Biskopens kontor var inte så skrämmande
Käre himmelske Fader, snälla förlåt mig. Hjälp mig att prata med biskopen i dag.
Jag klarar det.
Kan inte.
Kan.
Kan inte.
Jag kan!
Oj, förlåt.
Kommer du och hjälper till med stolarna?
Öh … jag måste … prata med biskopen först.
De dömer mig. Åh, de är så dömande.
Ska du prata med biskopen? Är du illa ute?
Han är inte illa ute.
Jag visste att du skulle klara det. Jag är stolt över dig.
Biskopen, har du tid en stund?
Snälla, var upptagen. Snälla, var upptagen.
Visst! Kom in!
Jag var rädd att du skulle tro att jag är en dålig människa – att alla skulle göra det.
Tycker du att du är en dålig människa?
Jag tyckte det. Men just nu känner jag stor frid.
Vår himmelske Fader och Jesus Kristus älskar dig så mycket. De hjälper dig, och jag är här för att hjälpa dig också.
Så? Är du illa ute?
Gör en grimas åt henne.
Nu är du det, för jag såg det där.
Käre himmelske Fader, snälla, hjälp mig att känna din kärlek.
Och tack för att du hjälpte mig att prata med biskopen.