Läsning av poesi i Gamla testamentet

För det första kan det vara bra att veta att hebreisk poesi i Gamla testamentet inte är baserad på rim, som andra typer av poesi är. Och även om rytm, ordlekar och upprepning av ljud är vanliga inslag i forntida hebreisk poesi, har sådant vanligtvis gått förlorat i översättningen. Men en funktion som du kommer att lägga märke till är upprepningen av tankar eller föreställningar, ibland kallad ”parallellism”. Här är ett enkelt exempel från Jesaja:

Psaltaren 29 har många parallella versrader, till exempel:

Och här är ett exempel på att vetskapen om att den andra raden är parallell med den första gör versen lättare att förstå:

I de här exemplen upprepade poeten samma tanke med små skillnader. Den här tekniken kan betona den upprepade tanken och använda skillnaderna för att mer fullständigt beskriva eller utveckla den.

I andra fall används liknande språk i de två parallella meningarna så att kontrasterande tankar förmedlas, som i det här exemplet:

Den här typen av parallellism kom inte till av en slump. Författarna gjorde det avsiktligt. Det hjälpte dem att uttrycka andliga känslor eller sanningar med både kraft och skönhet. Så när du lägger märke till parallellism i Gamla testamentet, fråga dig då hur den hjälper dig att förstå författarens budskap. Vad kan till exempel Jesaja ha försökt säga genom att förknippa ”styrka” med ”högtidsskrud” och ”Sion” med ”Jerusalem” (Jesaja 52:1)? Vad kan vi dra för slutsats om uttrycket ”ett mjukt svar” om vi vet att ”sårande ord” är dess motsats (Ordspråksboken 15:1)?

En del människor jämför poesiläsning med att träffa en ny person. Att läsa poesi i Gamla testamentet kan alltså vara som att träffa någon från ett avlägset land och en främmande kultur som talar ett annat språk än vi – och som råkar vara över två tusen år gammal. Den här personen kommer förmodligen att säga sådant som vi först inte förstår, men det betyder inte att han eller hon inte har något värdefullt att säga. Vi behöver bara tillbringa lite tid tillsammans och försöka se saker och ting ur hans eller hennes synvinkel. Vi kanske upptäcker att vi innerst inne förstår varandra ganska väl. Och om vi visar tålamod och medkänsla kan vår nya bekantskap så småningom bli en kär vän.

Så när du läser ett skriftställe i Jesaja, till exempel, kan du se det som ditt första möte med en ny bekant. Fråga dig: Vad är mitt allmänna intryck? Vad känner du när du läser skriftstället – även om du inte förstår varje ord? Läs det sedan igen, flera gånger om möjligt. Läs det gärna högt. En del människor finner ökad mening på det sättet. Lägg märke till specifika ord som Jesaja valde, särskilt ord som målar upp en bild i ditt sinne. Vilka känslor frammanar de bilderna? Vad säger de om Jesajas känslor? Ju mer du studerar de här gammaltestamentliga författarnas ord, desto mer upptäcker du att de medvetet valde sina ord och uttryckssätt för att förmedla ett djupt andligt budskap.

Dikter kan vara underbara vänner eftersom de hjälper oss att förstå våra känslor och upplevelser. Gamla testamentets dikter är särskilt värdefulla eftersom de hjälper oss att förstå våra viktigaste känslor och upplevelser – de som har samband med vår relation till Gud.

När du studerar poesin i Gamla testamentet, kom då ihåg att skriftstudier är som mest värdefulla när de leder oss till Jesus Kristus. Sök efter symboler, bildspråk och sanningar som bygger upp din tro på honom. Lyssna efter inspiration från den Helige Anden när du studerar.