Då ska alla förstå att ni är mina lärjungar
Vår kärlek till Gud och hans barn är ett mäktigt vittnesbörd för världen om att det här verkligen är Frälsarens kyrka.
För många år sedan reste syster Uchtdorf och jag genom södra Tyskland. Det var strax före påsk och vi bjöd med en god vän som inte var medlem i kyrkan till söndagens gudstjänst. Vi älskade denna kära vän, så det var normalt och naturligt att berätta för henne hur vi kände för Frälsaren och hans kyrka och att inbjuda henne att komma och se! Hon tackade ja till vår inbjudan och följde med oss till mötena i en gren i närheten.
Om du någon gång har tagit med en vän till kyrkan för första gången kan du förmodligen relatera till hur jag kände mig den där söndagsmorgonen. Jag ville att allt skulle vara perfekt. Vår vän var en högutbildad, andlig person. Jag hoppades innerligt att mötena i den här grenen skulle göra ett gott intryck på henne och representera kyrkan väl.
Grenen hade sina möten i hyrda lokaler på andra våningen i en livsmedelsbutik. För att komma dit behövde vi ta trapporna på baksidan av byggnaden och gå förbi de starka dofterna från varor som förvarades där.
När sakramentsmötet började tänkte jag på hur min vän upplevde det här för första gången, och jag kunde inte låta bli att lägga märke till saker som gjorde mig lite nervös. Sången, till exempel, lät inte precis som The Tabernacle Choir. Rastlösa, högljudda barn lät under sakramentet. Talarna gjorde sitt bästa, men de var inte bra på att tala offentligt. Jag kände mig illa till mods under hela mötet och hoppades att Söndagsskolan kanske skulle vara bättre.
Det var den inte.
Hela förmiddagen oroade jag mig för vad vår vän tyckte om kyrkan vi hade tagit henne till.
När vi körde hem efteråt vände jag mig om för att prata med vår vän. Jag ville förklara att det här bara var en liten gren och att den egentligen inte representerade kyrkan som helhet. Men innan jag hann säga ett ord började hon prata.
”Det var underbart”, sa hon.
Jag var mållös.
Hon fortsatte: ”Jag är så imponerad av hur människorna behandlar varandra i er kyrka. De verkar alla ha olika bakgrunder, men ändå är det tydligt att de uppriktigt älskar varandra. Det är så jag tänker mig att Kristus ville att hans kyrka skulle vara.”
Så jag omvände mig snabbt från min dömande inställning. Jag hade velat ha perfekta möten för att imponera på min vän. Men det medlemmarna i grenen hade uppnått var en hjärtlig anda av kärlek, vänlighet, tålamod och medkänsla.
Så att … tron ska kunna tillta på jorden
Mina kära bröder och systrar, mina kära vänner, jag älskar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Den är Frälsarens sanna och levande kyrka, och den undervisar om Jesu Kristi evangeliums återställda fullhet. Hans prästadömes kraft och myndighet finns här. Jesus Kristus leder den här kyrkan personligen, genom tjänare som han har kallat och bemyndigat och genom en levande profet, president Russell M. Nelson. Frälsaren har gett de sista dagars heliga ett unikt uppdrag att samla Guds barn och förbereda världen för Frälsarens andra ankomst. Jag vittnar om att allt detta är sant.
Men det är viktigt att komma ihåg att när de flesta upplever Jesu Kristi kyrka för första gången så tänker de inte på prästadömets myndighet eller förrättningar eller Israels insamling. Det de förmodligen främst lägger märke till är hur det känns när de är med oss och hur vi behandlar varandra.
”Älska varandra”, sa Jesus. Då ”ska alla förstå att ni är mina lärjungar”. Ofta kommer en persons första vittnesbörd om Jesus Kristus när han eller hon känner kärlek bland Jesu Kristi lärjungar.
Frälsaren förkunnade att han återställde sin kyrka så ”att … tron ska kunna tillta på jorden”. När människor därför besöker våra möten i kyrkan vill Frälsaren att de ska gå därifrån med starkare tro på honom! Kärleken som våra vänner känner bland oss lyfter dem närmare Jesus Kristus! Detta är vårt enkla mål varje gång vi samlas.
Alla som söker större tro på Kristus eller en närmare kontakt med vår himmelske Fader bör kunna känna sig hemma i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Att bjuda med dem till våra möten kan vara något lika normalt och naturligt som att bjuda hem dem.
Idealet och verkligheten
Jag inser att jag nu beskriver idealet. Och under det här jordelivet får vi sällan uppleva idealet. Och ”fram till den fullkomliga dagen” kommer det alltid att finnas en klyfta mellan idealet och verkligheten. Så vad ska vi göra när kyrkan inte känns som den fullkomliga dagen? Vad gör vi när vår församling av någon anledning ännu inte har fullkomlig tro eller kärlek? Eller när det känns som att vi inte passar in?
En sak vi inte får göra är att ge upp hoppet om idealet!
På titelbladet till Mormons bok finns denna viktiga uppmaning: ”Och om det nu finns fel”, står det, ”är det människors misstag. Fördöm därför inte det som hör Gud till.”
Kan en bok – eller en kyrka eller en person – ha ”fel” och göra ”misstag” och fortfarande vara Guds verk?
