”Välsigna jordens alla släkten”, Liahona, mars 2026.
Välsigna jordens alla släkten
Om vi följer och berättar om vår himmelske Faders plan för familjen är han med oss, stöttar oss och följer med oss på vår resa tillbaka till honom.
Jakobs dröm i Betel,, av J. Ken Spencer
Syster Uchtdorf och jag närvarade nyligen vid ett av våra barnbarnsbarns dop. Vi kände en stor tacksamhet till vår himmelske Fader och hans frälsningsplan för sina barn när vi såg flera generationer glatt fira denna händelse. Vi kände hur viktiga familjen och heliga förbund har varit för honom ända sedan begynnelsen.
Vi kan se bevis på detta i Gamla testamentets berättelse om den trofaste Jakob som företog en lång och ansträngande resa för att finna en hustru, gifta sig inom förbundet och bilda familj. En kväll stannade Jakob för att vila för natten, men hittade bara stenar till kudde. Han måste ha varit mycket trött för han lyckades ändå somna – och drömma.
De värdiga målen förbundsäktenskap och familj fanns säkert i Jakobs tankar när han såg ”en stege rest på jorden. Den nådde ända upp till himlen, och Guds änglar steg upp och ner på den.
Och se, Herren stod ovanför den och sade: ’Jag är Herren, din far Abrahams Gud och Isaks Gud’” (1 Moseboken 28:12–13).
Herren gav sedan några viktiga förbundslöften till Jakob – löften som han också hade gett till Jakobs far Isak och hans farfar Abraham, däribland
-
löften om att Jakob skulle bli far till ”många folk” (1 Moseboken 28:3; se även v. 14)
-
löften om land åt Jakobs efterkommande (se 1 Moseboken 28:4, 13)
-
löften om att genom Jakob och hans ”avkomma ska jordens alla släkten bli välsignade” (1 Moseboken 28:14; betoning tillagd).
Så helig var Jakobs upplevelse att han förkunnade: ”Herren är verkligen på denna plats … Det måste vara Guds boning, här är himlens port” (1 Moseboken 28:16–17). Därför kallade Jakob området för Betel, vilket betyder ”Guds hus” (se fotnoten till 1 Moseboken 28:19).
Det krävdes att Jakob bildligt talat klättrade i livet för att få de utlovade välsignelserna som gavs i hans dröm. Som sista dagars heliga är det inte svårt att se ett samband mellan Jakobs dröm, Herrens förbund och Herrens hus. Templet påminner mycket om stegen som Jakob såg. Undervisningen, förrättningarna och förbunden i Herrens hus binder samman himmel och jord. Förbunden kan jämföras med pinnarna på en stege som för oss närmare Herren. Och genom det heliga tjänande vi utför i heliga tempel välsignar vi ”jordens alla släkten” – tidigare, nuvarande och framtida.
”Vilken upptäckt!”
Äldste Bruce C. Hafen, emeritusmedlem i de sjuttios kvorum, fick en gång ett telefonsamtal från redaktören på en nationell nyhetstidning. Redaktören ville berätta om en ny bok som utforskade historiska trosuppfattningar om himlen inom en mängd olika religioner.
”Författarna såg att det bland allmänheten finns en utbredd hunger efter himlen – och familjer i himlen”, skrev äldste Hafen. Men medan de flesta fortfarande trodde på ett liv efter döden, evig kärlek och himmelska släktträffar ”ger de flesta kristna kyrkor föga gensvar på denna inre hunger” – med ett undantag: Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
I Frälsarens återställda kyrka har vi heliga tempel. Vi har evigt äktenskap, med beseglingsmyndighet som välsignar bortom den fysiska döden. Vi har löftet om en evig framtid med nära och kära i Faderns och Sonens närhet. Med tanke på allt detta drog författarna slutsatsen att de sista dagars heligas uppfattning om himlen är den mest fullständiga – och, vill jag tillägga, den lyckligaste.
”Vilken upptäckt!” konstaterade äldste Hafen. ”I dag längtar de flesta människor efter en evig familj, och [Jesu Kristi återställda evangelium] uppfyller denna längtan bättre än någon annan känd filosofi [eller religiös troslära]. Jag önskar att hela världen kunde få höra [våra] barn sjunga den glada nyheten: ’Familjer kan vara tillsammans för evigt.’”
Familjer är inte bara en bekväm social konstruktion. De ingår i himlens eviga mönster. De har ”en central roll i Skaparens plan för sina barns eviga bestämmelse”. Som president Russell M. Nelson har lärt oss: ”[Herren] skapade jorden [så] att vi skulle [kunna] få en kropp och bilda familj. Han upprättade sin kyrka för att upphöja familjer. Han tillhandahåller tempel så att familjer kan vara tillsammans för evigt.”
Men vårt intresse för starka familjer handlar inte bara om vår eviga bestämmelse. Familjen spelar också en viktig roll i vår lycka under jordelivet. Vår himmelske Fader, som är fullkomligt medveten om vad som ger lycka nu och för evigt, sänder sina barn till familjer – hur ofullkomliga dessa än må vara – och uppmanar oss att bygga och vårda starka familjer. Självklart kan ”funktionsnedsättning, död eller andra omständigheter göra det nödvändigt med individuella anpassningar”. Men inget kan ersätta de viktiga, gudomligt tilldelade ansvaren som man och hustru, far och mor.
