”Närma er mig”

Mina kära bröder och systrar, det är en glädje för mig att vara tillsammans med er den här generalkonferensen för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Det här är hans kyrka. Vi samlas i byggnader och hem över hela världen i hans namn.

Vi tar på oss hans namn när vi träder in i hans rike genom förbund. Han är Guds uppståndne och förhärligade Son. Vi är dödliga och underkastade synd och död. Men av kärlek till var och en av oss ber Frälsaren oss att komma närmare honom.

Det här är hans inbjudan till oss: ”Närma er mig och jag ska närma mig er, sök mig flitigt och ni ska finna mig, be och ni ska få, bulta och det ska öppnas för er.”

Det finns stunder då vi känner oss nära Frälsaren Jesus Kristus. Och ändå kan vi ibland under jordelivets prövningar känna ett visst avstånd till honom och vill förvissa oss om att han vet vad vi har i vårt hjärta och älskar oss som individer.

Frälsarens uppmaning innefattar hur man kan få den förvissningen. Närma er honom genom att alltid minnas honom. Sök honom flitigt genom skriftstudier. Fråga er himmelske Fader i innerlig bön att känna er närmare hans älskade Son.

Det finns ett enkelt sätt att tänka på detta. Det är vad du skulle göra om du var skild från kära vänner för en tid. Du skulle finna ett sätt att kommunicera med dem, du skulle värdesätta varje meddelande du fick av dem och du skulle göra allt du kunde för att hjälpa dem.

Ju mer som hände, ju längre det varade, desto djupare skulle banden av tillgivenhet stärkas, och ni skulle känna hur ni drogs allt närmare varandra. Om lång tid förflöt utan den värdefulla kommunikationen och möjligheten att hjälpa varandra så skulle banden försvagas.

Jesus Kristus älskar var och en av oss. Han erbjuder oss den möjligheten att komma närmare honom. Precis som med en kärleksfull vän, gör du det på ungefär samma sätt, genom att kommunicera i bön med din himmelske Fader i Jesu Kristi namn, lyssna efter värdefull vägledning från den Helige Anden och sedan glatt tjäna andra åt Frälsaren. Snart skulle du känna välsignelsen av att närma dig honom.

I min ungdom upplevde jag glädjen som kom av att närma mig Frälsaren – och att han kom närmare mig – genom enkla handlingar av lydnad mot buden. När jag var ung hölls sakramentsmötet på kvällstid. Jag minns fortfarande en specifik kväll för mer än 75 år sedan, när det var mörkt och kallt ute. Jag minns känslan av ljus och värme när jag insåg att jag hade hållit budet att samlas med de heliga för att ta del av sakramentet, sluta förbund med vår himmelske Fader att alltid minnas hans Son och hålla hans bud.

Vid slutet av mötet den kvällen sjöng vi psalmen ”Bliv kvar hos mig, det afton är” som innehåller orden: ”O Frälsare, bliv kvar hos mig.”

De orden förde med sig en överväldigande känsla av Anden till mig, även när jag var en ung pojke. Jag kände Frälsarens kärlek och närhet den kvällen genom den Helige Andens tröst.

Senare i livet ville jag återuppväcka samma känsla av Frälsarens kärlek och den närhet jag hade känt till Herren under det sakramentsmötet i min ungdom. Så jag höll ett annat enkelt bud: jag utforskade skrifterna.

I Lukasevangeliet läste jag om den tredje dagen efter hans korsfästelse och begravning, när trofasta tjänare hade kommit av kärlek till Frälsaren för att smörja hans kropp. När de kom dit fann de att stenen framför graven var bortrullad och såg att hans kropp inte var där.

Två änglar stod bredvid och frågade varför de var rädda:

”Varför söker ni den levande bland de döda?

Han är inte här, han har uppstått! Kom ihåg vad han sade till er, medan han fortfarande var i Galileen:

Han sade att Människosonen måste utlämnas i syndiga människors händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen.”

Samma kväll vid skymningen gick två lärjungar från Jerusalem längs vägen till Emmaus och den uppståndne Herren visade sig för dem och gick med dem.

Lukasevangeliet låter oss vandra med dem den kvällen:

”Medan de samtalade och diskuterade närmade sig Jesus själv och vandrade med dem.

Men deras ögon var slutna så att de inte kände igen honom.

Han frågade dem: ’Vad är det ni går och samtalar med varandra om?’ Då stannade de och såg bedrövade ut.

