“Rau Hli Ntuj 9–15: ‘Kuv Yeej Nrog Nraim cov uas Rau Siab Ntseeg’: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60–63,” Los, Nrog Kuv Mus—Siv hauv Tsev thiab lub Koom Txoos: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 2025 (2025)
“Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60–63,” Los, Nrog Kuv Mus—Siv hauv Tsev thiab lub Koom Txoos: 2025
Pom qhov meej ntawm Rauv Taws ntawm Ntug Dej Missouri, los ntawm Bryan Mark Taylor
Rau Hli Ntuj 9–15: “Kuv Yeej Nrog Nraim cov uas Rau Siab Ntseeg”
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60–63
Thaum ntxov ntawm lub Yim Hli Ntuj 1831, Joseph Smith thiab lwm tus txwj laug ntawm lub Koom Txoos npaj rov qab mus Kirtland tom qab mus xyuas “thaj av Xi-oos” ib me pliag (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 59:3). Tus Tswv tau xav kom lawv tshaj tawm txoj moo zoo thaum lub sij hawm ntawd (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 52:10), thiab muaj qee leej uas ua li ntawd. Tiam sis muaj ib cov uas tsis txaus siab ua li ntawd. “Lawv zais choj nyiaj uas kuv tau muab rau lawv,” tus Tswv hais, “vim rau qhov txoj kev ntshai neeg” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:2). Peb feem coob paub tias cov txwj laug no xav li cas. Txawm tias peb nyiam txoj moo zoo los, tej zaum kev ntshai thiab kev poob siab ua rau peb tsis qhia. Tiam sis tus Tswv muaj kev hlub tshua. Nws “paub neeg txoj kev qaug zog thiab paub pab [peb]” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 62:1). Nyob hauv tej kev tshwm sim rau cov tub txib uas nyob yav tas los muaj tej kev nplij peb lub siab kom pab peb kov yeej peb txoj kev ntshai thiab kev ua txhaum: “Kuv muaj peev xwm ua kom nej dawb huv.” “Txhua tus tib neeg nyob hauv kuv txhais tes.” “Kuv yeej nrog nraim cov uas rau siab ntseeg.” Thiab “Tus uas rau siab ntseeg thiab nyiaj mus ces yuav kov yeej tej yam ntawm lub ntiaj teb.” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:7; 61:6; 62:9; 63:47.)
Tej Tswv Yim Pab Qhia hauv Tsev thiab lub Koom Txoos
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 20:37; 22
Kuv qhia tau kuv txoj kev hlub thiab kuv zaj lus tim khawv txog Yexus Khetos.
Vim li cas koj zaj lus tim khawv txog txoj moo zoo yeej yog ib yam uas muaj nqis los ntawm Vajtswv, los sis zoo li “choj nyiaj”? Tej lub sij hawm peb ua li cas kom “zais [peb] choj nyiaj” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:2; kuj saib Mathais 25:14–30).
Koj nrhiav tau Nws tej zaj twg uas txhawb nqa koj nyob hauv tshooj 60 thiab 62? Tej zaj no ua li cas kom txhawb nqa koj txoj kev ntseeg koj tus kheej thaum koj qhia txog txoj moo zoo? Thaum koj xav txog tej lus nug no, cia li xav seb puas hu nkauj los sis nyeem cov lus rau “I Want to Be a Missionary Now” (Children’s Songbook, 168). Koj kawm dab tsi los ntawm zaj nkauj rau cov me nyuam hu nkauj no txog kev qhia txoj moo zoo?
Kuj saib “Qhia txog txoj Moo Zoo” nyob hauv Txoj Moo Zoo cov Ntawv.
Kuv qhib siab qhia txog kuv txoj kev ntseeg Khetos tau.
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:2–4; 61:1–2, 20, 36–38; 62:1, 6
Cov vaj lug kub qhia txog Yexus Khetos.
Thaum Nws qhia Nws cov tub txib, tus Tswv qhia tej lus tseeb tseem ceeb txog Nws tus kheej. Nrhiav tej lus tseeb nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:2–4; 61:1–2, 20, 36–38; 62:1, 6. Tej zaj lus twg los ntawm cov vaj lug kub qhia txog tus Cawm Seej tej hauj lwm thiab tej cwj pwm? (saib, ua piv txwv, Yauhas 8:1–11; Ethaws 2:14–15).
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 62
Kuv tej kev txiav txim yuav tsum nyob ntawm seb kuv “yuav xav ua zoo li cas thiab ntawm tus Ntsuj Plig tej lus coj kev.”