Forskning om ”biologiska, sammansvetsade familjer med två föräldrar” fortsätter att visa att familjen är oumbärlig när det gäller att bevara ”djupa band av kärlek och tillgivenhet”. Det är ”den miljö som ger bäst förutsättningar för stabila, välanpassade och socialt medvetna individer”.
Flitiga försvarare av familjen
Det borde förstås inte förvåna oss att något som är så viktigt för Guds plan stöter på motstånd. Satan har aldrig varit familjevänlig, och hans ansträngningar blir bara mer angelägna ”eftersom han vet att hans tid är kort” (Uppenbarelseboken 12:12). Som president M. Russell Ballard (1928–2023), tillförordnad president för de tolv apostlarnas kvorum, sa: ”Satan vet att det säkraste och effektivaste sättet att störa Herrens verk är att få familjerna att sluta fungera och underminera hemmets helgd.”
Med den vetskap vi har om Guds eviga familj, hans plan för sina barn och familjerelationernas eviga betydelse borde vi vara bland de flitigaste försvararna av familjen i världen.
Hur blir vi det?
President Dallin H. Oaks, då förste rådgivare i första presidentskapet, gav det här rådet: ”Tillkännagivandet om familjen … är Herrens sätt att åter betona de evangeliesanningar vi behöver för att klara av familjens nutida utmaningar.”
I våra personliga liv kan vi med ”små och enkla medel” (Alma 37:6) göra det som stärker familjerelationerna. Det innebär bland annat att man följer principerna för framgångsrika familjer och äktenskap som beskrivs i tillkännagivandet om familjen: ”tro, bön, omvändelse, förlåtelse, respekt, kärlek, medkänsla, arbete och sund rekreation”. Oavsett vår nuvarande familjesituation kan vi genom våra handlingar visa att familjerelationerna har evig betydelse för oss.
Som ”ansvariga samhällsmedborgare” kan vi ”verka aktivt för att bevara och stärka familjen”.
Vi är Herrens förbundsfolk i denna sista tid. Vi är arvtagare till de löften som gavs till Abraham, Isak och Jakob – löften som har allt med familjen att göra. Dessa löften åtföljer den heliga uppmaningen att välsigna ”jordens alla släkten”. Ett viktigt sätt att göra det är genom att leva efter, försvara och sprida den eviga sanningen att ”familjen är instiftad av Gud” och att ”förrättningar och förbund i heliga tempel gör det möjligt för enskilda personer att återvända till Guds närhet, och för familjer att vara tillsammans för evigt”.
”Jag är med dig”
När syster Uchtdorf och jag ser våra familjemedlemmar ingå heliga förbund med vår kärleksfulle, evige himmelske Fader fylls våra hjärtan av glädje och tacksamhet. Vi gläder oss inte bara åt våra barn och deras barn utan också åt våra föräldrar och deras föräldrar. Vi begrundar med djup kärlek hur evangeliets förbund förenar oss över generationsgränserna. Det är en upplevelse i likhet med den att se ”en stege rest på jorden. Den nådde ända upp till himlen, och Guds änglar steg upp och ner på den” (1 Moseboken 28:12).
De välsignelser som Herren lovade Jakob i hans dröm omfattar alla hans förbundsbarn – även dig och mig. Precis som Herren gjorde för Jakob kommer han att svara oss ”när [vi är] i nöd” (1 Moseboken 35:3) om vi väljer honom.
”Se”, sa Herren, ”jag är med dig och ska bevara dig vart du än går … Jag ska inte överge dig” (1 Moseboken 28:15).
Precis som Jakob behöver vi alla korsa en öken. Ibland känns de utlovade välsignelserna långt borta. När vi får allvarliga problem eller utmaningar kan vi börja ifrågasätta Herrens kärlek. Det kanske till och med känns som att Gud har övergett oss. Vi kan känna att vi inte får de välsignelser vi hoppades på, trots våra bästa ansträngningar som lärjungar.
Bröder och systrar, kära vänner, förbundsstigen är en glädjefylld stig, även om den ibland kantas av tårar. Om du upplever att det finns delar av lycksalighetsplanen som inte uppfylls i ditt liv just nu, lita då på att Herren tänker på dig och välsignar dig i sin rätta tid, enligt sin visdom.
Att ha tro på Jesus Kristus och hans löften inspirerar oss till att se framåt och inte bakåt. Tack vare honom behöver vår framtid inte hindras av något som har hänt i det förflutna eller som skymmer sikten för oss just nu. Vi är alla tillfogade sår eller kommer att bli sårade på ett eller annat sätt. Men vi tror på den store Läkaren. Vi litar på honom – så pass mycket att vi tror på hans löften och är fullständigt övertygade om dem även om vi bara har sett dem ”i fjärran” (se Hebreerbrevet 11:13 [jämför även med versen i Bibeln på engelska]).
”Må vi alla påminnas om att Herren enligt sin egen tid och tillvägagångssätt inte undanhåller några välsignelser från sina trofasta heliga”, sa president Nelson. ”Herren dömer och belönar var och en enligt hjärtats önskningar såväl som gärningar.”
Jag lovar att när vi följer och berättar om vår himmelske Faders plan för familjen är han med oss, stöttar oss och deltar med oss på vår resa. Han lämnar oss aldrig ensamma, särskilt inte när vi eller våra nära och kära drabbas av prövningar. Han kommer att bära oss, lyfta upp oss och föra oss till det utlovade landet i glädjens fullhet tillsammans med honom, hans Son Jesus Kristus och våra familjer, i all evighet.