Vi får del av gudomlig natur

I det förjordiska rådet presenterade vår himmelske Fader för sina andebarn sin plan för deras eviga framåtskridande och lycka.

”Vi ska göra en jord på vilken dessa kan bo.

Och vi ska pröva dem med detta för att se om de kommer att göra allt vad Herren deras Gud befaller dem.

Och de som håller sitt första tillstånd ska få mera, och de som inte håller sitt första tillstånd ska inte få härlighet i samma rike som de som håller sitt första tillstånd. Och de som håller sitt andra tillstånd ska tilldelas härlighet på sina huvuden i evigheters evighet.

Och Herren sa: ’Vem ska jag sända?’ Och en som liknade Människosonen svarade: ’Här är jag, sänd mig.’ Och en annan svarade och sa: ’Här är jag, sänd mig.’ Och Herren sa: ’Jag ska sända den förste.’

Och den andre blev vred och höll inte sitt första tillstånd, och på den dagen följde många efter honom” (Abraham 3:24–28).

Lägg märke till att endast en plan framlades i det förjordiska rådet – Faderns plan. Vår himmelske Fader ställde inte frågan: ”Vad ska vi göra?” Han bad varken om synpunkter, rekommendationer eller förslag. I stället presenterade han de grundläggande delarna av sin plan och frågade: ”Vem ska jag sända?” Kärnan i hans fråga fokuserade på vem som skulle sändas för att verkställa villkoren i hans plan.

Följderna av motståndarens uppror beskrivs också i skrifterna.

”Och eftersom denne Satan nu gjorde uppror mot mig och försökte omintetgöra människans handlingsfrihet som jag, Herren Gud, hade gett henne, och även ville att jag skulle ge honom min egen makt, lät jag nedstörta honom genom min Enföddes makt.

Och han blev Satan … djävulen, alla lögners fader, för att bedra och förblinda människorna och leda dem som fångar enligt sin vilja, ja, alla som inte vill hörsamma min röst” (Mose 4:3–4; betoning tillagd).

Lucifer lade inte fram någon plan som röstades ned av en majoritet av deltagarna i det förjordiska rådet. Han är inte en sympatisk figur som förlorade ett val. Han gjorde uppror! Högmod, arrogans och själviskhet motiverade hans revolt mot Faderns plan.

Planen beskriver Faderns och Sonens verk som gör det eviga livets välsignelser tillgängliga för hela mänskligheten.

Jesu Kristi evangelium är den väg genom vilken vi kan få de välsignelser som utlovats i Guds plan, ja, de lärosatser, principer, förrättningar och förbund som män och kvinnor måste tro på och följa. ”Det finns inget annat namn givet under himlen utom denne Jesus Kristus … varigenom människan kan bli frälst” (se 2 Nephi 25:20). Herren Jesus Kristus är sannerligen ”vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom [honom]” (Johannes 14:6).

President Russell M. Nelson har förklarat följande:

”Planen krävde en skapelse och den krävde i sin tur både fallet och försoningen. Detta är planens tre grundläggande beståndsdelar. Skapelsen av en paradisisk planet kom från Gud. Jordelivet och dödligheten kom in i världen genom Adams fall [se 2 Nephi 2:25; Mose 6:48]. Odödlighet och möjligheten till evigt liv gavs genom Jesu Kristi försoning [se 2 Nephi 2:21–28] …

Vi kommer till jorden under en kort tid, utstår våra prövningar och motgångar och förbereder oss för att gå framåt och uppåt mot en härlig hemkomst [se Psaltaren 116:15; Alma 42:8]. Våra tankar och handlingar [under jordelivet] kommer helt säkert att bli mer meningsfulla om vi förstår Guds plan och är tacksamma för och lyder hans bud [se Läran och förbunden 59:20–21].”

Vi lär oss viktiga sanningar genom att identifiera och studera de många olika titlarna på Faderns plan i Mormons bok: Ännu ett testamente om Jesus Kristus. Tänk till exempel på följande utvalda exempel på titlar:

”den store Skaparens barmhärtiga plan” (2 Nephi 9:6)

”vår Guds plan” (2 Nephi 9:13)

”frälsningsplanen” (Jarom 1:2; Alma 24:14)

”återlösningsplanen” (Alma 12:25, 26, 30, 32, 33; 42:11, 13)

”återställelseplanen” (Alma 41:2)

”lycksalighetsplanen” (Alma 42:16)

”barmhärtighetens stora plan” (Alma 42:31).

Var och en av dessa titlar hjälper oss att tydligare förstå de dyrbara löftena i Faderns plan, och berikar vårt perspektiv av syftet med och meningen med vårt jordeliv.

Det är talande att den titel som oftast används för Guds plan i Mormons bok fokuserar på den återlösning som möjliggörs genom Jesu Kristi försoning.

Alma förkunnade: ”Om det nu inte hade varit för återlösningsplanen som fastställdes från världens grundläggning, kunde det inte ha funnits någon uppståndelse från de döda. Men det fastställdes en återlösningsplan som ska åstadkomma den uppståndelse från de döda” (Alma 12:25).

Han gav även denna förmaning: ”Börja tro på Guds Son, att han ska komma för att återlösa sitt folk, och att han ska lida och dö för att sona deras synder, och att han ska uppstå från de döda, vilket ska åstadkomma uppståndelsen så att alla människor ska stå inför honom för att på den yttersta dagen, domens dag, dömas efter sina gärningar” (Alma 33:22).

Våra själar bör svälla av tacksamhet när vi begrundar Guds stora plan för frälsning, återlösning, återställelse, barmhärtighet och lycka. Kunskap om hans plan ger värdefulla perspektiv, berikar vår glädje och stärker oss så att vi kan övervinna våra utmaningar och motgångar.

Vår himmelske Fader längtar efter att vi ska återvända hem till honom. Han inbjuder och utlovar välsignelser, men han tvingar eller begränsar aldrig vårt utövande av den moraliska handlingsfrihet som han gav oss. Vi måste agera och välja att återvända till honom genom att följa hans älskade Sons exempel.

Hans hand är ännu utsträckt, av Elizabeth Thayer

”Vägen är beredd, och om vi vill se kan vi leva för evigt” (Alma 37:46; betoning tillagd).

Jag vittnar med glädje om att vår himmelske Fader är upphovsmannen till den gudomliga planen för sina barn. Jesus Kristus är vår Återlösare och Frälsare. Och som en av Herrens apostlar i vår tid vittnar jag om att han verkligen är ”vägen, sanningen och livet” (Johannes 14:6; betoning tillagd).