöd till andra.
Jerry Martin, medlem i Planos stavspresidentskap, gick med i en oberoendegrupp för personlig ekonomi så att han kunde bekanta sig med processen och kursmaterialet. Som pensionerad ekonomichef för ett stort företag trodde han inte att han hade så mycket att lära sig om ekonomi.
”Jag såg möjligheter att hjälpa flera deltagare att bli skuldfria eller utveckla personliga spar- och investeringsplaner som passade deras egna omständigheter”, säger han. ”Det var väldigt tillfredsställande.” Och han njöt av kamratskapet i gruppen. Sedan gjorde han en personlig upptäckt.
”Jag hade alltid betalat tionde och ett generöst fasteoffer, men när jag deltog i den här gruppen fick jag en gnagande känsla av att jag inte gjorde tillräckligt”, säger broder Martin. ”Delade jag med mig tillräckligt? Var jag tillräckligt hängiven?”
Trots hans personliga tjänande och bidrag till kyrkan kvarstod dessa frågor. Under ett besök i Indien mötte han många personer och organisationer som generöst stödde olika humanitära insatser. Som president Dallin H. Oaks, förste rådgivare i första presidentskapet, har sagt: ”Jesu Kristi kyrka är angelägen om att tjäna de behövande, och även angelägen om att samarbeta med andra i det arbetet.” Med detta i åtanke började broder Martin söka efter andra möjligheter att tjäna och samarbeta med likasinnade. Han var inte beredd på vad som skulle hända.
”Jag hade en värdefull myntsamling”, sa broder Martin. ”När jag bad i Indien om hur och var jag skulle kunna bidra till det arbete som utförs av andra, kom en maning till mig att jag också behövde fundera över källan till potentiella bidrag – inte från mitt investeringskonto utan från min myntsamling. Jag insåg i det ögonblicket: min stund att helga något var kommen. Hur mycket betydde den där myntsamlingen egentligen för mig?”
Så småningom sålde broder Martin sin myntsamling och använde intäkterna till att finansiera humanitära projekt utomlands och stipendier till högskolor lokalt. ”Om jag inte hade deltagit i oberoendegruppen skulle jag aldrig ens ha funderat över hur jag skulle kunna lyfta andra med min tid såväl som mina tillgångar”, förklarar han. ”Jag har blivit en bättre människa till följd av det.”
”Din roll är att älska och tjäna”
I Green Valley stav i S:t George i Utah började Troy och Sue Olsen att delta i en oberoendegrupp om känslomässig motståndskraft med en förväntan om att de skulle hjälpa andra. Deras biskop bad församlingsrådets medlemmar att delta i en grupp så att de kunde berätta för andra vad de hade lärt sig.
Paret Olsen hanterade just en jobbig situation med sin bonusfamilj där vuxna barn ingick. ”Vi har en familjemedlem som gick igenom en svår period”, förklarar syster Olsen. ”Jag var frustrerad över att jag inte kunde hjälpa till mer.” Diskussionerna om ”myter” och ”verkligheter” i arbetsboken hjälpte paret Olsen att se på sin familjesituation ur ett annat perspektiv.
Sedan berättade en annan gruppdeltagare hur skyldig och hopplös hon kände sig efter att hennes bror hade tagit sitt liv. Syster Olsen insåg att även andra bar på känslomässiga bördor som hon var helt omedveten om och att de behövde stöd på ett unikt sätt.
Hon kanske inte kan lätta bördan, men det kan Frälsaren. Arbetsboken betonade: ”Din roll är att älska och tjäna andra, och Frälsaren är den som helar.” Syster Olsen säger: ”Genom att lägga våra bördor på honom såg vi med nya ögon, hörde gamla budskap på nya sätt och fick en förnyad kunskap om evangeliet och hans helande kraft.”
Gruppdiskussioner, exempel i arbetsboken och personlig empati bidrog också mycket till att förbättra deras situation. Syster Olsen har fortfarande stunder av oro och ber många innerliga böner. Än viktigare är att hon nu ser sin roll annorlunda – att älska och tjäna – inte att fixa eller lösa andras problem.
Oberoendegrupperna kombinerar praktiska färdigheter med andliga principer för att hjälpa medlemmar att hjälpa sig själva. De ger ett ramverk som hjälper deltagarna att förstå personliga problem och familjeangelägenheter. De ger en känsla av samhörighet, främjar ömsesidigt stöd och inre kraft och ger medlemmarna en trygg plats där de kan dela upplevelser och lära av varandra samtidigt som de förlitar sig på Kristi obegränsade försoning. Och när vi förlitar oss på Frälsaren har vi det här löftet från president Russell M. Nelson: ”När ni verkligen omvänder er och söker hans hjälp, [kan ni] resa er över nutidens farliga värld.”
Författaren bor i Utah, USA.