Vara värdiga templets välsignelser

Broder Chad H Webb: Jag är så tacksam för den här fortbildningen i livsförberedande lektioner. Jag tror att vi alla inser precis hur relevanta de här lektionerna är för våra ungdomar. Och när vi såg på videon påmindes jag om hur kristuscentrerade de här lektionerna kan vara. Att använda Frälsarens fullkomliga exempel på att leva efter de här evangelieprinciperna och diskussionen om hur han kan hjälpa våra elever i deras omständigheter var verkligen kraftfullt.

Jag tycker också om att lektionerna är förankrade i Guds ord, både vad gäller användning av exempel i skrifterna och från nutida profeters undervisning. Jag tror att samma metoder som hjälper oss att effektivt undervisa om skrifterna kan anpassas så att vi effektivt kan undervisa om inspirerade budskap från kyrkans ledare. Tack för dessa fina exempel och den utmärkta undervisningen.

Nu skulle jag vilja växla till ett annat ämne som har upptagit mina tankar och känslor. Vi har alla haft nytta och glädje av president Russell M. Nelsons undervisning och ledarskap. Jag är så tacksam för honom och bär mitt vittnesbörd om att han är Herrens utvalda profet. Jag är tacksam för att Herren upprätthåller honom och för den kunskap, vägledning och styrka som jag personligen har fått genom den inspiration som har kommit från Herren till president Nelson.

En av de uppmaningar som president Nelson ofta har upprepat är att vi ska lära oss att få tillgång till Herrens kraft genom förbund och tempel. Så under vårt senaste möte för områdeschefer bestämde vi oss för att börja varje morgon med att studera president Nelsons och andra kyrkans ledares undervisning om förbund och Herrens hus. Jag blev så djupt rörd av den upplevelsen att jag bad några av deltagarna att berätta vad de lärde sig.

Broder: Av president Nelsons undervisning om vad det innebär att ingå i ett förbund med Gud, har jag lärt mig att jag inte bör se honom som en VD eller företagsledare i himlen som väntar på att jag kanske ska bryta ett kontrakt. Snarare är det en förbundsrelation med en kärleksfull Fader, och därför tröttnar han aldrig på sina bemödanden att stötta mig och jag kommer aldrig att förbruka hans barmhärtiga tålamod. För jag har insett att jag på grund av förbundet har en speciell plats i Guds hjärta. Det har förändrat mitt sätt att se på sådant som mina böner, så att jag snarare än att känna att jag ska gå ner på knä i slutet av dagen och omvända mig och det blir en börda för honom, så dras jag till honom och vill prata med honom, och jag vet att allt jag i övrigt vill göra är att återgälda den kärlek som han har visat mig.

Syster: När jag tänker på förbund tänker jag på vad president Nelson har lärt oss, att allt vi tror på och alla löften som Gud har gett sitt förbundsfolk faller på plats i templet. Jag kan inte separera templet från mina förbund eftersom det är där jag lär mig innebörden av de förbund jag har ingått med vår himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus. Det är genom dessa förbundslöften som ingåtts i templet som alla himlens välsignelser beviljas mig som en Guds dotter. Och de har blivit fler med åren allteftersom jag bättre har förstått begåvningen och denna mycket speciella gåva från vår himmelske Fader till oss.

Broder: Så jag lärde mig av president Nelson att när vi en gång ingår ett förbund med vår himmelske Fader, förändras vår relation med honom för alltid. Och det är betydelsefullt för mig eftersom jag vet att min himmelske Fader älskar mig, och jag vet att han har berett en väg på vilken jag kan närma mig honom, lära känna honom bättre och så småningom ha potentialen att bli som han. Det här med förbund innebär att oavsett vad vi går igenom i livet så har vi vår himmelske Fader med oss; han vandrar bredvid oss, han håller oss i handen, han leder oss längs stigen. Allt detta har vi förbunden att tacka för.

Broder: Jag är så tacksam för välsignelserna av att ha en profet. Genom hans undervisning har jag fått en större insikt i den speciella kärlek som Gud har för dem som har ingått förbund med honom. Och det faktum att han aldrig överger denna relation och i övrigt aldrig upphör att ge oss möjligheter att omvända oss och förändras. Vetskapen om Guds natur har utgjort ett band av hopp och läkedom till mitt hjärta.

Broder: När vi är bundna till Kristus, som president Nelson i sanning har lärt, går vi dit han går, vi gör det som han gör. Om jag går i ok med honom och han är den ledande oxen, till exempel, så går jag dit han går, jag säger det som han säger, jag gör det som han gör – till slut. Och förhoppningsvis hjälper denna förbindelse mig att bli det som han är. Mer än något annat i mitt liv vill jag vara honom till lags. Jag vill nå den punkt då jag i mitt eget liv och hjärta inte gör annat än att glädja honom. Jag vet inte hur jag ska återgälda Frälsaren för det han gjort för mig, förutom att göra det han ber mig göra.

