“March 30–April 5. ‘Bayi Kirebnag gelngin e Yam’ ye Kefos ko yam’“: Easter,” Moey, ngam Lakeg—Fan ko Tabinaew nge Galasia: Bin Kakrom e M’ag 2026 (2026)
“March 30–April 5. ‘Bayi Kirebnag gelngin e Yam’ ye Kefos ko yam,’” Moey, ngam Lakeg—Fan ko Tabinaew nge Galasia: Bin Kakrom e M’ag 2026
Ya’an fare low ko yam’ ni dariy be’ riy
March 30–April 5: “Bayi Kirebnag gelngin e Yam’ ye Kefos ko yam”
Easter
Fare yafos ku Yesus Kristus “e baga’fan ko gubine girdii’” (“Kristus nib Fos: Fapi Mich kofapi Pigchalpen,” Gospel Library). Mang ebe yipfan? Ni yuyang, be yipfan ni yafos kofare Tathpeg ebayfan milekag nib manemus ko gubin e girdii’ nike yib ngafayleng fa bayi yib. Kagrayoeg ni fare fos ko yam’ ku Yesus Kristus, kobin kom’on e Modnom ko Easter, ebe ululeg gubine girdii’ ku Got u gubinyang: pi’en nigargeleg um’on Ni Fos ko yam’ e yadbe sapnag ngam’on u fithik e mich (see Jacob 4:4), ma pi’en nighargeleg ngatomren e yadbe sapngay ngatomur u fithik e mich. Baymu be’eg e Bin kakrom e M’ag nge fapi thin ni inoeg nibay nibuch, madanurguy fare ngacol ni Yesus Kristus, machene yibe guy bugi raron ko mich roek fapicha’ nikakrom niyad besoen nag e Messiah nge Tabiyul rorad. Ere gadad nikan piningdad ningad lemniged Ir e rayog ningad thamiyed ba ulul ngak e pi’en niyadbe sap ngamon’on Ngak. Nnriyul nikan gargeleg Yesus Kristus “gadad gubin fapi tadenen” (Isaiah 53:6; emphasis added),mu daken Kristus gadad gubin magdad rafos” (1 Corinthians 15:22; emphasis added).
Fan bugi ban’en ningan fil u Tabinaew ngu Galasia
pi Profet ni kakrom nge chiney e yadbe micheg fare maligoch ko tabiyul kofare Tathpeg.
Bo’or yuyang u langgin fare Bin Kakrom e M’ag nibe sar ko michib ko fare Tathpeg nge maligoch rok. Re tebel nibe’er ngabut ebe yoeg boech yuyang. Baymu be’eg epi verse ney, mange beyib ngan’um ni marnge’gen Samoel?
|
Bin Kakrom e Mʼag |
Bin Be’ech e M’ag |
|---|---|
Bin Kakrom e Mʼag Zechariah 9:9 | Bin Be’ech e M’ag Matthew 21:1–11 |
Bin Kakrom e Mʼag Zechariah 11:12–13 | Bin Be’ech e M’ag Matthew 26:14–16; 27:3–8 |
Bin Kakrom e Mʼag Isaiah 53:4 | Bin Be’ech e M’ag Matthew 8:16–17; 26:36–39 |
Bin Kakrom e Mʼag Isaiah 53:7 | Bin Be’ech e M’ag Mark 14:60–61 |
Bin Kakrom e Mʼag Psalm 22:16 | Bin Be’ech e M’ag John 19:17–18; 20:25–27 |
Bin Kakrom e Mʼag Psalm 22:18 | Bin Be’ech e M’ag Matthew 27:35 |
Bin Kakrom e Mʼag Psalm 69:21 | Bin Be’ech e M’ag Matthew 27:34, 48 |
Bin Kakrom e Mʼag Psalm 118:22 | Bin Be’ech e M’ag Matthew 21:42 |
Bin Kakrom e Mʼag Isaiah 53:9, 12 | Bin Be’ech e M’ag Matthew 27:57–60; Mark 15:27–28 |
Bin Kakrom e Mʼag Isaiah 25:8 | Bin Be’ech e M’ag Mark 16:1–6; Luke 24:6 |
Bin Kakrom e Mʼag Daniel 12:2 | Bin Be’ech e M’ag Matthew 27:52–53 |
Fapin’em ni inoeg ni marnge’gen fare Tathperg e ribo’or nibay makub fel’ marnga’gen u langgin fare Babiyor ku Mormon. Mulemnag ko urogon nire bugithin ney eke gelnag e mich roem: 1 Nephi 11:31–33; 2 Nephi 25:13; Mosiah 3:2–11; Alma 7:10–13.
pi profet ko tin Tomur e Rran e yadbe pi’ e mkich ku Yesus Kristus nge tabiyul Roek. Bay motoyil ko general conference e biney e weekend ko Easter, mag bay murung’ag nikan micheg Ktristus mag yoeloey ngabut. Mange yadbe fil ngom Ni marnge’gen?
