Kom och följ mig
Att tänka på: Profeter och profetior


”Att tänka på: Profeter och profetior”, Kom och följ mig – för hemmet och kyrkan: Gamla testamentet 2026 (2026)

”Profeter och profetior”, Kom och följ mig: Gamla testamentet 2026

tankeikon

Att tänka på

Profeter och profetior

I den traditionella kristna uppdelningen av Gamla testamentet kallas den sista delen (Jesaja till och med Malaki) ”Profeterna”. Den här delen – ungefär en fjärdedel av Gamla testamentet – innehåller ord från Guds bemyndigade tjänare, som talade med Herren och sedan talade för honom och delade med sig av hans budskap till folket mellan cirka 900 och 500 f.Kr.

Profeterna förmedlar Guds vilja

Profeter och profetior har en framstående roll i hela Gamla testamentet. Abraham, Isak och Jakob såg syner och talade med himmelska budbärare. Mose talade med Gud ansikte mot ansikte och förmedlade hans vilja till Israels barn. 1 och 2 Kungaboken återger profeten Elias och profeten Elishas minnesvärda gärningar och budskap. Gamla testamentet talar också om profetissor som Mirjam och Debora och om andra kvinnor som välsignats med profetians ande, som Rebecka och Hanna. Och även om Psaltarens psalmer inte skrevs av utnämnda profeter är de också fyllda av profetians ande, speciellt då de pekar fram emot Messias ankomst.

Inget av detta kommer som en överraskning för medlemmarna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Faktum är att Jesu Kristi återställda evangelium lär oss att profeterna inte bara är intressanta historiska personer utan en oumbärlig del av Guds plan. Somliga kanske ser profeter som något som bara fanns på Gamla testamentets tid, men vi ser dem som något vi har gemensamt med Gamla testamentets tid.

Ändå kan det kännas annorlunda att läsa ett kapitel i Jesaja eller Hesekiel jämfört med att läsa ett generalkonferenstal av kyrkans nuvarande president. Ibland är det svårt att förstå att de forntida profeterna hade något att säga oss. Trots allt skiljer sig den värld vi lever i i dag ganska mycket från den där de predikade och profeterade. Och detta att vi faktiskt har en levande profet kan väcka frågan: Varför är det värt ansträngningen – för ansträngningar krävs – att läsa forntida profeters ord?

en forntida profet som skriver

Tidernas fullbordan, av Greg Olsen

Forntida profeter har något att säga oss

För det mesta är det inte dagens människor som är de gammaltestamentliga profeternas främsta åhörare. Dessa profeter hade omedelbara bekymmer som de tog upp i sin tid och på sin plats – precis som våra nutida profeter tar upp våra omedelbara bekymmer i dag.

Samtidigt kan profeter också se bortom omedelbara bekymmer. De undervisar om eviga sanningar som är relevanta för alla tider och platser. Eftersom de är välsignade med uppenbarelse, kan de se det vidare perspektivet på Guds verk. Jesaja varnade till exempel folket på sin tid för deras synder. Han skrev också om hur de israeliter som skulle leva 200 år senare skulle bli befriade. Samtidigt undervisade han om den befrielse som hela Guds folk söker. Och han skrev profetior som, till och med i dag, fortfarande väntar på att uppfyllas – såsom löften om ”en ny jord” (Jesaja 65:17) där ”landet ska vara fullt av Herrens kunskap” (Jesaja 11:9), där Israels förlorade stammar har insamlats och där ”hednafolken” inte mer ska ”öva för krig” (Jesaja 2:4). En del av glädjen och inspirationen som kommer av att läsa ord från gammaltestamentliga profeter som Jesaja, består i insikten att vi är en del av den härliga dag som de föreställde sig.

Så när du läser forntida profetior kan det vara till hjälp att lära dig om sammanhanget de skrevs i – men du bör också se dig själv i dem, eller ”tillämpa dem på [dig själv]” (1 Nephi 19:24; se även v. 23). Ibland innebär det att se Babel som en symbol för synd och högmod och inte bara som en forntida stad. Det kan innebära att förstå att Israel är Guds folk i vilken tid och på vilken plats som helst. Eller så kan det innebära att vi ser på Sion som en uppgift i de sista dagarna som Guds folk tagit sig an, i stället för att se det som ännu ett ord för Jerusalem.

