Berättelser ur skrifterna
Ett brev från Jakob – En inbjudan att lyda, inte bara höra, Guds ord


Jakobs brev 1–3

Ett brev från Jakob

En inbjudan att lyda, inte bara höra, Guds ord

Jakob skriver ett brev.

Jakob var son till Maria, och han var en av Jesu Kristi bröder. Jakob var också ledare i kyrkan i Jerusalem. Han skrev ett brev till Guds folk över hela världen för att hjälpa dem att leva efter Jesu Kristi evangelium.

Jakobs brev 1:1

Joseph Smith läser Bibeln.

Jakob skrev: ”Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud.” Många år senare läste en pojke som hette Joseph Smith de här orden och bestämde sig för att be om sina frågor. Joseph Smith sa senare: ”Jag hade funnit att Jakobs vittnesbörd var sant.” Gud besvarade Josephs bön, och han besvarar våra också.

Jakobs brev 1:5; Joseph Smith – Historien 1:11–17, 26

Jakob undervisar en grupp människor.

Jakob skrev också att vi bör lyssna noga på vad andra människor säger och försöka att inte bli arga på dem. När vi är arga kan vi inte tjäna Gud.

Jakobs brev 1:19–20

En pojke och en flicka pratar med en kvinna med en gråtande bebis.

Jakob sa att det inte räcker att bara höra Guds ord, vi behöver också leva efter det. ”Var ordets görare”, skrev han, ”inte bara dess hörare.”

Jakobs brev 1:22

Pojken och flickan har bjudit in kvinnan och hennes bebis att komma in i ett varmt tält med sin familj.

Att vara en Jesu Kristi efterföljare är mer än att bara tro på Gud, förklarade Jakob. Till och med djävulen vet att Gud är verklig. När vi ser människor som fryser eller är hungriga bör vi ge dem kläder och mat. Vi bör besöka änkor och föräldralösa. ”Tron utan gärningar är död”, skrev Jakob.

Jakobs brev 1:27; 2:14–20

En man leder en häst bort från fara.

Jakob ville också lära de heliga att tala vänligt till andra. Han sa att vara försiktig med sina ord är som att leda en häst. Vi kan leda en stor häst med ett betsel, som är fäst vid en liten metallbit i hästens mun. Våra ord kan också verka små, men de kan vara kraftfulla.

Jakobs brev 3:2–3

Ett skepp i en storm, som styrs med ett litet roder.

Jakob sa att när vi kontrollerar våra ord är det som att styra ett skepp. Även om skeppet är stort och vindarna starka kan vi styra skeppet genom att styra med ett mycket litet roder. Rodret är som våra ord. Om vi kan kontrollera vad vi säger kan vi göra stor skillnad!

Jakobs brev 3:4–5

Människor bråkar med en romersk soldat som har vält omkull frukt.

Ovänliga ord, förklarade Jakob, kan vara som en liten låga som startar en stor brand. Den kan sprida sig snabbt och orsaka stor skada. Det är därför det är viktigt att vi är försiktiga med våra ord.

Jakobs brev 3:5–6

Ett barn som ger frukt till soldaten.

Jakob skrev att vi använder munnen för att be till vår himmelske Fader. Men ibland använder vi också munnen för att säga elaka saker till andra människor som är vår himmelske Faders barn. Jakob sa att det inte borde vara så.

Jakobs brev 3:9–10

En fridfull scen nära en källa där Jakob undervisar människor om evangeliet.

För att lära de heliga att tala vänliga ord lärde Jakob att en källa inte kan ge både sött och bittert vatten. Ett fikonträd kan inte ge oliver och en vinstock kan inte ge fikon. Om vi på samma sätt har godhet och kärlek i hjärtat, bör våra ord också vara goda och kärleksfulla!

Jakobs brev 3:11–18