”Jag ska bota dem”, Liahona, feb. 2025.
”Jag ska bota dem”
Frälsarens helande verksamhet är ett gudomligt preludium och löfte om det varaktiga fysiska och känslomässiga helande som kommer till var och en av oss i uppståndelsen.
Jag minns fortfarande tydligt några av de långa flygresor jag gjorde under mitt yrkesliv som flygkapten.
På en sådan kunde jag lyfta i Tyskland klockan 11:00 och landa i Kalifornien klockan 13:00 samma dag. När man jämför de lokala avrese- och ankomsttiderna kan det verka som om en flygning över Atlanten och den nordamerikanska kontinenten bara tog två timmar. Boeing 747 var snabbt, men inte så snabbt! I själva verket tog det omkring 11 timmar, beroende på vinden, att färdas de 900 milen.
Eftersom vi flög västerut gick solen aldrig ner under flygturen. Vi hade dagsljus hela vägen från Tyskland till Kalifornien.
Men att återvända till Tyskland var något helt annat. Även om vi lyfte tidigt på eftermiddagen kom solnedgången snabbare än normalt eftersom vi flög österut, och innan vi visste ordet av var det natt.
Under de här långa flygresorna fylldes min själ ofta av förundran när jag begrundade jordens skönhet och Guds skapelseordning. Trots att jag flög på natten, i totalt mörker, visste jag med säkerhet att solen skulle gå upp igen, att det starka ljuset skulle återvända och ge värme och liv till en ny dag innan vår resa var över. Omständigheterna under min flygresa kan ha fått det att kännas som om solen gick ner långsammare eller snabbare, men jag visste att solen förblir konstant, ståndaktig och pålitlig i himlarna.
Jag känner likadant för Gud. Eftersom jag har en djupt grundad visshet om Guds visdom och ändamål med hela sin skapelse kan jag känna glädjefyllt hopp och varaktig frid när jag tänker på vår jordiska tillvaro. Vi är Guds barn. Han älskar oss. Han är medveten om våra omständigheter. Han är redo att hjälpa. De här sanningarna förändras inte, inte ens när annat omkring oss verkar ostadigt och oförutsägbart.
Alla upplever vi stunder av mörker, sorg och osäkerhet som hotar vår frid. Jag är så tacksam för den pålitliga och sanna källan till sanning och ljus (se Läran och förbunden 88:6–11). Jesus Kristus är världens ljus och liv. Tack vare honom och hans försoningsoffer har vi hopp om framtiden, tillgång till gudomligt ljus som lyser upp vår resas mörka dagar och löftet om slutgiltig seger över synd och död.
”Han älskar världen”
Jesus Kristus var den enda fullkomliga människa som någonsin vandrat på jorden. Tack vare sitt fullkomliga liv var han inte skyldig rättvisan något. Av kärlek till oss gav han sitt liv för var och en av oss personligen och för alla Guds barn kollektivt för att öppna dörren till odödlighet och evigt liv.
Oaktat det Satan vill att vi ska tro är ingen av oss utom räckhåll för Frälsarens förmåga att rädda oss. Ingen av oss är diskvalificerad från förlåtelsens nåd. Ingen av oss är utom räckhåll för att för evigt bli ”omsluten av hans kärleks armar” (2 Nephi 1:15).
Denna största av alla gåvor kommer från den möjliggörande och återlösande kraften i Jesu Kristi försoning. På grund av Frälsarens lidande i Getsemane och på Golgata vet han hur han ska rädda oss från och hjälpa oss igenom alla våra skröpligheter (se Alma 7:12).
”Han gör ingenting utom det som är till nytta för världen, för han älskar världen så högt att han lägger ner sitt eget liv för att kunna dra alla människor till sig” (2 Nephi 26:24).
Jesus Kristus är vår styrka!
Han hjälper.
Han återställer.
Han räddar.
”När Frälsaren [gav sitt försoningsoffer] för hela mänskligheten öppnade han upp en möjlighet för dem som följer honom att få åtkomst till hans helande, stärkande och återlösande kraft”, har president Russell M. Nelson sagt.
Den kraften, liksom solen, finns alltid där. Den sviktar aldrig. Valet att följa i Frälsarens fotspår är som att gå ut ur skuggorna och in i solljuset där vi kan välsignas av Guds ljus, värme och kärlek. Jag vet att vi en dag ska se tillbaka och fyllas av tacksamhet över att vi fattade det evigt viktiga beslutet att lita på att Jesus Kristus och hans gudomliga kärlek ska lyfta och stärka oss.
”Återvänd till mig”
Mormons bok berättar om ett folk som tillbringade tre dagar i djupaste mörker efter Frälsarens korsfästelse. Det fysiska mörkret omkring dem kan symbolisera det andliga mörker som vi alla upplever på grund av synd. Sedan hörde folket Kristi röst inbjuda dem att komma ut ur mörkret och in i hans ljus:
”Vill ni inte nu återvända till mig och ångra era synder och bli omvända så att jag kan hela er?” (3 Nephi 9:13).
”Som offer till mig ska ni frambära ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande” (3 Nephi 9:20).
