Doctrine and Covenants 2025
Cuaj Hlis Ntuj 15–21: “Tom Qab Dhau tej Kev Txom Nyem Ntau, … tej Koob Hmoov Yuav Los”: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 102–105


“Cuaj Hlis Ntuj 15–21: ‘Tom Qab Dhau tej Kev Txom Nyem Ntau … tej Koob Hmoov Yuav Los’: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 102–105,” Los, Nrog Kuv Mus—Siv hauv Tsev thiab lub Koom Txoos: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 2025 (2025)

“Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 102–105,” Los, Nrog Kuv Mus—Siv hauv Tsev thiab lub Koom Txoos: 2025

Lub Yeej Xi-oos

C.C.A. Christensen (1831–1912), Lub Yeej Xi-oos, c. 1878, pleev xim saum ntaub paj, 78 x 114 inches. Brigham Young University Museum of Art, cov me nyuam xeeb ntxwv los ntawm C.C.A. Christensen muab ua khoom plig, 1970.

Cuaj Hlis Ntuj 15–21: “Tom Qab Dhau tej Kev Txom Nyem Ntau … tej Koob Hmoov Yuav Los”

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 102–105

Tsoom Haiv Neeg Ntseeg nyob hauv Kirtland nyuaj siab kawg thaum lawv hnov tias lawv cov kwv tij nus muag nyob hauv Ciaj Ciam Av Jackson, Missouri, raug ntiab tawm ntawm lawv lub tsev. Nyaj lawv txais kev txhawb nqa, thaum uas tus Tswv hais tias “txoj kev txhiv Xi-oos dim” yuav “los ntawm hwj chim” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 103:15). Lawv nco ntsoov txoj kev cog lus no, thiaj li muaj 200 tawm txiv neej, thiab 25 tus poj niam thiab me nyuam, uas los koom lub Yeej Ixayees, tom qab ntawd lawv muab hu ua lub Yeej Xi-oos. Lub Yeej Xi-oos ntiag tug hauj lwm yog mus rau Missouri thiab muab Xi-oos dim.

Cov mej zeej hauv lub yeej ntawd xav hais tias kev txhiv Xi-oos dim txhais hais tias lawv mam li pab Haiv Neeg Ntseeg rov qab mus rau lawv thaj av. Tiam sis ua ntej pab neeg ntawd tuaj txog Ciaj Ciam Av Jackson, tus Tswv hais kom Joseph Smith muab lub Yeej Xi-oos tso tseg. Cov mej zeej ntawm lub yeej no xav tsis thoob thiab chim siab; lawv xav tias lawv twb swb lawm thiab tsis tau muaj raws li tus Tswv cog lus. Tiam sis lwm tus xav txawv txog qhov no. Haiv Neeg Ntseeg uas raug ntiab tawm yeej tsis tau lawv tej av los sis tsev rov qab, tiam sis qhov no twb txhiv Xi-oos dim, thiab twb los rau lawv “los ntawm hwj chim.” Cov mej zeej ntawm lub Yeej Xi-oos uas rau siab ntseeg, feem coob uas tau los ua cov thawj coj ntawm lub Koom Txoos, tau ua tim khawv tias lub sij hawm no ua rau lawv txoj kev ntseeg loj tuaj, txoj kev ntseeg Vajtswv lub hwj chim, qhov uas Vajtswv tau hu Joseph Smith, thiab Xi-oos—tsis yog qhov chaw uas hu ua Xi-oos xwb tiam sis lawv kuj ntseeg tias Xi-oos yog Vajtswv cov neeg. Lawv tsis tau ua xyem xyav txog txoj hauj lwm uas txhua tus xav tias lawv tsis tau ua lawm, lawv twb kawm hais tias txoj hauj lwm tiag tiag yog kev coj raws li tus Cawm Seej, tsis hais thaum peb tsis to taub txhua yam los yog. Thaum kawg, ces Xi-oos yuav txais kev txhiv dim li no.

Saib Saints, 1:194–206; “The Acceptable Offering of Zion’s Camp,” nyob hauv Revelations in Context, 213–18.

lub cim rau txoj kev kawm

Tej Tswv Yim Pab Qhia hauv Tsev thiab lub Koom Txoos

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 101:12–23

Lub hom phiaj ntawm tej pawg sab laj txog kev ua mej zeej yog dab tsi?

Tshooj 102 muaj tej ntaub ntawv uas sau txog kev sib ntsib nyob hauv Kirtland, Ohio, thaum tau tsa thawj pawg sab laj hlob ntawm lub Koom Txoos. Hauv nqe 12–23, tus Tswv piav txog tej txheej txheem uas tej pawg sab laj hlob siv thaum ua kev sib ntsib rau pawg sab laj txog kev ua mej zeej thaum ib tug neeg tau ua txhaum loj heev.