Vi kan jämföra skrifterna med våra liv eftersom vi förstår att en profetia kan uppfyllas på ett flertal sätt. Ett bra exempel på det är profetian i Jesaja 40:3: ”En röst ropar i öknen: ’Bana väg för Herren.’” För de fångna judarna i Babel kan de här orden ha handlat om hur Herren skulle bereda en väg ut ur fångenskapen och tillbaka till Jerusalem. För Matteus, Markus och Lukas syftade den här profetian på Johannes Döparen som beredde vägen för Frälsarens jordiska verksamhet. Och Joseph Smith fick en uppenbarelse om att den här profetian fortfarande håller på att uppfyllas i vår tid som en förberedelse för Kristi verksamhet under tusenårsriket. På sätt som vi fortfarande håller på att komma underfund med talade forntida profeter faktiskt till oss. Och de lärde ut många dyrbara, eviga sanningar som är precis lika relevanta för oss som de var för det forntida Israel.

De forntida profeterna vittnade om Jesus Kristus

Något som kanske är viktigare än att se sig själv i Gamla testamentets profetior är att se Jesus Kristus i dem. Om du söker efter honom kommer du att finna honom, även om han inte nämns vid namn. Det kan vara till hjälp att ha i åtanke att Gamla testamentets Gud, Herren Jehova, är Jesus Kristus. Närhelst profeterna beskriver vad Herren gör eller vad han ska göra, är det Frälsaren de talar om.

Den uppståndne Jesus räcker ut en hand mot en man

Herren uppenbarar sig för Abraham, av Keith Larson

Du kommer också att se omnämnanden av en som är smord, en återlösare och en framtida kung av Davids ätt. Alla dessa är profetior om Jesus Kristus. Mer allmänt kommer du att läsa om befrielse, förlåtelse, återlösning och återställelse. Med Frälsaren i ditt hjärta och sinne kommer de här profetiorna helt naturligt att handla om Guds Son. När allt kommer omkring är det bästa sättet att förstå profetior att ha ”profetians ande”, som Johannes säger är ”Jesu vittnesbörd” (Uppenbarelseboken 19:10).

Slutnoter

  1. Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel omnämns ofta som de större profeterna på grund av hur långa deras böcker är. De andra profeterna (Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja och Malaki) kallas de mindre profeterna eftersom deras böcker är mycket kortare. Klagovisorna anses vara en del av Skrifterna, inte Profeterna.

  2. Vi vet inte hur de profetiska böckerna sammanställdes. I vissa fall kan en profet ha översett sammanställningen av sina uppteckningar och profetior. I andra fall kan hans lärdomar ha upptecknats och sammanställts efter hans död.

  3. Se 2 Moseboken 15:20; Domarboken 4.

  4. Se 1 Moseboken 25:21–23; 1 Samuelsboken 1:20–28; 2:1–10.

  5. ”Tänk bara på hur spännande och angeläget det är: Varenda profet från och med Adam har sett vår tid. Och alla profeter har talat om vår tid, när Israel skulle samlas in och världen skulle förberedas för Frälsarens andra ankomst. Tänk på det! Av alla människor som någonsin levt på planeten jorden är vi just de som får ta del i denna slutliga, storslagna insamling. Hur spännande är inte det!” (Se Russell M. Nelson, ”Israels hopp” [världsomfattande andakt för ungdomar, 3 juni 2018], Evangeliebiblioteket.) Se även Ronald A. Rasband, ”Profetiors uppfyllelse”, Liahona, maj 2020, s. 75–78.

  6. Frälsaren sa om Jesaja: ”Och allt som han talade har skett och ska ske, i enlighet med de ord han talade” (3 Nephi 23:3; kursivering tillagd).

  7. Se Matteus 3:1–3; Markus 1:2–4; Lukas 3:2–6.

  8. Se Läran och förbunden 33:10; 65:3; 88:66.

  9. Se Jesaja 9:6–7; 61:1; Hosea 13:14; Sakarja 9:9.