Yesus Kristus ebe pi’ngog e gapas nge falfalan’.
Easter e ngiyal’ ko falfalan’, nibchan e bingyal’ ninge falfalan’uy kofare Tabiyul nge Fos ko yam’ kofare Tathpeg. Ma chiney, u napon e Easter, bo’or e girdii’ nibo’or fan nidanir falfalan’. Mange rayog ningam rin’ ngam pi’ boech e gapas nge falfalan’ rok fare Tathpeg?
Rebe rogon e ngan pateg yi bugithin u langgin fare chep nib thothup ni marnge’gen e gapas nge falfalan’ nibe pi’ Yesus, ni woed e tiney: Psalms 16:8–11; 30:2–5; Isaiah 12; 25:8–9; 40:28–31; John 14:27; 16:33; Alma 26:11–22. Mu lem nag rogon nigra yoeg boech epi thin ney ngak boech e girdii’. Ba’ray rogon, mu ngongliy e babiyor ko Easter ngam pi’, nibl’eg kopi thin ney. Mu mebil ngamnang komini’ e batuf ningeyog rebe babiyor ko Easter ngak. Kurayog ningam pi’ e thin roem u social media, ni bo’or e girdii’ nira guy.
Tang ni marnge’gen Kristus nge fare Fos ko yam’, ni woed fare “Ke Fos ko yam’!” pi Tang, no. 199), ere aywegdad ngad thamiyed e gapas nge falfalan’ u napon e Easter. Musapnag yu bugithin u lane tang, ni wun’um, e bedag e falfalan’ ko Easter.
mukum Guy ku Jeffrey R. Holland, “Gathibin nike Pi’ e Fayleng,” Liahona, May 2021, 35–38; Mark S. Palmer, “Kirban’ Rodad E Ngan Thilyeg ko Falfalan’,” Liahona, May 2021, 88–90.
Mangfan Nigbe Yoer,keyib rok Simon Dewey (detail)
Nibchan e bayul Rok, Yesus Kristus e bay gelngin nira aywegneg ngug chuw ko denen, yam’, gafgow, nge pi mo’war.
Ba’aray ba gosgos nirayog ninge aywegnem ngam guy fapi taw’ath nibeyib ku Yesus Kristus nge fare Bayul Rok. Mu be’eg e chep nib thothup ni marnge’gen e n’en nike aywegdad Kristus kad paged. Mu yarmiy epi thinney ngalanggin epi ulungney: denen, gafgow, nge mo’war (boech epi thinney e rayog ninge par langgin l’agrow fa dalip fapi ulung). Baymu be’eg, mange gabe lemnag u marnge’gen gelngin fare Tathpeg?
-
Isaiah 61:1–3
-
Ezekiel 36:26–28
-
Matthew 11:28–30
-
Luke 1:46–55
-
Romans 8:35–39
-
Doctrine nge Covenants 19:15–19
-
Moses 5:9–12
Urogon ningam weliy ngak rebe fager rom nigathi ir rebe Christian ni mangfan nib ga’fan Kristus ngom? Elder Ahmad S. Corbitt’s message “Gamnang ko mangfan ni Gag nireb e Christian nibe Mich uw’ug Kristus?” (Liahona, May 2023, 119–21) rapi’ e ayuw.
mukum Guy ku Reyna I. Aburto, “Fare Low ko yam’ E Dariy Gelngin,” Liahona, May 2021, 85–87; Topics nge Duwer, “Bayul ku Yesus Kristus,” “Resurrection,” Gospel Library.
Jesus Kristus ekepi’ pulwon e yafos rog ninggu par rok nib manemus.
Mange kamfil kopi verse ney u marmge’gen fare pulwon nipi’ Yesus Kristus nifan e yafos rom nib manemus: Isaiah 53:3–5; Mosiah 3:7; Doctrine nge Covenants 19:16–19? Mange pulwon nike pi’ e Chitamngiy nu Tharmiy? (see John 3:16).
Kuboech, muguy e babiyor kore pul ney kofare Liahona nge Fan ko Gelngin epi Fel’yangren magazines.
Bugi ban’en nifan ko Michib nag e Bitir
Yesus Kristus e rigafgow me yim’ nifan ngog.