Mitt svar är ett rungande ja!
Så, även om vi håller fast vid Herrens höga normer, låt oss också ha tålamod med varandra. Vi håller alla på att utvecklas och vi är alla beroende av Frälsaren för de framsteg vi gör. Detta gäller oss som individer och det gäller Guds rike på jorden.
Herren inbjuder oss att inte bara bli en del av hans rike utan också att verka med iver för att bygga upp det. Gud ser framför sig ett folk som är ”av ett hjärta och ett sinne”. Och för att vara av ett hjärta måste vi söka efter att ha rena hjärtan, och det kräver en mäktig förändring i hjärtat.
Men det betyder inte att jag ska förändra mitt hjärta till att bli som ditt. Inte heller betyder det att du ska förändra ditt hjärta till att bli som mitt. Det betyder att vi alla förändrar vårt hjärta till att bli som Frälsarens.
Om vi inte är där än, så kom ihåg att med Herrens hjälp är ingenting omöjligt.
Du passar in och hör hemma här
Och om det någon gång känns som om du inte riktigt passar in ska du veta att du inte är ensam. Har vi inte alla befunnit oss i livssituationer när vi känt oss som främlingen i rummet? Jag har varit med om det mer än en gång. När jag var elva år gammal tvingades min familj att lämna vårt hem och flytta till en främmande region. Allt var annorlunda än det jag var van vid. Och min dialekt tydliggjorde för de andra barnen att jag var annorlunda än det som de var vana vid. Vid en tid när jag så innerligt behövde känna vänskap och tillhörighet kände jag mig ensam och utanför.
De flesta av de skillnader vi märker här på jorden – de skillnader som vissa av oss använder för att kategorisera varandra – har att göra med det jordiska: utseende, nationalitet, språk, kläder, seder och så vidare. Men Gud ”går inte efter vad en människa ser. En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”
Ur hans perspektiv finns det en kategori som kommer före alla andra: Guds barn. Och vi passar alla perfekt in i den.
Det är naturligt att vilja umgås med personer som ser ut, pratar, beter sig och tänker som vi gör. Det finns tillfällen för det.
Men i Frälsarens kyrka samlar vi alla Guds barn som är villiga att samlas och som söker sanningen. Det är inte vårt fysiska utseende, våra politiska åsikter, vår kultur eller vår etnicitet som för oss samman. Det är inte vår gemensamma bakgrund som förenar oss. Det är vårt gemensamma mål, vår kärlek till Gud och kärlek till vår nästa, vår förpliktelse mot Jesus Kristus och hans återställda evangelium. Vi är ”ett i Kristus”.
Den enighet vi söker är inte att alla ska stå på samma plats; den är att alla tittar åt samma håll – mot Jesus Kristus. Vi är ett, inte på grund av var vi har varit utan vart vi strävar efter att komma; inte på grund av vilka vi är utan vilka vi försöker bli.
Detta är vad Frälsarens sanna kyrka handlar om.
En kropp
Om du älskar Gud, om du vill lära känna honom bättre genom att följa hans Son, så hör du hemma här. Om du uppriktigt försöker hålla Frälsarens bud – även om du ännu inte gör det fullkomligt – så passar du perfekt in i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
Och vad gör det om du är annorlunda än andra omkring dig? Det betyder inte att du inte passar in – det gör dig till en nödvändig del av Kristi kropp. Alla behövs i Kristi kropp. Öronen uppfattar sådant som ögonen aldrig kan. Fötterna gör sådant som händerna inte riktigt klarar.
Det betyder inte att det är ditt jobb att förändra andra så att de blir som du. Men det betyder att du har något viktigt att bidra med – och att du har något viktigt att lära dig!
En röst
På varje möte under generalkonferensen välsignas vi med inspirerande musik av begåvade körer. När du lyssnar kanske du märker att alla sångarna inte sjunger samma toner. Ibland sjunger en viss sektion melodin, ibland en annan. Men de bidrar alla till den vackra klangen, och de är fullständigt förenade. Varje körmedlem har samma centrala mål: att prisa Gud och lyfta våra hjärtan till honom. Var och en måste rikta sinne och hjärta mot samma gudomliga syfte. Och när det händer blir de verkligen en röst.
Om du ännu inte är medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga inbjuder vi dig att tillsammans med oss glädjas åt Frälsarens sång ”om den återlösande kärleken”. Vi behöver dig. Vi älskar dig. Kyrkan blir bättre med dina ansträngningar att tjäna Herren och hans barn.
Om du redan genom dopet, genom att ingå förbund med Gud, har visat din önskan att ”komma in i Guds fålla och kallas hans folk”: Tack för att du är en del av detta stora och gudomliga verk och för att du bidrar till att göra Jesu Kristi kyrka till det som Frälsaren vill att den ska vara.
Som jag lärde mig av min vän i Tyskland är vår kärlek till Gud och hans barn ett mäktigt vittnesbörd för världen om att det här verkligen är Frälsarens kyrka.
Må Gud välsigna oss så att vi tålmodigt men ihärdigt försöker leva upp till de ideal som vår Frälsare, Återlösare och Mästare har satt upp för oss – så att alla får veta att vi är hans lärjungar. I Jesu Kristi heliga namn, amen.