Fördolda skatter
Hitta Frälsarens försoning i Gamla testamentet
Undersök noga; lär på djupet.
En del kanske tror att Gamla testamentet, som skrevs innan Frälsaren föddes och inte nämner Jesus Kristus vid namn, inte har så mycket att säga om påsken. Men som Mormons bok förtydligar kände människor i forna tider också till och hade tro på Frälsaren (se Jakob 4:4).
Israeliterna fick lära sig att syftet med Moses lag var att visa vägen till Kristus. När de till exempel botades från giftiga ormbett genom att titta på kopparormen som Herren hade gett Mose i uppdrag att tillverka, lärde Mose dem att det var en symbol för Frälsaren, som skulle komma och frälsa dem från deras synder (se 4 Moseboken 21:7–9; Alma 33:18–20).
Tyvärr saknas mycket av den här tydligheten i den Bibel som vi har i dag på grund av förändringar – både avsiktliga och oavsiktliga – under århundradenas gång (se 1 Nephi 13:23–27).
Men om du letar kan du fortfarande hitta många hänvisningar till Frälsaren och hans försoning i Gamla testamentet. Låt oss prata om några av dessa!
Palmsöndagen, Getsemane och prövningen
”Din kung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl” (Sakarja 9:9).
Detta uppfylldes på det som nu kallas palmsöndagen, sju dagar före påsk, när Jesus i triumf gick in i Jerusalem (se Matteus 21:15).
”Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad” (Jesaja 53:4).
I Getsemane led Frälsaren för alla synder – och kände sorgerna, smärtorna, sjukdomarna och bedrövelserna – för alla som någonsin levt eller skulle leva på jorden. På grund av detta vet han hur han ska trösta oss i våra prövningar (se Alma 7:11–13; se även Matteus 8:17).
”Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Som ett lamm som förs bort för att slaktas, som ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun” (Jesaja 53:7).
Jesus förblev tyst när översteprästen frågade ut honom (se Markus 14:60–61).
Korsfästelsen
”De ondas hop omringar mig, de har genomborrat mina händer och fötter” (Psaltaren 22:17).
”De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad” (Psaltaren 22:19).
”De gav mig galla att äta och ättika att dricka i min törst” (Psaltaren 69:22).
Korsfästelse var en vanlig avrättningsmetod på den tiden, men de romerska soldaterna var särskilt grymma när de hånade och pinade Frälsaren (se Johannes 19:1–3; Matteus 27:34–35, 48).
Uppståndelsen
”Han ska utplåna döden för evigt. Herren Gud ska torka tårarna från alla ansikten och ta bort sitt folks vanära från hela jorden, för Herren har talat” (Jesaja 25:8).
”Men jag vet att min återlösare lever, att han till sist ska träda fram över stoftet. När sedan min sargade hud är borta, ska jag i mitt kött skåda Gud” (Job 19:25–26).
Herren Jesus Kristus uppstod. Han lever nu! Oräkneliga skriftställen och vittnesbörd bekräftar detta. Dessutom visste vår himmelske Fader från begynnelsen att vi skulle behöva en Frälsare, och han har förberett sina barn för att ta emot Frälsaren sedan Gamla testamentets tid.