Jag blev beskyddad

Illustration: Agnieszka Więckowska

En kväll när jag körde till en väns födelsedagsfest svängde jag in på en avskild, mörk tvåfilig väg. Plötsligt fick jag en hemsk känsla. Tanken kom till mig att jag borde vända om. Jag bortförklarade det med att jag bara var nervös.

Men maningen kom igen, två gånger till. ”Käre himmelske Fader”, sa jag högt, ”det finns ingenstans att vända. Om jag behöver göra det, var snäll och visa mig var.”

Genast såg jag en uppfart som jag aldrig hade lagt märke till tidigare när jag kört den här vägen. Så jag vände snabbt och åkte hem.

Mina vänner blev besvikna när jag berättade att jag inte skulle komma på festen. De trodde att jag hade vänt om för att jag inte ville vara ensam, så de föreslog att min man skulle köra med mig tillbaka. Min man gick med på det. Han släppte av mig på festen och åkte hem.

Senare ringde min man. Han lät skärrad. Han sa att han på vägen hem blivit stoppad av poliser som ville fråga om han hade sett något misstänkt. De sa att en lastbil hade tvingats av vägen av gängmedlemmar som sedan hade slagit och rånat föraren. Polisen misstänkte att ligan hade siktat in sig på lastbilen eftersom inga andra bilar befann sig i närheten vid tillfället.

Jag blev helt förstummad! Tidigare hade jag varit det enda fordonet på samma väg. Jag insåg att maningen hade kommit från den Helige Anden och att jag hade blivit beskyddad av himlens krafter. När jag begrundade det som hade hänt kom jag att tänka på andra händelser i mitt liv. Jag insåg att det jag hade trott var rena tillfälligheter i själva verket var maningar från den Helige Anden.

President Russell M. Nelson har sagt: ”I kommande dagar blir det inte möjligt att överleva andligt utan den Helige Andens ledande, tröstande och ständiga inflytande.”

Den dagen bevarade den Helige Andens inflytande mig inte bara andligt. Det beskyddade mig också fysiskt. Jag vet att Gud är medveten om oss och att han leder våra steg om vi lyssnar på honom.