Broder: När jag har lyssnat till president Nelson har jag hört att när vi går in i en förbundsrelation med vår himmelske Fader, så får vi ytterligare kraft i livet. Det är en påtaglig kraft. Det är något som kan ge oss hopp, läkedom och tro, och kan vara något som lyfter oss i våra svåraste stunder. Det fina med det här förbundsbandet är att vi har en himmelsk Fader som aldrig överger oss. När vi kämpar med tvivel hjälper han oss att ersätta det med tro. När vi kämpar med beroende hjälper han oss att ersätta det med frihet. När vi kämpar med förtvivlan hjälper han oss att fylla själen med ljus. Det mirakulösa med Frälsaren Jesus Kristus är att han erbjuder oss en särskild slags kärlek och nåd som alltid drar oss tillbaka till honom.

Broder Webb: Troligen har många av president Nelsons lärdomar och specifika uttalanden blivit personliga favoriter för er. Till exempel kommer ni kanske ihåg att president Nelson i sin första presskonferens som kyrkans president år 2018 bad oss att börja med målet i sikte. I ett tal i Salt Lake-templet sa han: ”Målet som var och en av oss eftersträvar är att begåvas med kraft i ett Herrens hus.”

År 2021 sa han: ”Det säkraste stället att vara på andligt sett … är att leva inom dina tempelförbund!”

År 2024 sa han: ”Inget hjälper er mer att hålla fast vid ledstången av järn än tillbedjan i templet … Inget skyddar er mer … Inget stärker ert vittnesbörd om Herren Jesus Kristus och hans försoning eller hjälper er att förstå Guds storslagna plan mer.”

I sitt allra senaste generalkonferenstal sa han: ”Här är mitt löfte till er: Varje person som uppriktigt söker Jesus Kristus finner honom i templet.”

Och slutligen lärde han i sin artikel ”Det eviga förbundet” i Liahona att ”när vi sluter förbund med Gud lämnar vi neutral mark för evigt. Gud överger inte sin relation med dem som har skapat ett sådant band till honom. Faktum är att alla som har ingått ett förbund med Gud har tillgång till en särskild slags kärlek och nåd … Han fortsätter att arbeta med dem och erbjuda dem möjligheter till förändring. Han förlåter dem när de omvänder sig. Och om de går vilse hjälper han dem att hitta tillbaka till honom … Tack vare vårt förbund med Gud tröttnar han aldrig på att hjälpa oss, och vi förbrukar aldrig hans barmhärtiga tålamod med oss.”

President Nelson har inte bara undervisat om templet och förbund som kyrkans president, utan för mer än 15 år sedan, när vi brottades med formuleringen av S&I:s nya målsättning, var det äldste Russell M. Nelson, som då verkade som ordförande i den verkställande utbildningskommittén, som uppmuntrade oss att ta med den andra frasen i målsättningen som lyder: ”Vi ska hjälpa ungdomar och unga vuxna att kvalificera sig för templets välsignelser”.

Jag undrar om vi i våra ansträngningar att förkorta vår målsättning endast har pratat i termer av fördjupad omvändelse? De framsteg vi gör är visserligen underbara, och det bör vi fortsätta betona, men jag tror att det finns mer vi kan göra för att också betona den andra delen av vår målsättning och hjälpa fler ungdomar och unga vuxna att kunna ta emot templets välsignelser. Jag säger inte att ni ska skriva en ny lektion eller skapa nya program, men jag ber er tänka efter, med en bön i hjärtat, vad mer ni kan göra personligen inom ramarna för det ni redan gör.

När jag har ställt den här frågan till andra har jag fått många bra svar. Bland dem finns dessa förslag: För det första, var uppdaterad på det som profeter betonar och lär om förbund och Herrens hus. Två, gör riktade ansträngningar att koppla ihop kärlek för och tro på Jesus Kristus till att meriteras för templets välsignelser. Tre, ta upp intervjufrågorna för tempelrekommendation när så är lämpligt. Fyra, ta upp de specifika förbunden när vi undervisar om evangelieprinciper, för att hjälpa eleverna förstå läran bakom förbunden. Och fem, uttryck vår egen kärlek och uppskattning för templet och hjälp eleverna att inse vilka välsignelser de fått i livet genom att hålla sina förbund. Ni kommer att få många andra idéer, så fortsätt diskutera det här inom kollegiet och på era internutbildningar, och dela med er av det ni lär.

