Ett halsband med ett löfte
En kär gåva från farfar hjälpte mig att fokusera på templet.
Illustration: David Comerón
Jag älskar glittriga saker. Det har jag alltid gjort. Jag älskar hur glitter fångar och reflekterar ljus, och jag tror att det är därför jag älskar kristallkronor så mycket. Jag är särskilt förtjust i kristallkronorna i templet.
Jag minns hur jag vördnadsfullt gick igenom öppet hus för ett tempel med min familj när jag bara var nio år. Jag kommer aldrig att glömma när jag stod under kristallkronorna i det celestiala rummet i fullkomlig förundran. Jag kunde knappt tro hur vackert, rent och vitt allting var.
När vi gick ut ur templet sa farfar att han hade en present till mig. Mina ögon blev större när morfar drog upp ett glittrande halsband ur fickan. Det var en lång kedja med en liten kristall i änden – precis som de som finns i templet.
”Jag gjorde det här till dig”, sa morfar när han knäppte halsbandet runt min hals. Min morfar är elektriker. Han säljer alla möjliga vackra armaturer. Han sa att han hade tillverkat halsbandet med en överbliven kristall från sin butik och att han ville att jag skulle bära det så att det skulle påminna mig om templet.
Han bad mig lova att jag skulle besöka templet en dag, och han bar sitt vittnesbörd om hur templet hade välsignat honom och hur det kan välsigna alla. Varje gång jag hade på mig mitt kristallhalsband tänkte jag på templet och hur jag ville komma in. Jag kom alltid ihåg löftet jag gav min farfar.
När jag äntligen var gammal nog att åka och göra dop i templet älskade jag varje chans jag fick att åka dit. I templet har jag alltid känt mig nära min himmelske Fader. Och jag ska aldrig glömma känslan jag hade när jag hade tagit emot min begåvning. Efter den heliga upplevelsen gick jag in i det celestiala rummet och kramade farfar under den vackra kristallkronan.
Farfar hade rätt om hur templet kan välsigna våra liv. Det har fortsatt att välsigna mig hela livet eftersom det hjälper mig komma ihåg mitt syfte här på jorden.