Apostlagärningarna 21–22; 26–28
Underverk under Paulus resa till Rom
Herren välsignar sin tjänare
Anden uppmanade Paulus att bege sig till Jerusalem. Många människor där tyckte inte om det Paulus lärde om Jesus Kristus. De grep honom och band honom med kedjor. Paulus berättade för alla om den gången han såg ett ljus från himlen, hörde Jesu röst och döptes.
Apostlagärningarna 21:4, 12–13, 27–40; 22:1–16
Paulus sattes i fängelse. Medan han var där visade sig Jesus och sa att han skulle vara vid gott mod. Han sa att Paulus skulle bära vittnesbörd om honom i Rom.
Apostlagärningarna 23:10–11
Paulus fördes inför ståthållare och en kung. Han vittnade frimodigt om Jesus Kristus för dessa mäktiga styresmän. Han ville att alla skulle tro på Jesus.
Apostlagärningarna 24:10–27; 25:6–8, 17–19; 26:1–29
Kungen sände Paulus till Rom för att dömas av Caesar, kejsaren. Paulus färdades med fartyg tillsammans med andra fångar, och skeppet gjorde uppehåll på vägen. På en plats förstod Paulus att det snart skulle bli vinter. Om de fortsatte skulle de vara i stor fara. Han bad fartygets besättning att vänta tills vädret var bättre.
Apostlagärningarna 27:1–10
Ingen trodde på Paulus, så de fortsatte segla. Det kom en kraftig storm och fartyget slungades hit och dit av vågorna i många dagar. De kunde inte se solen eller stjärnorna. De trodde att de skulle dö i stormen.
Apostlagärningarna 27:11–20
En kväll besökte en Guds ängel Paulus och sa: ”Var inte rädd, Paulus.” Ängeln sa att Paulus skulle klara av att ta sig till Rom, som Herren hade lovat. Han sa att Gud skulle skydda alla på fartyget – ingen av dem skulle dö.
Apostlagärningarna 27:23–24
Paulus berättade för alla vad ängeln hade sagt. ”Så fatta mod”, sa Paulus, ”jag litar på Gud.”
Apostlagärningarna 27:21–25
Några dagar senare gick fartyget på grund och sjönk. Men precis som ängeln hade lovat dog ingen på fartyget. Alla simmade till en ö som heter Malta.
Apostlagärningarna 27:40–44; 28:1
De som bodde på Malta var snälla mot Paulus och de andra från fartyget. De gjorde upp en eld så att alla kunde värma sig.
Apostlagärningarna 28:2
Plötsligt kom en orm ut ur elden och bet Paulus i handen. Men Paulus blev inte skadad. Han skakade bara av sig ormen. Folket häpnade!
Apostlagärningarna 28:3–6
En man som hette Publius lät Paulus bo i sitt hem. Publius far var mycket sjuk. Paulus lade händerna på honom och använde Guds kraft för att bota honom.
Apostlagärningarna 28:7–8
Paulus var på Malta i tre månader. Herren hjälpte honom att göra många underverk och välsigna och bota sjuka människor. Sedan, precis som Herren hade lovat, reste Paulus till Rom.
Apostlagärningarna 28:9–16
Paulus var fortfarande en fånge medan han var i Rom. Men hans vakter tillät människor att besöka honom. Paulus undervisade om Jesus Kristus för alla som ville lyssna. Han skrev också brev till kyrkans medlemmar på många platser. Några av de här breven, eller epistlarna, finns i Nya testamentet.
Apostlagärningarna 28:16–31