Thawj Tswj Hwm M. Russell Ballard tau qhia: “Tej lub sij hawm cov mej zeej nug vim li cas muaj tej pawg sab laj [txog kev ua mej zeej]. Muaj peb lub hom phiaj: cawm tus neeg txhaum dim, pov hwm cov uas tsis tau ua txhaum, thiab saib xyuas lub Koom Txoos txoj kev huv, txoj kev tseeb, thiab lub npe zoo” (“A Chance to Start Over: Church Disciplinary Councils and the Restoration of Blessings,” Ensign, Cuaj Hlis Ntuj 1990, 15).

Kuj saib Tej Ntsiab Lus thiab tej Lus Nug, “Pawg Koom Xeeb,” Txoj Moo Zoo cov Ntawv.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 103:1–12, 36; 105:1–19

Yuav tsa Xi-oos raws li tej ntsiab cai ncaj ncees xwb.

Vim li cas Haiv Neeg Ntseeg tau poob lawv thaj av uas cog lus cia nyob hauv Missouri? Tej zaum muaj ntau yam uas qhia vim li cas—tiam sis ib yam uas tus Tswv tau hais, yog vim “kuv cov neeg tej kev ua txhaum.” Yog tsis muaj li ntawd, ces “tej zaum [Xi-oos] twb tau kev txhiv dim ziag no lawm” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 105:2). Thaum koj nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 103:1–12, 36; 105:1–19, tej zaum koj yuav kawm txog tej yam uas tab kaum kev txhim tsa Xi-oos nyob hauv Missouri thiab lwm yam uas tau pab. Koj kawm dab tsi uas yuav pab koj txhim tsa Xi-oos nyob hauv koj lub siab, koj tsev neeg, thiab koj lub zos?

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 103:12–13, 36; 105:1–6, 9–19

lub cim txog seminary
Cov koob hmoov los tom qab raug kev sim txoj kev ntseeg.

Kev koom nrog lub Yeej Xi-oos yeej yog ib txoj kev sim lawv txoj kev ntseeg. Lawv twb taug kev ntev, huab cua kub kub heev, thiab tej lub sij hawm tsis tshua muaj zaub mov noj thiab dej haus. Thiab tom qab lawv nyiaj tau txhua yam ntawd, Haiv Neeg Ntseeg tseem tsis tau rov qab mus rau hauv lawv thaj av. Cia li xav tias koj muaj lub cib fim sau ib tsab ntawv rau ib tug neeg uas koom lub Yeej Xi-oos uas nws txoj kev ntseeg tus Tswv tsis muaj zog vim tej yam uas nws raug. Koj yuav hais li cas kom txhawb nqa tus neeg no? Koj nrhiav tau tej lus tseeb dab tsi nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 103:5–7, 12–13, 36; 105:1–6, 9–19 uas pab tau?

Tej zaum koj yuav xav txog ib qho piv txwv hauv peb lub caij nyoog niaj hnub no txog kev sim siab ib yam li lub Yeej Xi-oos—xws li ib tug tub txib uas siv zog ua hauj lwm, tiam sis tsis muaj leej twg koom lub Koom Txoos thaum nws khwv ua hauj lwm. Raws li tej yam koj tau kawm, koj yuav ua li cas pab tus tub txib ntawd pom tias nws txoj kev ua tub txib tseem yog ib qho zoo?

Tus Tswv tau ua li cas kom foom koob hmoov rau koj “tom qab dhau kev txom nyem ntau”? (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 103:12).

Kuj saib 1 Nifais 11:16–17; Amas 7:11–12; Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 6:33–36; 84:88; 101:35–36; David A. Bednar, “On the Lord’s Side: Lessons from Zion’s Camp,” Ensign, Xya Hli Ntuj 2017, 26–35, los sis Liyahaunas, Xya Hli Ntuj 2017, 14–23; Tej Ntsiab Lus thiab tej Lus Nug, “Nyiaj Kom Mus txog Thaum Kawg,” Txoj Moo Zoo cov Ntawv; “Lub Hauv Paus Ruaj Nrees,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 29.

Npaj los ntawm kev kawm zaj keeb kwm ntawm tej kev tshwm sim no. Txoj kev to taub hais tias tau txais tej kev tshwm sim nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus nyob qhov twg yuav pab koj to taub tej ntsiab cai uas tej kev tshwm sim qhia. Los, Nrog Kuv Mus muaj ntau yam kev pab. Rau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 102–5, saib Saints, 1:194–206; “The Acceptable Offering of Zion’s Camp,” nyob hauv Revelations in Context, 213–18; thiab “Tej lub Suab ntawm Kev Muab txoj Moo Zoo Txum Tim Rov Qab Los: Lub Yeej Xi-oos.”

tus dej nyob Missouri, USA

Lub Yeej Xi-oos tau nyob ntawm ntug Dej Little Fishing.

