Jesus vid dammen Betesda

I Jerusalem fanns det en damm som hette Betesda. Man trodde att denna damm hade helande krafter. Många som var sjuka, blinda eller som inte kunde gå kom till den här dammen.

Johannes 5:2–3

Man trodde att en ängel vid vissa tidpunkter kom ner och satte vattnet i svallning i dammen. Den förste som kom i vattnet efter att det satts i svallning skulle bli botad från alla sina sjukdomar. Många försökte vara först ner i dammen.

Fotnot i Johannes 5:2

En av personerna vid dammen var en man som inte kunde gå. Han hade varit sjuk i 38 år. Han ville komma ner i dammen för att bli botad, men varje gång han försökte var det någon annan som kom i först.

Johannes 5:5–7

En sabbatsdag var Jesus i Jerusalem. När han vandrade genom staden kom han till dammen Betesda och såg mannen ligga där.

Johannes 5:6

Jesus visste att mannen hade varit sjuk länge och inte kunde gå. Jesus frågade honom om han ville bli frisk.

Johannes 5:6

Mannen sa till Jesus att det inte fanns någon som kunde hjälpa honom komma ner i dammen, och när vattnet började svalla hann andra alltid ner före honom.

Johannes 5:7

Jesus sa till honom: ”Res dig, ta din bädd och gå!” Genast blev mannen frisk! Sedan ställde han sig upp och tog sin bädd. För första gången på 38 år kunde han gå!

Johannes 5:8–9

Judarnas ledare såg mannen bära på sin bädd. De sa att han inte helgade sabbatsdagen, för de tyckte att det var som att arbeta när han bar sin bädd. Mannen förklarade att han just hade blivit botad, och personen som botade honom sa åt honom att bära sin bädd.

Johannes 5:10–11

Ledarna fick reda på att det var Jesus som hade botat mannen och sagt åt honom att bära sin bädd på sabbaten. De var arga på Jesus och ville döda honom. Jesus sa till dem att han bara gjorde det som hans Fader i himlen hade lärt honom att göra.

Johannes 5:15–17