”Finn glädje i din evangelieresa”, Liahona, juli 2025.
Finn glädje i din evangelieresa
Det yttersta resultatet av att vi visar vår kärlek till Herren genom att hålla hans bud är att vi får välsignelser som medför lycka och glädje.
Foto av glada medlemmar i kyrkan i Thailand: Christina Smith
När jag för några år sedan verkade som missionsledare i Japan deltog jag i en helgkonferens i en stad på landsbygden i ett av de mest avlägsna områdena av vår mission. Distriktspresidenten hade ordnat så att jag kunde hålla en intervju med en man som hade blivit medlem i kyrkan ett år tidigare och som ville få en tempelrekommendation. Han hoppades få ta emot sin egen begåvning på eller nära ettårsdagen av sitt dop.
Under vårt samtal beskrev den här nya medlemmen hur djupt tacksam han var för alla de rika välsignelser han hade fått under året efter sitt dop. Han tyckte om att gå på sakramentsmötet och andra möten varje vecka. Han blev djupt engagerad i grenens aktiviteter. För mig utstrålade han en förbundstrygghet som var ett resultat av att han förstod sitt evangeliesyfte, som nu var en integrerad del av honom. Han var en omvänd lärjunge till Kristus som hade upplevt en mäktig förändring i hjärtat (se Mosiah 5:2).
Resten av vårt samtal följde ett hoppfullt mönster. Vi samtalade om de förrättningar och förbund som skulle vara en del av hans tempelupplevelse. Han svarade positivt på alla standardfrågorna i samband med att få en tempelrekommendation.
Efter intervjun minns jag att jag berättade för distriktspresidenten hur tacksam jag var över att få träffa en sådan enastående man. Jag berättade hur imponerad jag var av att missionärerna och medlemmarna hade funnit och andligen fostrat någon av en sådan kaliber och som var så lovande.
Jag häpnade när distriktspresidenten berättade att när den här mannen började få lektioner av missionärerna och komma till kyrkan över ett år tidigare så var han hemlös och befann sig i ytterst svåra – nästan hopplösa – omständigheter. Distriktspresidenten beskrev sedan hur denne broders studier av evangeliet och omvändelse under ett antal månader hade lett till hans mirakulösa förändring, och hade lett honom in på en stig mot både andligt och timligt oberoende och hade gett honom en känsla av mening och glädje.
Evangeliet gav honom en klar bild av syftet med hans liv. Tydliga och dyrbara sanningar i evangeliet gav svar på viktiga frågor om jordelivet, och började med kunskapen om att ”Gud är vår himmelske Fader, och vi är hans barn … Gud känner oss personligen och älskar oss.” I sin plan har ”vår himmelske Fader … berett många gåvor och vägledare för att hjälpa oss återvända till hans närhet”.
Sådan var välsignelsen för den här mannen, och den är lika tillgänglig för alla Guds barn genom Jesu Kristi evangelium.
Livets mening
Eftersom Jesus Kristus återställde sitt evangelium genom profeten Joseph Smith ”förstår vi meningen med livet, vilka vi är”, förkunnade president M. Russell Ballard (1928–2023). I sitt sista vittnesbörd till kyrkan sa president Ballard, då tillförordnad president för de tolv apostlarnas kvorum:
”Vi vet vem Gud är. Vi vet vem Frälsaren är, därför att vi har Joseph, som gick in i en skogsdunge som pojke och sökte förlåtelse för sina synder …
Jag förundras, och jag är säker på att många av er också gör det, över hur välsignade vi är att veta det vi vet om vårt syfte i livet, varför vi är här, vad vi bör försöka göra och åstadkomma i vårt dagliga liv.”
För medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga innebär den kunskapen att de förstår Guds ”fullkomliga plan” för frälsning. Den kallas också ”den stora lycksalighetsplanen”, ”återlösningsplanen” och ”barmhärtighetens plan” (Alma 42:8, 11, 15) och ”livet ter sig inte längre som ett mysterium och vår framtid är inte längre oviss”. Väsentlig för den planen är ”Kristi lära”, som är central för livets mening.
