Förlåtelse fixar

När jag gick i sjuan blev jag mobbad av en kille. Han spred hemska, osanna rykten om mig och fick andra att tro att jag inte var en bra människa. Folk exkluderade mig på grund av ryktena han spred och till och med några av mina vänner började tro på dem. Jag pratade med mina föräldrar och en av mina lärare om det, men jag var för rädd för att prata med killen om det.

Under sommaren var jag på ett musikläger och den här killen var i samma grupp som jag. Först var jag upprörd över att behöva vara i hans närhet igen. Men sedan bestämde jag mig för att prata med honom. Efter den andra lektionen sa jag till honom att det han hade sagt om mig inte var sant och frågade honom varför han började säga det.

Han bad om ursäkt och det slutade med att han erkände för alla i skolan att ryktena var falska. Och jag förlät honom. På musiklägret frågade jag om han ville spela kort med mig på rasterna, och vi blev så småningom vänner.

Som medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är mitt mål att vara fridsskapare. Jag försöker vara vän med alla. Min pappa lärde mig om förlåtelse och att när man omvänder sig från sina synder säger Herren att han "inte längre kommer ihåg dem" (se Läran och förbunden 58:42). Förlåtelse kan fixa så mycket.

Jesus Kristus är den största förebilden. Han är fullkomlig. Jag vet att om jag följer honom kan jag komma in i det celestiala riket med honom och min himmelske Fader.