En resa till templet

Illustration: Katelyn Budge

Det fanns en tid när jag inte kunde besöka templet på sex år. De åren var de mörkaste i mitt liv eftersom jag också förlorade min mamma då. Jag ville åka till templet, men det tog omkring en timme att åka dit och jag hade inte råd att ta mig dit och det fanns ingen som kunde skjutsa mig.

Förra året kallades jag som klasspresident i Unga kvinnor. När min ledare i Unga kvinnor bad mig hjälpa henne att planera årets aktiviteter sa jag att det första vi borde göra var att besöka templet tillsammans. När jag berättade det för de unga kvinnorna i klassen blev de så glada! För de flesta av dem skulle det vara första gången som de kom dit. Jag bad och fastade så mycket när vi förberedde oss för resan. Jag ville inte att något skulle bli fel.

I templet kände jag mig befriad från alla bördor. Jag lovade att besöka templet oftare. Det var en sådan fin upplevelse och en välsignelse. Jag var så glad över att jag och de andra ungdomarna deltog i vår himmelske Faders stora verk.

Jag vet att templet är Herrens heliga hus där heliga förrättningar utförs. Där kan vi ropa till vår himmelske Fader i bön och han ställer allt till rätta i sin tid, fyller oss med kärlek och ger oss evig frid. Jag vet att när vi vänder oss till Kristus så ser vi de underverk vi behöver. Vi är älskade barn till vår himmelske Fader och han har ett stort arbete för oss att utföra – att samla Israel på båda sidor om slöjan.