Eftersom vi har evangeliet vet vi att vi är Guds barn, sända till jorden för att prövas, poleras och förberedas för att ”föras fram genom de dödas uppståndelse, genom Lammets triumf och härlighet” (Läran och förbunden 76:39). Vi kan buden och har undervisats ”tillräckligt för att kunna skilja mellan gott och ont” (2 Nephi 2:5). Vi vet att vi är här på jorden för att älska och tjäna. Och vi vet att Frälsaren har kallat oss till att övervinna världen och hjälpa andra att göra detsamma (se Johannes 16:33; Läran och förbunden 64:2) som förberedelse för hans andra ankomst.
När vi fokuserar på honom stärker det som Joseph Smith kallade ”de uppmuntrande tillropen från vår Herre Jesu Kristi evangelium” oss under svåra dagar och skänker mening och syfte till våra liv och till andras liv.
Varje knä ska böjas, av Dan Wilson, kopiering förbjuden
Lydnad, välsignelser, glädje
Gud har gett oss moralisk handlingsfrihet så att vi kan vara ansvariga för våra val (se Läran och förbunden 101:78; 2 Nephi 2:16). Som en del av ”en motsats till allting” (2 Nephi 2:11) tillåts Satan fresta oss att missbruka vår handlingsfrihet.
Men Herren Jesus Kristus som ”kände till det elände som skulle drabba jordens invånare” i vår tid kallade profeten Joseph Smith, ”talade till honom från himlen och gav honom befallningar” (Läran och förbunden 1:17). Mönstret varigenom Herren uppenbarar sina bud och sin vilja för sina profeter fortsätter i vår tid med president Russell M. Nelson – och av samma anledning. Gud vill leda oss till lycka i det här livet och till celestial härlighet i nästa liv.
Lydnad mot Guds bud bör komma av vår hängivenhet och kärlek till honom. Herren Jesus Kristus själv förkunnade att det ”största och första budet” är att älska Gud (se Matteus 22:37–38). Han gav ytterligare insikt när han förkunnade: ”Om ni älskar mig håller ni fast vid mina bud” (Johannes 14:15).
Det finns en belöning för att älska Herren och hålla hans bud. I denna tidsutdelning beskrev han ”en lag, oåterkalleligen fastställd i himlen … på vilken alla välsignelser är baserade,
och när vi får någon välsignelse från Gud, så sker detta genom lydnad mot den lag på vilken den är baserad” (Läran och förbunden 130:20–21).
Så, det yttersta resultatet av att vi visar vår kärlek till Herren genom att hålla hans bud är att vi får välsignelser som medför lycka och glädje.
Att se på livet genom det återställda evangeliets och nutida uppenbarelsers lins ger oss klarhet. Med ett klart perspektiv på vårt gudomliga ursprung och vår bestämmelse vet vi att ”just det som gör [vårt] jordiska liv till det bästa som det kan bli, är exakt detsamma som gör [vårt] liv i all evighet till det bästa som det kan bli!”
Avslutning
Jag slutar där jag började, och jag tänker på min upplevelse för många år sedan med en nyomvänd i Japan. Genom sin och missionärernas och medlemmarnas flit fann han Jesu Kristi återställda evangelium. När han fann evangeliet upptäckte han också sitt eget syfte, vilket vidgade hans vision. Han fann också den stora lycksalighetsplanen. Lydnad mot planens evangelieförbund gav honom välsignelser och glädje, och lyfte honom timligt och andligt.
Hans resa som ledde till medlemskap i Jesu Kristi kyrka gjorde det möjligt för honom att bli ett vittne om Jesus Kristus. Äldste Patrick Kearon i de tolv apostlarnas kvorum har beskrivit den glädje som följer:
”Tack vare vår himmelske Faders kärleksfulla plan för vart och ett av sina barn, och tack vare vår Frälsare Jesu Kristi återlösande liv och mission, kan – och bör – vi vara de lyckligaste människorna på jorden! Även när livets stormar i en ofta orolig värld piskar oss kan vi utveckla en växande och bestående känsla av glädje och inre frid tack vare vårt hopp i Kristus och insikten om vår plats i den storartade lycksalighetsplanen.”
Jag uttrycker min tacksamhet för och mitt vittnesbörd om Jesu Kristi återställda evangelium, däribland den stora lycksalighetsplan som är så djupt inbäddad i det. Jag inbjuder er att ta del av evangeliets frukter och känna mer glädje i det här livet på er resa mot evigt liv.