Tus Tswv qhia kev txog tej lus tseeb uas kav mus ib txhis thiab cov ntsiab cai, tiam sis ntau zaus Nws cia peb txiav txim txog seb peb yuav tsum ua li cas txog cov ntsiab cai no. Koj puas kawm lub ntsiab cai no los ntawm Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 62? (kuj saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:5; 61:22). Koj tau pom lub ntsiab cai no ua li cas hauv koj lub neej los lawm? Vim li cas peb yuav tsum txiav txim siab txog tej yam es peb tsis tas xav tias Vajtswv yuav qhia peb txog txhua yam uas peb yuav tsum ua?
Kuj saib Ethaws 2:18–25; Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 58:27–28.
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:7–12
Tej lub cim los ntawm kev ntseeg thiab Vajtswv lub siab nyiam.
Tom kawg tshooj no, muaj ib daim duab txog ib qho txuj ci tseem ceeb uas tshoov Ezra Booth lub siab: Vajtswv tau kho kiag Elsa Johnson txhais caj npab. Tom qab nws tau pom qhov no, Ezra xav ua kev cai raus dej. Tiam sis, ob peb hlis tom qab ntawd xwb, Ezra tso nws txoj kev ntseeg tseg thiab cem tus Yaj Saub. Vim li cas ho muaj li no, yog nws twb pom tau ib qho txuj ci tseem ceeb?
Cia li xav txog qhov no thaum koj nyeem phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:7–12. Koj kawm tej lus tseeb dab tsi txog tej lub cim thiab kev ntseeg?
Kuj saib Mathais 16:1–4; Yauhas 12:37; Maumoos 9:10–21; Ethaws 12:12, 18.
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:16.
Kuv muaj peev xwm ua raws li kev cai coj dawb huv thaum kuv xav thiab ua tej yam.
Nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:16, tus Cawm Seej tau rov qab hais tej yam uas Nws hais hauv Phau Tshiab—hais tias tsis yog peb yuav tsum ua raws li txoj kev cai coj dawb huv xwb thaum peb ua tej yam xwb tiam sis peb kuj yuav tsum coj raws li txoj kev cai no thaum peb xav txog tej yam thiab (saib Mathais 5:27–28). Thaum koj nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:16, sau tej lus ceeb toom uas tus Cawm Seej qhia rau peb txog tej kev xav txog kev plees kev yi. Tej zaum koj yuav xav xav txog qhov fab ntxeev ntawm txhua tej lus ceeb toom. Piv txwv tias, tej lus twg yog qhov fab ntxeev ntawm kev ntshai? Muaj lwm yam koob hmoov twg uas los ntawm txoj kev xav thiab ua raws li txoj kev cai coj dawb huv?
Tib neeg feem coob xav tias tus Tswv txoj kev cai coj dawb huv kom xav thiab ua zoo yog qub kev cai los sis kev tsim txom neeg. Yog tias tag nrho Vajtswv cov me nyuam siv zog ua raws li txoj kev cai no ces lawv lub nej yuav txawv li cas? Tej zaum koj yuav xav nrhiav tej lus teb rau lo lus nug no nyob hauv Txwj Laug David A. Bednar zaj lus “Peb Ntseeg Kev Coj Dawb Huv” (Liyahaunas, Tsib Hlis Ntuj 2013, 41–44) los sis “Koj lub cev yeej dawb ceev” (Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas: Phau Ntawv Coj Kev Pab Neeg Xaiv, 23–26). Koj nrhiav tau tej zaj lus twg uas pab koj muaj kev cia siab?
Txawm yog peb paub tias peb tau koob hmoov thaum peb coj dawb huv los, ua li no tsis yooj yim. Tej zaum koj yuav xav siv sij hawm xav seb vim li cas nyuaj rau koj ua raws li tus Cawm Seej txoj cai coj dawb huv—thiab tej yam twg pab ua yooj yim dua rau koj. Koj yuav qhia dab tsi rau lwm tus kom pab lawv paub ua dab tsi yog tias lawv raug kev ntxias xav txog tej yam phem?
Ib leeg txhawb nqa ib leeg. Ib qhov koob hmoov uas zoo heev uas los ntawm txoj kev sib ntsib hauv lub Koom Txoos thiab tej chav kawm yog lub cib fim txais tau kev txhawb nqa los ntawm Haiv Neeg Ntseeg thaum peb siv zog ua raws li tus Cawm Seej. Peb feem coob muaj teeb meem ib yam li no, thiab tej yam no ua rau peb muaj dag zog. Tsis txhob ntshai qhia tias koj muaj teeb meem. Qhia rau lwm tus txog tej yam ua pab koj ua raws li Vajtswv tej kev cai thiab kov yeej kev ntxias.
