Lär känna din Frälsare

Vi har förmånen och möjligheten att lära oss om Jesus Kristus genom att studera skrifterna. Men för att verkligen lära känna honom och vara hans lärjunge räcker det inte med att läsa och studera. Vi lär känna Frälsaren på ett djupare plan genom att göra det han skulle göra – särskilt genom att tjäna andra så som han skulle tjäna.

Efter en katastrofal jordbävning i Europa besökte jag läger där de som tvångsförflyttats på grund av jordbävningen bodde. Jag träffade många familjer som bodde i tält. De visste inte vem jag var eller att kyrkan skulle hjälpa dem. Men det första de gjorde när jag träffade dem var att lägga något att äta eller dricka i mina händer med ett leende på läpparna.

De här människorna hade förlorat allt. Jag var där för att tjäna dem. Men de hade viljan att tjäna. Det gjorde mig glad och påminde mig om att ett av de bästa sätten att lära känna Jesus Kristus på ett djupt och innerligt sätt är att tjäna honom genom att tjäna Guds barn.

För många människor i vår omgivning är det enda sättet de får veta om återställelsen och Jesu Kristi sanna kyrka – och ibland om Jesus Kristus själv – genom oss. Av den anledningen behöver vi alltid vara medvetna om vikten av att vara ett gott exempel.

Vi bör leva på ett sådant sätt att människor omkring oss kan lära känna Frälsaren. Om vi lever på ett annat sätt än det vi tror och lär, kanske andra inte tror på våra ord, eller ens på kraften i Frälsarens försoning. I stället kan de lära känna Jesus Kristus eftersom de känner dig och kan se och känna hans ljus i ditt liv.

Det här gäller särskilt föräldrar. När min fru och jag väntade vårt första barn ringde jag min morbror för att få råd. Det var han som introducerade mig till kyrkan och jag älskar honom innerligt.

”Vad kan jag göra?” frågade jag. ”Hur kan jag undervisa mina barn så att de kan växa och bli starka?”

Det som min morbror sa gjorde starkt intryck på mig.

”Oroa dig inte för dem”, sa han. ”Det handlar om dig. De kommer att vara med dig och se dig hela tiden. Gör ditt bästa för att följa buden. Var ärlig och värdig i allt du gör, så kommer de att följa ditt exempel.”

Några år senare rakade jag mig en morgon när mitt andra barn, som var omkring fyra år, kom in i badrummet med en pinne och lite tvål och började härma mig. När jag såg honom kom jag ihåg vad min morbror hade sagt. Hans råd kom tillbaka till mig på ett djupgående sätt.

Många har tagit till sig Jesu Kristi evangelium därför att de ser något annorlunda hos kyrkans medlemmar. Vi måste se till att evangeliet återspeglas i våra ansikten. Vi behöver inte vara fullkomliga, men vi bör vara villiga att sträva efter att bli mer lika Jesus Kristus i allt vi gör.

Jag ser dig, av Greg Olsen, kopiering förbjuden

Följ Frälsaren

Äldste Neal A. Maxwell (1926–2004) i de tolv apostlarnas kvorum sa en gång: ”Det kunde inte ha funnits någon försoning om det inte hade varit för Kristi karaktär!” Inte ens i de svåraste omständigheterna i Jesu Kristi liv låg det i hans natur att tänka på sig själv. Han tänkte alltid på andra.

När Jesus fick veta att Johannes Döparen hade dödats bad han sina apostlar att gå med honom till en enslig plats för att vila. En folkskara på över 5 000 följde honom. Jesus lade åt sidan den vila han själv önskade för att bota, undervisa och mätta dem – allihop (se Matteus 14:12–21).

När han upptäckte att hans lärjungar kämpade med sin båt på Galileiska sjön, gick Jesus till dem på vattnet och sa: ”Det Är Jag. Var inte rädda” (se Matteus 14:22–27).

Senare, när han led på korset, kallade Frälsaren aposteln Johannes till att ta hand om hans mor (se Johannes 19:25–27). Efter sin korsfästelse begav han sig till andevärlden och ”bemyndigade [de rättfärdiga andarna] att gå ut och föra evangeliets ljus till dem som befann sig i mörker, ja, till alla människors andar” (Läran och förbunden 138:30).

Som äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum en gång påpekade, har vi människor en naturlig tendens att vända oss inåt när vi har det svårt eller är bedrövade, men Jesus Kristus gjorde raka motsatsen. Till och med i sina mest krävande och stressfyllda stunder var han alltid öppen för andras behov. Det är han fortfarande. Han utförde försoningen för oss och öppnade dörren så att vi kan komma till Fadern igen. Vi kan vända oss till honom i varje ögonblick, och han finns alltid där för att hjälpa oss.

Vi lever i en fallen värld. Den goda nyheten är att det här inte hände av misstag. Denna fallna värld har ett syfte, och det är storslaget (se Mose 1:39). Även om vi lever i svåra tider med mycket ondska i världen finns det en utväg tack vare Jesus Kristus. Han är orsaken till allt hopp.

Varje tempel i världen vittnar om vårt hopp i Frälsaren. På sätt och vis är varje tillkännagivande från profeten om ett nytt tempel, ett tillkännagivande om att Jesus Kristus och hans återlösande kraft verkligen finns. Den enda anledningen till att vi har tempel är tack vare honom och hans försoningsoffer. Och varje gång vi tillber i Herrens hus och ingår förbund med Gud för oss själva och till förmån för dem på andra sidan slöjan, förkunnar vi vår tro på den uppståndne Kristus.

Jesus Kristus lever. Han vandrar med oss på denna jordiska pilgrimsfärd. Han är full av nåd. Han älskar oss så mycket att han kom till denna värld för att göra det som var omöjligt för oss att göra på egen hand. Han är vår vän. ”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner” (Johannes 15:13).

Det är en förmån för mig att få bära vittnesbörd om Jesus Kristus. Av hela mitt hjärta vill jag vara hans vän. Han leder denna kyrka genom profeter och apostlar. Han bryr sig om var och en av oss. Han vet vad vi heter och känner till våra behov, våra svårigheter och våra hjärtans önskningar. Genom honom håller vi fast vid hoppet. När vi tjänar andra, strävar efter att vara ett föredöme, följer Jesus Kristus och håller fast vid ett ”fullkomligt klart hopp” (2 Nephi 31:20), lär vi känna honom och upptäcker att han alltid är med oss och fyller våra liv med frid och glädje.