Och den ene som hette Kleopas sade till honom: ’Är du den ende som har besökt Jerusalem och inte vet vad som hänt de här dagarna?’”

De berättade för honom om sorgen över att Jesus dött när de hade varit så säkra på att han skulle bli Israels Återlösare.

Det måste ha varit med kärleksfull stämma som den uppståndne Kristus talade med dessa två nedslagna och sörjande lärjungar.

När jag fortsatte läsa kom dessa ord som värmde mitt hjärta, precis som jag hade känt när jag var liten:

”När de närmade sig byn dit de var på väg, verkade det som han ville gå vidare.

Men de bad honom ivrigt: ’Stanna kvar hos oss! Det är snart kväll och dagen går mot sitt slut.’ Då gick han in och stannade hos dem.”

Frälsaren tog den kvällen emot inbjudan att komma in i sina lärjungars hus. Han låg till bords med dem. Han tog bröd, välsignade det, bröt det och gav åt dem. Deras ögon öppnades och de kände igen honom. Då försvann han ur deras åsyn.

Lukas nedtecknade för oss dessa välsignade lärjungars känslor: ”Och de sade till varandra: ’Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?’”

De två lärjungarna skyndade sig sedan tillbaka till Jerusalem för att berätta för de elva apostlarna vad som hänt. Medan de berättade om sin upplevelse visade sig Frälsaren igen.

Han stod mitt ibland dem och ”sade till dem: ’Frid vare med er!’” Därefter gick han igenom profetiorna om sin mission att sona sin Faders alla barns synder och bryta dödens band.

”Och han sade till dem: ’Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda,

och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.

Ni är vittnen om detta.’”

Liksom hans älskade lärjungar har varje barn till vår himmelske Fader som valt att gå in genom dopets port ingått förbund att vara ett vittne om Frälsaren och ta hand om behövande under hela vårt jordeliv. Denna förpliktelse klargjordes för oss av den storslagne profeten Alma i Mormons bok för hundratals år sedan vid Mormons vatten:

”Eftersom ni nu önskar komma in i Guds fålla och kallas hans folk och är villiga att bära varandras bördor så att de kan bli lätta,

ja, och är villiga att sörja med dem som sörjer, ja, och trösta dem som står i behov av tröst och stå som vittnen om Gud alltid och i allting och överallt … ända intill döden, så att ni kan återlösas av Gud och … så att ni kan få evigt liv.”

När du är trogen de här löftena upptäcker du att Herren håller sitt löfte att vara ett med dig i ditt tjänande och göra dina bördor lätta. Du kommer att lära känna Frälsaren och med tiden kommer du att bli som han och ”bli fullkomnad i honom”. Genom att hjälpa andra åt Frälsaren kommer du att se att du närmar dig honom.

Många av er har närstående som är på väg bort från vägen till evigt liv. Ni undrar vad mer ni kan göra för att föra dem tillbaka. Ni kan lita på att Herren närmar sig dem när ni tjänar honom i tro.

Ni kanske minns Herrens löfte till Joseph Smith och Sidney Rigdon när de var borta från sina familjer i hans ärenden: ”Mina vänner Sidney och Joseph: Era familjer befinner sig väl. De är i mina händer, och jag ska göra med dem som det synes mig gott, för i mig är all makt.”

När ni förbinder de lidandes sår, så hjälper Herrens kraft er. Hans armar kommer att vara utsträckta tillsammans med era för att hjälpa och välsigna vår himmelske Faders barn.

Alla Jesu Kristi förbundstjänare får hans vägledning från Anden när de välsignar och tjänar andra i hans ställe. Då kommer de att känna Frälsarens kärlek och finna glädje i att komma närmare honom.

Jag är ett vittne till Herrens uppståndelse lika säkert som om jag hade varit där med de två lärjungarna i huset vid vägen till Emmaus. Jag vet att han lever.

Detta är hans sanna kyrka – Jesu Kristi Kyrka. Vi kommer på domens dag att stå inför Frälsaren, ansikte mot ansikte. Det blir en glädjens stund för dem som i det här livet har närmat sig honom i hans tjänst och med iver kan se fram emot att få höra hans ord: ”Bra, du gode och trogne tjänare!”

Jag bär mitt vittnesbörd som ett vittne till den uppståndne Frälsaren och vår Återlösare i Jesu Kristi namn, amen.