Att sitta vid Frälsarens stig

För tre år sedan fick jag diagnosen Parkinsons sjukdom – en sjukdom som orsakar gradvis tilltagande skakningar och stelhet. Det var överväldigande nyheter och jag trodde att mitt liv var slut.

Under månaderna som följde hamnade jag i ett tillstånd av mörker, ångest och depression. Jag var rädd för utmaningarna som låg framför mig. Jag trodde inte att jag skulle kunna leva länge med den ihållande smärtan i mina armar och darrningarna i mina händer. Jag längtade efter att få sitta vid Frälsarens stig och röra vid hans kläder som kvinnan med blödningar gjorde!

”För hon tänkte: ’Om jag så bara får röra vid hans kläder blir jag frisk’” (Markus 5:28).

Trots medicinsk behandling och många böner om lindring blev jag inte botad. En dag när jag öppnade mitt hjärta för min himmelske Fader fick jag djupare insikt. Herren botade mig faktiskt – inte med det fysiska helande jag hoppades på, utan med det helande jag behövde: andligt helande.

Det var då jag insåg att min tillit till Guds ”andliga vägledning” växte. Mina böner och min empati för andra blev mer innerliga. Jag började ta mig tid dagligen att meditera och komma bort från distraktioner, och leta efter det jag kunde lära mig av mina utmaningar. Jesu Kristi försoning fick en ny innebörd och mitt behov av omvändelse blev mer trängande.

Mitt i smärtan, när jag kände att jag inte hade något mer att bidra med, överraskades jag av en kallelse att verka som församlingens hjälpföreningspresident. Jag glömde mina problem medan jag tjänade andra kvinnor, och det var en välsignelse från en kärleksfull Fader. Det var som om han sa att han fortfarande litade på mig. I gengäld har jag fått kärlek och tillgivenhet från vänliga systrar som förstår mina utmaningar.

I dag känner jag att jag sitter vid Frälsarens stig. I väntan på honom renar mina prövningar mig.

Herren kan bota vår smärta, vare sig den är fysisk, känslomässig eller andlig, men vi måste utöva tro på hans helande och vänta tålmodigt. Någonstans längs stigen kommer Frälsaren att vara så nära att vi kan röra vid hans kläder och höra honom säga: ”Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid och var frisk och fri från din plåga” (Markus 5:34).