“Ob Hlis Ntuj 9–15. ‘Tus Tswv Txaus Siab Heev rau Nau-as’: Chiv Keeb 6–11; Mauxes 8,” Los, Nrog Kuv Mus—Siv hauv Tsev thiab lub Koom Txoos: Phau Qub 2026 (2026)
“Ob Hlis Ntuj 9–15. ‘Tus Tswv Txaus Siab Heev rau Nau-as’,” Los, Nrog Kuv Mus: 2026
Yehauvas ua raws li Nws tej lus Cog Tseg, los ntawm Sam Lawlor
Ob Hlis Ntuj 9–15: “Tus Tswv Txaus Siab Heev rau Nau-as”
Chiv Keeb 6–11; Mauxes 8
Nyob hauv lub caij nyoog kawg no, tseem ceeb rau peb tsom ntsoov rau zaj dab neeg txog Dej Nyab. Thaum Yexus Khetos qhia tias peb yuav tsum ua li cas kom tos ntsoov Nws txoj Kev Los Zaum Ob, Nws hais tias, “Zoo ib yam li thaum Nau-as ua neej nyob, nws kuj yuav zoo li ntawd thiab thaum Neeg Leej Tub los” (Joseph Smith—Mathais 1:41). Tsis tas li ntawd xwb, tej lus uas piav txog Nau-as lub caij nyoog, xws li “ua phem” thiab “puv nkaus lawv txoj kev ua nruj ua tsiv,” kuj qhia tau txog peb lub caij nyoog thiab (Chiv Keeb 6:12–13; Mauxes 8:28). Zaj dab neeg txog tus Pej Thuam Npanpees kuj piav txog peb lub caij nyoog thiab, thaum qhia txog lawv txoj kev muab hlob mus rau kev ntxhov siab thiab kev sib cais.
Tej zaj dab neeg puag thaum ub no tseem ceeb heev tsis yog vim tej zaj no qhia peb tias pheej muaj kev phem nyob hauv peb zaj keeb kwm xwb. Qhov tseem ceeb tshaj, tej zaj no qhia peb tias peb yuav tsum ua dab tsi. “Tus Tswv txaus siab heev rau Nau-as” (Mauxes 8:27). Thiab Yales, nws tsev neeg thiab nws tus tij laug tig mus rau tus Tswv thiab tau txais kev tiv thaiv ntawm tej kev ntxhov siab thiab kev sib cais nyob hauv Npanpees (saib Ethaws 1:33–43). Yog peb xav paub seb yuav ua dab tsi kom pab peb thiab peb tsev neeg nyab xeeb thaum lub caij uas muaj kev phem thiab kev ua nruj ua tsiv, cov dab neeg hauv tej tshooj no muaj ntau yam uas qhia tau peb.
Tej Tswv Yim Pab Qhia hauv Tsev thiab lub Koom Txoos
Chiv Keeb 6; Mauxes 8
Muaj kev nyab xeeb ntawm sab ntsuj plig thaum coj raws tus Tswv tus yaj saub hais.
Koj puas pom dab tsi nyob hauv tej lus piav txog Nau-as lub caij nyoog uas zoo ib yam li tej yam uas peb pom tam sim no hauv peb lub caij nyoog? Qhov tseem ceeb, nyeem hauv Mauxes 8:15–24, 28. Tej lub ntsiab twg yog tej uas muaj hauv ob lub caij nyoog no?
Ib yam tseem ceeb uas zoo ib yam yog qhov uas Vajtswv hu Nau-as ua ib tug yaj saub, thiab Nws tau hu ib tug yaj saub niaj hnub no thiab. Cia li xav seb puas sau ntawv txog tej yam tseeb uas koj tau kawm los ntawm cov yaj saub nyob hauv Mauxes 8:13–30. Peb tus yaj saub uas muaj niaj hnub nim no zoo ib yam li Nau-as li cas? Muaj tseeb tiag, tus Tswv tus yaj saub niaj hnub nim no tsis ceeb toom txog dej los nyab los sis caw kom peb ua ib lub nkoj. Tiam sis nws ceeb toom peb txog dab tsi? Thiab nws caw kom peb ua dab tsi? Kom pab teb tej lus nug no, koj kuj rov qab nyeem ib tshooj los ntawm Teachings of Presidents of the Church: Russell M. Nelson nyob hauv Txoj Moo Zoo cov Ntawv, qhov tseem ceeb yog zaj lus piav txog feem “Invitations and Promises.” Tej zaum koj yuav xav xaiv ib zaj lus ceeb toom thiab ib txoj kev caw uas tseem ceeb heev rau koj.