-
Fare week ko Easter e bingyal’ nibfel’ ningam fil ku pifakam marnge’gen e n’en nike rin’ fare Tathpeg nifan ngodad u Gethsemane ngu daken fare kruth. Mu tabab ningam dag ngorad epi sasing nibe’er ngabut mag pagrad ngar weliyed komange bebuch u langgin epi sasing nir. Napan nibe sap pifakam kofapi sasing, mu be’eg boech e verse nibe weliy rogon e pin’ey nibe buch (see Matthew 26:36–46; 27:35–50; Luke 22:39–46; John 19:16–30). Pifakam e rayoy ningar daged u langgin fapi sasing e pin’en niyadbe rung’ag kofapi verse.
Gilay’: Kristus u Gethsemane, keyib rok Harry Anderson. Mat’aw: Fare Kruth nikan tay, keyib rok Harry Anderson
-
Urogon nikad taw’ath gad nibchan e maligoch ku Yesus ngodad? mu Ayweg pifakam ngar sap niged yu bugithin nibe pi’ e fulweg kore duwer ney u lane Isaiah 53:4–12; Alma 7:11–13; nge Doctrine nge Covenants 19:16–19. Muweliyed ngomed rogon nigmed ba adag fare Tathpeg u tomuren nikam mu’gad i be’eg epi chep nib thothup ney.
Yesus Kristus eke fos ko yam’ nifan ngog.
-
Mu use nag e gosgos nifen e biney e week fa boech e sasing kore outline ney ngaoeg ngak pifakam fare yaten e Fos ko yam’ (mukum Guy ko “Yesus nike Fos ko yam’,” in fapi Yat ko Bin Kakrom e M’ag, 139–44). Mag pag pifakam ngaroegned fare yat ngom.
-
Mulemnag rogon ningam ayweg pifakam ngar pir’eged e falfalan’ u daken Kristus ko biney e Easter. Aray rogon, Moen’ed rebe tang ko Easter nigmed ba adag, ni woed e “Kristus ni Samoel eb Fos e Dabo’ ” (Hymns, no. 200) fa “Gethsemane” (Gospel Library). Ngan pateg boech e tang ni marnge’gen e Fos ko yam’, musap langgin fare topical index ko babiyor ne tang nge Babiyoren e Tang kop bitir. Gur nge pifakam e rayog ningam weliyed ngomed ko mangfan nigimed ba adag epi tang ney nge rogon nigmed be thamiy u napon nigmed be yin’ epi tang nem. Mange befil ngodad e pi tangney u marnge’gen e Chitamngiy nu Tharmiy nge Yesus Kristus?
Bitir e rayog ningar thamiyed fare Kan thothup machene bat’uf e ayuw rorad ningar nanged Ngonglen. Mufil ko bitir marnge’gen kanaw’en nib thilthil nima non fare Kan thothup ngodad. mu Aywegrad ngar nanged Lungun u napon nibe non ngorad. Ren’ey ere aywegrad ngemit rogon ngorad ningar sap niged far rin’ed e pin’en nike pi’ fare kan thothup n giorad u lane yafos rorad”(Teaching in the Savior’s Way, 32). Aray rogon, gur nge pifakam e bay moen’ed fapi tang ni marnge’gen fare Tathpeg, musapgad ko sasing Roek, fa mu be’egged fapi yat ni Marnge’gen, mu weliyed ngomned fapi thamiy nib thothup nigmed be thamiy.
-
Gospel Library e bay boech e kachido ko Easter riy ni sana ba adag pifakam. Sana ngamoeg ngorad ngar mel’eged reb ngar guyed. mu Fithrad ko mang e kar fikled u marnge’gen Kristus ko fare kachido. Moeg ngorad ngar weliyed marnge’gen fare kachido ni ta’reb e sentence.
Pi profet e yadbe micheg Yesus Kristus nge fare Bayul Roek.
-
Gur nge pifakam e baymu be’egged magmed guy e general confrence u t’abiyang ko biney e weekend ko Easter, mu aywegrad ngar nanged napon nipi tamicheg ko fare Tathpeg e yadbe pi’ e mich rorad kofare Fos ko yam’. Rayog ningam fal’eg reb e gosgos riy—moeg ngorad ngar sak’iy gad ni gubinyay nibay rrung’aged fapi thin ni weod e Easter fa Bayul fa Fos ko yam’. Muweliyed ngomed ko mangfan nigmed be ’oeg e magar kopi profet niyad bafos kopi micheg rorad kofare Tathpeg.
Ma kuboech, muguy e babiyor nifen ere pul ney kofare Fager magazine.