Jesus Kristus är källan till ett ”levande”, ”gott” och ”storslaget hopp”

Den andliga gåvan av hopp i Kristus är den glädjefulla förväntan på evigt liv genom ”den helige Messias förtjänster och barmhärtighet och nåd” (2 Nephi 2:8) och en stark längtan efter rättfärdighetens utlovade välsignelser. Adjektiven ”levande”, ”gott” och ”storslaget” i de här verserna antyder en ständigt expanderande och livfull förvissning om uppståndelsen och evigt liv genom tro på Jesus Kristus.

Profeten Mormon förklarade:

”Och vidare, mina älskade bröder, vill jag tala till er om hopp. Hur skulle ni kunna uppnå tro om ni inte har hopp?

Och vad är det ni ska hoppas på? Se, jag säger er att ni genom Kristi försoning och hans uppståndelses kraft ska ha hopp om att kunna uppväckas till evigt liv, och detta tack vare er tro på honom enligt löftet.

Om därför en människa har tro så måste hon ha hopp, för utan tro kan det inte finnas något hopp” (Moroni 7:40–42).

Ett hopp i Kristus som är levande, gott och storslaget börjar med kunskapen om att Gud den evige Fadern lever. Han är vår Fader och vi är hans andebarn. Vi är bokstavligen andesöner och andedöttrar till Gud och har ärvt gudomliga egenskaper av honom.

Fadern är upphovet till lycksalighetsplanen (se Abraham 3:22–28). Som andliga söner och döttrar till Gud ”antog [vi] hans plan, enligt vilken hans barn kunde få en fysisk kropp och få jordiska erfarenheter för att utvecklas mot fullkomlighet och slutligen nå sin gudomliga bestämmelse som arvtagare till evigt liv” (”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Evangeliebiblioteket). I skrifterna lär vi oss: ”Fadern har en kropp av kött och ben, lika påtaglig som en människas, och likaså Sonen” (Läran och förbunden 130:22). Därför är det nödvändigt att vi får fysiska kroppar som ett led i utvecklingen mot vår gudomliga bestämmelse.

Vi består av två delar. Våra ande, den eviga delen av oss, är klädd i en fysisk kropp som är underkastad jordelivets begär och böjelser. Faderns lycksalighetsplan är avsedd att ge ledning åt hans barn, hjälpa dem att tryggt återvända hem till honom med en uppstånden, upphöjd kropp och ta emot den eviga glädjens och lyckans välsignelser.

Jesusbarnet, av Sharlotte Andrus

Jesu Kristi återlösande roll i vår Faders plan

Jesus Kristus är den evige Faderns enfödde Son. Han kom till världen för att göra sin Faders vilja (se 3 Nephi 27:13). Jesus Kristus är den som av Fadern smorts till att vara hans personliga representant i allt som rör människosläktets frälsning. Han är vår Frälsare och Återlösare eftersom han övervann både död och synd.

Alma profeterade för folket i Gideon om Messias frälsande verk:

”Och han ska gå ut och lida smärta och bedrövelser och frestelser av alla slag, och detta för att det ord ska kunna uppfyllas som säger att han ska ta på sig sitt folks smärta och sjukdomar.

Och han ska ta på sig döden så att han kan lossa de dödens band som binder hans folk. Och han ska ta på sig deras skröpligheter så att hans inre kan fyllas av barmhärtighet i köttet, så att han i köttet kan veta hur han ska bistå sitt folk i enlighet med deras skröpligheter.

Se Anden vet allt. Ändå lider Guds Son i köttet för att han ska kunna ta på sig sitt folks synder, så att han kan utplåna deras överträdelser genom sin befrielses kraft. Och se, detta är det vittnesbörd som är i mig” (Alma 7:11–13).

Evangeliets första princip är tro på Herren Jesus Kristus. Sann tro fokuserar på Frälsaren och gör det möjligt för oss att lita på honom och ha fullständig tillit till hans makt att frälsa oss från döden, rena oss från synd och välsigna oss med styrka bortom vår egen.

Moroni vittnade: ”Och tack vare människornas återlösning, som kom genom Jesus Kristus, förs de tillbaka till Herrens närhet. Ja, det är det sätt varpå alla människor blir återlösta, för Kristi död åstadkommer uppståndelsen, vilken åstadkommer en återlösning från en oändlig sömn ur vilken sömn alla människor ska väckas av Guds makt när basunen ljuder. Och de ska komma fram, både små och stora, och alla ska stå inför hans skrank och bli återlösta och befriade från dessa dödens eviga band, vilken död är en timlig död” (Mormon 9:13).

Jag vittnar om att Frälsaren bröt dödens band. Han uppstod, han lever och han är den enda källan till ett levande, gott och storslaget hopp.

Profeten Ether vittnade: ”Därför kan var och en som tror på Gud förvisso hoppas på en bättre värld, ja, på en plats på Guds högra sida, vilket hopp kommer av tro och blir ett ankare för människornas själar, vilket gör dem fasta och ståndaktiga, alltid rika på goda gärningar, och leder dem till att prisa Gud” (Ether 12:4).

Under den här speciella högtiden då vi firar födelsen av barnet i Betlehem, må vi alltid minnas att Jesus Kristus kom till världen för att bli vår Frälsare och Återlösare. Han erbjuder oss livets ovärderliga andliga gåvor – liv, ljus, förnyelse, kärlek, frid, perspektiv, glädje och hopp.

Jag uppmanar dig att på rätt sätt söka efter den andliga gåvan av hopp i Frälsaren genom att studera forntida och nutida profeters lärdomar och vittnesbörd om hans försoningsoffer och bokstavliga uppståndelse. När du gör det lovar jag att ditt vittnesbörd om Återlösarens gudomlighet stärks, din omvändelse till honom fördjupas, din önskan och beslutsamhet att stå som ett modigt vittne om honom ökar och du välsignas med ett ankare för din själ – ja, ett levande, gott och storslaget hopp.

Tillsammans med apostlarna som har burit vittne om honom genom tidsåldrarna vittnar jag med glädje om att Jesus Kristus är den levande Gudens levande Son. Han är vår uppståndne Återlösare med en förhärligad, påtaglig kropp av kött och ben. Och tack vare den återlösning och försoning med Gud som Herren möjliggör för hela mänskligheten kan vi få en andlig försäkran och ett levande, gott och storslaget hopp om att ”alla [ska] göras levande i Kristus” (1 Korintierbrevet 15:22).