Txwj Laug Allen D. Haynie qhia tias, “Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tau xaiv qhia qhov tseeb rau nws cov me nyuam los ntawm ib tus yaj saub” (“Ib tug Yaj Saub uas Muaj Sia Nyob rau Hnub Nyoog Kawg,” Liyahaunas, Tsib Hlis Ntuj 2023, 25). Xav seb puas kawm Txwj Laug Haynie zaj lus, nrhiav tej yam uas qhia vim li cas kev muaj ib tug yaj saub yog ib lub cim qhia txog Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej txoj kev hlub. Kev ua raws li tus Tswv tus yaj saub tau pab koj li cas kom koj muaj kev cia siab nyob hauv hnub nyoog kawg?
Kuj saib Tej Ntsiab Lus thiab tej Lus Nug “Yaj Saub,” Txoj Moo Zoo cov Ntawv; “Why Do We Have Prophets?” (vidi-aus), Txoj Moo Zoo cov Ntawv.
Why Do We Have Prophets?
Chiv Keeb 6:5–13
Dej Nyab yog Vajtswv txoj kev hlub tshua.
Ib txhia xav txog Vajtswv txoj kev txim lij thaum Nws xa dej nyab “ua kom [cov neeg no] puas tsuaj” (Chiv Keeb 6:7). Txwj Laug Neal A. Maxwell qhia hais tias thaum lub caij nyoog uas muaj Dej Nyab, “txoj kev liam sij tau phem zuj zus mus txog thaum cov neeg tsis muaj kev ywj siab, Vajtswv thiaj li xa tsis taus cov ntsuj plig tuaj nyob no raws li kev txim lij” (We Will Prove Them Herewith [1982], 58). Cia li xav seb vim li cas Dej Nyab yog ib txoj kev hlub tshua. Koj nrhiav tau dab tsi nyob hauv Chiv Keeb 6:5–13 uas qhia txog tus Tswv txoj kev hlub tshua thiab txoj kev hlub rau cov tib neeg?
Chiv Keeb 9:8–17
Tej txiaj ntsim thiab tej lub cim yuav pab kuv nco qab kuv tej lus khi nrog tus Tswv.
Raws li Chiv Keeb 9:8–17, ib tug duab zaj ua rau koj xav txog dab tsi? Joseph Smith Kev Txhais, Chiv Keeb 9:21–25 (nyob hauv phau Npaivnpaum cov ntawv ntxiv tom kawg) ua rau koj to taub dab tsi ntxiv? Tej zaum koj yuav xav sau ntawv txog lwm yam (xws li tej txiaj ntsim, tej khoom, los sis lwm yam ntxiv) uas Vajtswv tau muab rau koj kom pab koj nco ntsoov koj tej kev khi lus. Tej yam no qhia dab tsi rau koj? Tej yam no pab koj nco ntsoov txog dab tsi?
Kuj saib Gerrit W. Gong, “Nco Ntsoov txog Nws,” Liyahaunas, Tsib Hlis Ntuj 2016, 108–11; “Reverently and Meekly Now,” Hymns, zaj. 185.
Tus Pej Thuam Npanpees, los ntawm David Green
Chiv Keeb 11:1–9
Kev coj raws Yexus Khetos yog tib txoj kev rov qab mus cuag Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej.
Zaj lus txog cov neeg Npanpees txoj kev ua ib tug pej thuam yog ib zaj lus zoo muab piv rau zaj lus txog Enauj thiab nws cov neeg txoj kev txhim tsa Xi-oos, uas koj tau nyeem lub lim tiam tas los no. Ob pab neeg ntawd xav mus txog saum ntuj tiam sis siv ob txoj kev uas sib txawv. Cov neeg hauv Xi-oos twb ua li cas kom mus txog saum ntuj? Saib Mauxes 7:18–19, 53, 62–63, 69). Koj kawm dab tsi los ntawm Chiv Keeb 11:1–9 thiab Hilamas 6:26–28 txog cov neeg Npanpees? Tej no qhia peb dab tsi txog peb tej kev siv zog rov qab mus hauv Vajtswv xub ntiag? Vajtswv tau muab dab tsi rau peb kom pab peb “kom siab nto ntuj”? (Chiv Keeb 11:4; kuj saib Yauhas 3:16).
Rau siab kawm. Txoj kev kawm tsis yog kev nyeem los sis kev mloog xwb. Piv txwv tias, thaum kawm txog tus Pej Thuam Npanpees, koj thiab koj tsev neeg los sis koj chav kawm tej zaum yuav xav sau rau tej daim ntawv txog tej yam uas coj peb mus deb ntawm Vajtswv. Ces, tej zaum nej yuav xav sau tej yam uas coj peb los nyob ze Vajtswv rau lwm daim ntawv. Muab thawj cov ntawv ua ib tug pej thuam thiab muab tej ntawv hauv pawg thib ob puab ua ib lub tuam tsev.
Yog xav tau ntxiv, saib tej phau xov xwm Liyahaunas thiab Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas rau lub hli no.