Kuj saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 121:45; Tej Ntsiab Lus thiab tej Lus Nug, “Kev Tsim Txiaj ,” Txoj Moo Zoo cov Ntawv; “Standards: Sexual Purity and Modesty—True Confidence” (vidi-aus), Txoj Moo Zoo cov Ntawv; AddressingPornography.ChurchofJesusChrist.org.
Standards: Sexual Purity and Modesty - True Confidence
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:58–64
Yuav tsum ua tib zoo saib tej yam dawb ceev rau nqi tshaj.
Tej ntsiab cai nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:58–64 hais ntxiv txog lo lus txib kom tsis txhob muab tus Tswv lub npe hais ua dog ua dig. Muaj lwm yam dab tsi dawb ceev uas “los ntawm Vajtswv los?” Qhov ua koj yuav tsum “ua tib zoo” hais txog tej yam no txhais li cas?
Yog xav tau tswv yim ntxiv, saib tej phau xov xwm Liyahaunas thiab Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas rau lub hlis no.
Tej Tswv Yim Pab Qhia cov Me Nyuam
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:4; 61:1–2, 36; 62:1
Cov vaj lug kub qhia txog Yexus Khetos.
-
Tej zaum koj sau tau tej kab lus txog tus Cawm Seej uas nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60–62 rau ib daim ntawv. Tej zaum koj cov me nyuam yuav xav muab cov lus no tso rau cov duab txog thaum Yexus ua Nws txoj hauj lwm qhuab qhia hauv lub ntiaj teb (saib Phau Muaj Duab txog Txoj Moo Zoo, najnpawb. 34–61) uas qhia txog tej cwj pwm no. Nws ua li cas kom peb paub txog Nws tus Kheej hnub no?
Pom qhov meej ntawm Rau lub Hom Phiaj No, los ntawm Yongsung Kim
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:7; 61:1–2; 62:1
Tus Tswv yuav zam txim rau kuv yog kuv hloov siab lees txim.
-
Thaum koj nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 60:7; 61:2 nrog koj cov me nyuam, pab lawv nrhiav tej lo lus uas zoo ib yam nyob hauv tej nqe no. Pab lawv nco qab tias twb tau muab tej kev tshwm sim no rau Joseph Smith thiab lub Koom Txoos ib co thawj coj. Tus Tswv xav kom lawv paub dab tsi? Tej zaum koj kuj yuav xav qhia txog qhov uas tus Cawm Seej xav li cas txog peb thaum peb ua yuam kev thiab kev hloov siab lees txim yog dab tsi. Raws li Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 62:1, Yexus pab tau peb li cas thaum peb raug kev ntxias?
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 62:3, 9
Yexus Khetos xav kom kuv qhia txog Nws txoj moo zoo.
-
Tej zaum koj yuav xav nug koj cov me nyuam seb lawv yuav hais li cas yog tias muaj neeg nug lawv tias lawv nyiam dab tsi txog Yexus Khetos thiab Nws lub Koom Txoos. Qhov uas nej hu ib zaj nkauj txog kev qhia txoj moo zoo, xws li “I Want to Be a Missionary Now” (Children’s Songbook, 168), yuav pab lawv muaj tswv yim. Tej zaum koj yuav xav nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 62:3 thiab caw koj cov me nyuam mloog seb muaj dab tsi tshwm sim thaum peb hais lus tim khawv. Kev cog lus nyob hauv nqe 9 pab tau peb li cas thaum peb txhawj heev?
Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:64.
Kuv coj tswm seeb tau.
-
Kom qhia txog Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:64, tej zaum koj hu tau ib zaj nkauj txog kev tswm seeb, xws li “Reverence Is Love” (Children’s Songbook, zaj. 31). Ces koj qhia tau txog lwm yam uas koj muaj kev tswm seeb rau Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab Yexus Khetos.
-
Koj pab tau koj cov me nyuam to taub tias kev tswm seeb txhais li cas thaum koj qhia lawv txog ib yam khoom uas tseem ceeb rau lawv, xws li lawv qhov khoom ua si, phau ntawv los sis daim pam uas lawv nyiam tshaj. Nug lawv seb lawv ua li cas kom saib xyuas thiab tiv thaiv tej yam uas tseem ceeb rau lawv. Ces, nej nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 63:64 ua ke los tau. Tej yam dab tsi tseem ceeb—los sis dawb ceev—rau Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej? (saib, ua piv txwv, nqe 61 thiab phab ntawv ntxim ua) rau lub lim tiam no. Peb yuav ua li cas rau tej yam no—thaum peb hais lus thiab ua tej yam?
Yog xav tau tswv yim ntxiv, saib phau xov xwm Phooj Ywg rau lub hlis no.