”Omvänd er och återvänd till mig med helhjärtat uppsåt” (se 3 Nephi 10:6).
Frälsaren inbjuder oss på samma sätt i dag när vi har gått vilse i mörkret. Precis som varje soluppgång kännetecknar början av en ny dag, får vi varje gång vi omvänder oss en ny start, en ljus ny början.
Det betyder inte att det är lätt. Omvändelse innebär förändring, och förändring är inget som sker snabbt. Även om omvändelsen är glädjefylld inbegriper den ”en sorg efter Guds vilja” (2 Korintierbrevet 7:10). Det krävs att vi erkänner och bekänner våra fel och att vi ber Gud och dem vi kan ha sårat om förlåtelse. Framför allt krävs det att vi söker ”Herren den Allsmäktiges Ande” så att vi kan uppleva ”en mäktig förändring … i våra hjärtan, så att vi inte längre har någon benägenhet att göra ont, utan att ständigt göra gott” (Mosiah 5:2).
Den sortens förändring är en lång resa, men så snart du tar första steget börjar ”dagen för [din] frälsning”, och då ”träder den stora återlösningsplanen omedelbart i kraft för [dig]” (Alma 34:31).
Genom vår uppriktiga omvändelse lovar Gud att förlåta oss och inte längre komma ihåg våra synder. När vi har svårt att glömma våra synder, låt oss då sträva efter att lita på Herrens löfte om förlåtelse och lära oss förlåta andra och oss själva.
”Våra andar skadas när vi gör misstag och begår synder”, sa president Boyd K. Packer (1924–2015). ”Men till skillnad från våra dödliga kroppar blir inga ärr kvar när omvändelseprocessen är fullbordad, tack vare Jesu Kristi försoning.”
Kristus botar den blinde, av Carl Heinrich Bloch
”För dem hit”
Jesus Kristus är den store läkaren. En av de vackraste demonstrationerna av hans helande kraft återfinns i Mormons bok, i berättelsen om hans personliga verksamhet i det forntida Amerika:
”Har ni några som är sjuka bland er?” frågade han. ”För dem hit. Har ni några som är lama eller blinda eller halta eller krymplingar eller spetälska eller som är förtvinade eller som är döva eller som lider på något sätt? För dem hit så ska jag bota dem, för jag hyser medlidande med er, mitt inre är fyllt av barmhärtighet …
Och det hände sig att när han hade talat sålunda, gick hela mängden tillsammans fram med sina sjuka och sina lidande och sina lama och med sina blinda och med sina stumma och med alla dem som led på något sätt, och han botade dem var och en allteftersom de fördes fram till honom” (3 Nephi 17:7, 9).
Varje gång Frälsaren botade någon som ”led på något sätt”, både före och efter sin uppståndelse, var det ett bevis på hans fullkomliga förmåga att hela våra själar. Varje mirakulöst helande var bara ett preludium till och löfte om det bestående fysiska och känslomässiga helande som kommer till var och en av oss i uppståndelsen, vilket är ”Herrens största helande handling”.
Det är sant att våra böner om helande i det här livet inte alltid besvaras på det sätt vi hoppas, men de ignoreras aldrig. Tiden för läkedom kommer, precis som nattens mörker alltid ger vika – i rätt tid – för den härliga soluppgången.
Som president Nelson har vittnat: ”Vår tro uppskattas alltid. Jag vet att en allvetande himmelsk Faders perspektiv är mycket vidare än vårt. Vi känner till våra jordiska problem och smärtor, men han känner till vår eviga utveckling och potential. Om vi ber att få veta hans vilja och underkastar oss den med tålamod och tapperhet, kan himmelsk läkning ske på hans sätt och i hans tid.”
Nyligen tog min fru Harriet och jag med ett särskilt hopp och en vädjan till förmån för några vi älskar i våra böner. Vi bad att deras hälsovårdsteam skulle få en speciell förmåga att bota deras sjukdomar. Vi kände oss manade att tillägga att även om ett omedelbart botemedel eller tillfrisknande kanske inte skulle ske, att Frälsarens helande kraft skulle ge dem tröst och frid. Den helande verkan av Frälsarens återlösande kraft kan ha ännu större inverkan på vår känslomässiga, andliga och även fysiska hälsa än något jordiskt botemedel vi kan få. Jesus Kristus är den som helar oss i det här livet och i evigheten.
Mina bröder och systrar, kära vänner, jag vittnar om att vår Frälsares barmhärtighet är tillräcklig för att hela era sår, rena er från synd, stärka er inför kommande prövningar och välsigna er med hopp, visdom och hans frid. Hans kraft finns alltid där – konstant och pålitlig – även när vi för en tid känner oss långt borta från hans kärlek, ljus och värme.
Jag ber att vi aldrig ska förlora vår känsla av förundran och djup tacksamhet för allt som Jesus Kristus har gjort för oss. Du ska veta att du är fullkomligt älskad, och kom ihåg vad du har blivit lovad för evigheten.
”Må Gud … låta [dina] bördor lättas genom glädjen i hans Son”, Jesus Kristus (Alma 33:23).