Tej Tswv Yim Pab Qhia cov Me Nyuam
Chiv Keeb 6:14–22; 7–8; Mauxes 8:16–24
Kuv thiab kuv tsev neeg yuav tau koob hmoov thaum peb ua raws li tus Tswv tus yaj saub qhia.
-
Cov me nyuam feem coob nyiam zaj dab neeg txog Nau-as thiab lub nkoj. Xav seb puas muaj tej lub sij hawm rau koj cov me nyuam qhia txog tej yam uas lawv paub txog zaj ntawd. Kom pab lawv, koj siv tau cov duab hauv tus txheej txheem qhia no, “Nau-as thiab Nws Tswv Neeg” nyob hauv Cov Dab Neeg hauv Phau Qub (22–25), thiab nqe peb ntawm “Follow the Prophet” (Children’s Songbook, 110–11). Tej zaum koj cov me nyuam yuav nyiam ua yeeb yam txog zaj dab neeg no—ua piv txwv, lawv ua tau yeeb yam siv ib lub cuab yeej ua ib lub nkoj los sis taug kev ib yam li cov tsiaj nkag hauv lub nkoj.
-
Thaum nej sib tham txog Nau-as ua ke, pab koj cov me nyuam paub tias vim peb muaj Vajtswv ib tug yaj saub niaj hnub no peb thiaj tau koob hmoov. Pab koj cov me nyuam nyeem Mauxes 8:16–24 kom nrhiav tej yam uas Nau-as qhia uas tam sim no Vajtswv cov yaj saub qhia thiab. Peb tau koob hmoov li cas thaum peb ua raws li tej lus qhia no?
Chiv Keeb 9:15–16
Vajtswv yuav ua raws li Nws cog lus rau kuv.
-
Tej zaum koj cov me nyuam yuav nyiam kos duab los sis thas xim rau ib tug zaj sawv thaum nej sib tham txog qhov uas zaj sawv ntawd yog ib lub cim txog dab tsi (saib Joseph Smith Kev Txhais, Chiv Keeb 9:21–25 [nyob hauv phau Npaivnpaum cov ntawv ntxiv tom kawg]). Vajtswv xav kom Nau-as thiab nws tsev neeg xav txog dab tsi txhua zaus lawv pom zaj sawv?
-
Tej zaum koj yuav xav cia koj cov me nyuam pom ib yam dab tsi uas pab koj nco qab txog ib yam dab tsi tseem ceeb hauv koj lub neej, xws li ib lub nplhaib sib yuav, ib daim duab los sis ib phau ntawv ceev xwm txheej. Cia koj cov me nyuam qhia txog tej yam zoo li no los ntawm lawv lub neej. Tej zaum qhov no yuav pab nej sib tham txog tej yam uas pab peb nco qab txog peb tej kev khi lus, xwv li kev txais lub cim nco txog uas pab peb nco qab txog peb kev khi lus thaum ua kev cai raus dej kom ua raws li Yexus Khetos (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 20:75–79).
Vajtswv tau qhia Nau-as tsev neeg tias zaj sawv yuav yog “lub cim uas kuv cog lus tseg mus ib txhis rau nej” (Chiv Keeb 9:12).
Chiv Keeb 11:1–9
Kev coj raws li Yexus Khetos yog tib txoj kev rov qab mus saum ntuj.
-
Tej zaum yuav lom zem siv tej nplov ua ib tug pej thuam los sis lwm yam nrog koj cov me nyuam. Thaum nej ua li ntawd, cia li piav tias cov neeg Npanpees xav tias yog lawv ua ib tug pej thuam siab siab ces lawv yuav mus txog nto ntuj. Ces tej zaum nej yuav xav saib ib daim duab ua ke txog tus Cawm Seej thiab nug koj cov me nyuam seb Nws pab peb li cas kom mus saum ntuj. Ces tej zaum nej yuav xav sib tham ua ke txog tej yam uas nej ua tau kom coj raws li tus Cawm Seej.
-
Nrog rau kev nyeem zaj dab neeg txog tus Pej Thuam Npanpees nyob hauv Chiv Keeb 11:1–9, koj thiab koj cov me nyuam kuj nyeem Hilamas 6:28 los tau thiab. Raws li nqe no hais, vim li cas cov neeg Npanpees ua tus pej thuam? Vim li cas kev ua tus pej thuam no yog ib txoj kev tsis yog kom mus saum ntuj? Ces tej zaum nej yuav xav nyeem 2 Nifais 31:20–21 thiab Hilamas 3:28 kom nrhiav tau txoj kev yog lawm kom mus saum ntuj ceeb tsheej. Peb yuav hais li cas rau cov neeg Npanpees?
Yog xav tau ntxiv, saib phau xov xwm Phooj Ywg rau lub hli no.