Som ett exempel på vad jag tror kan och kommer att hända vill jag dela med mig av en nyligen inträffad händelse. För några år sedan var jag i Guam med våra områdes- och regionala chefer från Asien och Stilla havet. På ett av mötena diskuterade vi hur vi kunde hjälpa fler elever att kvalificera sig för templets välsignelser. Efter mötena hade områdeschefen i Filippinerna, Julius Barrientos, ett möte med sitt råd för regionala chefer och de bestämde att de skulle samarbeta mer med ledare i kyrkan för att hjälpa fler ungdomar och unga vuxna att inneha en giltig tempelrekommendation. De uppmuntrades av sitt områdespresidentskap, som redan hade målet att öka antalet tempelrekommendationer som en del av sin områdesplan. Ledare och koordinatorer i S&I hade också möten med lokala ledare i kyrkan på alla nivåer och tillsammans diskuterade de sina insatser och rapporterade sina framsteg.

Jag vill vara tydlig med det här: de agerade inte oberoende av ledare i kyrkan. De assisterade de ledare som redan hade ett mål och en plan och som följde anvisningarna från sitt områdespresidentskap. Men S&I hjälpte genom att fokusera på förbund och templet genom att ta varje tillfälle att naturligt undervisa om dessa ämnen och genom att ofta prata om templets välsignelser.

På tre år har ledare i kyrkan, föräldrar och lärare i S&I genom gemensamma insatser fått antalet unga rekommendationsinnehavare i Filippinerna att öka med 277 procent. Men välsignelserna finns inte bara i antalet; den inverkan det haft på ungdomarna och deras familjer har varit enorm. Som de har varit för familjen Topyador från Bayambangs stav, på fotot här. Liksom många andra familjer i Filippinerna besöker familjen Topyador nu ofta templet tillsammans. Välsignelsen av att en familj besöker templet tillsammans får evig betydelse och är avgörande för det Herren vill för sina barn. Jag tror att vi genom våra insatser att fokusera på välsignelserna av Herrens hus kan hjälpa fler ungdomar och unga vuxna i hela världen att ingå och hålla förbund med Herren.

Avslutningsvis vill jag dela med mig av ett enkelt illustrativt exempel. Jag har funderat över förbundens kraft och hur vi kan förklara den så tydligt att till och med ett barn kan förstå. När jag gjorde det påmindes jag om en praktisk illustration som några av er har sett. Jag tror att jag först såg broder Chad Wilkinson visa den.

Om jag bad någon av er att komma upp och bryta av den här pennan, så skulle vem som helst av er kunna göra det. Men om jag tog en penna och tejpade fast den på den här basebollträet då? Skulle ni kunna bryta av pennan nu då? Vad eller vem är pennan i den här enkla illustrationen? Vad eller vem är slagträet? Och vad är tejpen? Den illustrerade lärdomen låter ana att pennan representerar er och mig, slagträet representerar Frälsaren Jesus Kristus, och tejpen representerar våra förbund.

Kraften i våra förbund ligger i att de binder oss till Jesus Kristus. Kom ihåg att inget kan skydda er mer. Det finns ingen säkrare plats än att leva inom våra förbund. Och ju mer vi förnyar våra förbund, desto starkare blir banden. Och även om pennan är bruten kan Frälsaren hela oss genom förbund. Och om två människor vill vara tillsammans för evigt binder förbunden dem till varandra och till Herren.

Jag är så tacksam för att Herren älskar oss tillräckligt för att välsigna oss med förbund. Må vi hålla våra förbund och må vi än mer hjälpa ungdomar och unga vuxna att kvalificera sig för välsignelserna av Herrens hus, där alla som uppriktigt söker Jesus Kristus finner honom. I Jesu Kristi namn, amen.

Jag har nu förmånen att presentera äldste Clark G. Gilbert. Äldste Gilbert kallades som generalauktoritetssjuttio år 2021. Han verkar för närvarande som utbildningschef för kyrkans utbildningsverksamhet. Han har examina från BYU, Stanford och Harvard, och han inledde sin bana som lärare på Harvard University. Han har varit VD för Deseret News och Deseret Digital Media. Han har också verkat som rektor för BYU–Idaho och BYU–Pathway. Han är gift med Christine Calder och de har åtta barn.

Jag är tacksam för äldste Gilbert. Han har varit en enastående mentor. Han bryr sig verkligen om seminariets och institutets verksamhet. Jag uppskattar hans samstämmighet med president Nelson och andra ledare i kyrkan, och hans sätt att alltid söka tillfällen att förstärka deras lärdomar. Han älskar Herren och arbetar oförtröttligt på att tjäna honom, och tar varje tillfälle i akt att vittna om Frälsaren Jesus Kristus. Jag är glad och tacksam för tillfället att få lära av honom i dag.