2 Moseboken 15; 17

Allt eftersom de frivilliga eleverna delar sina svar med klassen kan de skriva de sanningar de identifierar på tavlan. Sanningarna de delar kan framställas som en lärosats, till exempel ”Vi är barn till Gud” (se Mose 1:1–7). Eller så kan de framställas som principer som kan tillämpas, såsom: ”Om vi är villiga att ledas av Gud, ger han oss större förmåga att utföra hans verk” (se Mose 6:31–36). Du kan också fråga eleverna som delar sina tankar varför sanningen de skrev är viktig i deras liv.

Som lärare bör du försöka avstå från att själv svara på allt som eleverna säger. Det kan vara bra att be klassen berätta vad de lärde sig av en annan elevs kommentar. Det kan hjälpa eleverna upptäcka sina egna tankar och känslor genom den Helige Andens inflytande. För ytterligare utbildning om detta, se ”Hjälp eleverna att ta ansvar för sitt lärande” i Kompetensutveckling för lärare [2023].

Medan eleverna delar sina tankar kan du påpeka att det finns en viktig skillnad mellan att tycka om en berättelse i skrifterna och att hitta relevanta sanningar från Gud i den berättelsen. Förklara att när de under bön söker Andens vägledning i sina skriftstudier hjälper vår himmelske Fader dem att hitta de sanningar som är mest relevanta för dem.

När eleverna har berättat färdigt ber du dem reflektera över sina ansträngningar att urskilja sanningar i sina personliga skriftstudier. Du kan använda följande frågor.

I den här delen av lektionen får eleverna möjlighet att urskilja och hitta relevanta sanningar i berättelsen om hur Herren tog hand om israeliterna i vildmarken.

Det kan vara bra att dela upp klassen i par. Låt ungefär lika många par studera var och en av berättelserna på utdelningsbladet. Du kan dela upp eleverna så att elever med mindre erfarenhet av att studera skrifterna får arbeta med elever som har mer erfarenhet.

Se till att ge paren tillräckligt mycket tid att diskutera och förbereda sig. Du kan gå runt och hjälpa elever som kanske behöver lite extra vägledning.