Berättelser ur skrifterna
Jesus i Getsemane – Lider för världens synder


Matteus 26:36–46; Lukas 22:39–46

Jesus i Getsemane

Lider för världens synder

Jesus ber Petrus, Jakob och Johannes att följa honom till Getsemane.

Jesus och hans apostlar gick till en trädgård som hette Getsemane. Jesus bad Petrus, Jakob och Johannes att följa honom och sa till de andra att vänta.

Matteus 26:36–37; Johannes 18:1

Jesus ber Petrus, Jakob och Johannes att hålla sig vakna med honom medan han ber.

Jesus sa till Petrus, Jakob och Johannes att han kände sig mycket ledsen. Han bad dem att hålla sig vakna med honom medan han bad.

Matteus 26:38

Jesus går längre in i trädgården.

Sedan gick Jesus lite längre in i trädgården. Han började lida för våra synder så att vi skulle kunna omvända oss och få förlåtelse. Jesus kände också all vår smärta, sjukdom och sorg så att han skulle veta hur han ska hjälpa oss. Han gjorde det för att han älskar oss. Allt detta var en del av vår himmelske Faders plan.

Matteus 26:39; Lukas 22:41; Romarbrevet 3:23; Alma 7:11–13; 3 Nephi 27:19

Jesus lider i Getsemane.

Jesu lidande var så smärtsamt att han bad till sin himmelske Fader och frågade om han kunde ta bort lidandet. Men han var villig att göra det som hans Fader ville att han skulle göra. ”Men”, sa han, ”ske inte min vilja, utan din.”

Lukas 22:42

Jesus ber Petrus, Jakob och Johannes att hålla sig vakna och be.

Jesus gick till Petrus, Jakob och Johannes och såg att de sov. Han väckte dem och bad dem igen att hålla sig vakna och be. Men han visste att även om de ville hålla sig vakna så var de mycket trötta.

Matteus 26:40–41

En ängel kommer för att stärka Jesus.

Jesus bad igen. En ängel kom för att ge honom styrka. Han kände så mycket smärta, och han bad ännu ivrigare. Hans svett var blodsdroppar som föll till marken.

Matteus 26:42; Lukas 22:43–44; Mosiah 3:7; Läran och förbunden 19:16–19

Jesus väcker Petrus, Jakob och Johannes.

Två gånger till gick Jesus till Petrus, Jakob och Johannes och fann dem sovande. Till slut väckte han dem, för tiden hade kommit då han skulle tas bort.

Matteus 26:43–46