Vim li cas tib neeg raug kev sim siab?

Xav txog Txwj Laug Orson F. Whitney tej lus ntuas txog vim li cas tib neeg muaj kev sim siab: “Tsis muaj ib yam kev nyuaj siab uas peb raug, los sis ib yam kev cov nyom uas peb raug uas yog ib qho uas lam tau lam raug xwb. Tej no txhawb pab peb kom peb kawm tau, txhawb yam zoo li txoj kev ua siab ntev, txoj kev ntseeg, peev xwm tiv thaiv thiab txoj kev txo hwj chim. Txhua yam uas peb raug thiab nyiaj mus dhau, thiab zoo dua yog tias peb ua siab ntev nyiaj, ces tej ntawd yuav pab kho peb tus cwj pwm, ntxuav peb lub siab kom dawb huv, pab peb sab ntsuj plig loj hlob tuaj, thiab ua rau peb haj yam muaj siab mos siab muag thiab muaj kev hlub tshua, tsim nyog hu Vajtswv cov me nyuam … ces yog li ntawd kev tu siab thiab nyuaj siab, kev khwv ua hauj lwm thiab kev txom nyem, tej ntawd puav leej pab peb kawm tej yam uas peb tuaj nyob hauv ntiaj teb no kom thiaj kawm tau ntag uas ua rau peb coj li peb Leej Txiv thiab Leej Niam nyob saum ntuj ceeb tsheej” (nyob hauv Spencer W. Kimball, Faith Precedes the Miracle [1972], 98).

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 104:11–18, 78–83

Tus Tswv tau ua kom kuv ua ib tug “saib xyuas tej koob hmoov hauv ntiaj teb.”

Ntxiv rau tej kev sim siab nyob hauv Missouri, nyob rau xyoo 1834 lub Koom Txoos muaj teeb meem ntawm cov nyiaj txiag, tsis hais kev tshuav nqi ntau thiab tej nqi yuav tsum them. Nyob hauv tshooj 104 tus Tswv hais lus ntuas txog lub Koom Txoos cov nyiaj txiag. Koj yuav ua li cas kom ua raws li tej ntsiab cai nyob hauv nqe 11–18 thiab 78–83 thaum nej txiav txim txog nej cov nyiaj txiag?

Kuj saib “Treasure in Heaven: The John Tanner Story” thiab “The Labor of His Hands” (vidi-aus), Txoj Moo Zoo cov Ntawv.

20:32

Treasure in Heaven: The John Tanner Story

3:42

The Labor of His Hands

Yog xav tau tswv yim ntxiv, saib tej phau xov xwm Liyahaunas thiab Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas rau lub hlis no.

lub cim rau cov me nyuam tshooj 01

Tej Tswv Yim Pab Qhia cov Me Nyuam

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 103:9

Kuv ua tau “ib lub teeb rau neeg ntiaj teb” thaum kuv coj raws li Yexus.

  • Tej zaum koj yuav xav caw koj cov me nyuam tuav tej daim duab txog ib lub teeb, ib tswm ciab, los sis lwm yam teeb thaum koj nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 103:9. Peb yuav ua li cas kom ua li ib lub teeb uas ci rau lwm tus pom kev thaum peb ua raws li Yexus Khetos? Kuj saib “Jesus Wants Me for a Sunbeam” (Children’s Songbook, 60–61).

ib tswm ciab cig

Kuv ua li ib lub teeb uas ci rau lwm tus pom kev thaum kuv ua raws li Yexus Khetos,

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 104:13–18

Tus Tswv xav kom kuv faib tej yam kuv muaj nrog lwm tus uas xav tau kev pab.

  • Tej zaum koj yuav xav muab ob peb feeb rau koj cov me nyuam sau txog cov koob hmoov uas Vajtswv tau pub rau lawv (ib yam li zaub mov, khaub ncaws, tej txuj ci, kev ntseeg, thiab ib lub tsev). Yaum kom lawv sau ntau npaum li lawv sau tau. Ces tej zaum nej yuav xav nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 104:13–18 ua ke, nrhiav tej lus teb rau tej lus nug ib yam li: Leej twg yog tus tswv ntawm txhua yam? Nws xav kom peb ua dab tsi nrog tej no? Tej zaum koj thiab koj cov me nyuam yuav xav qhia txog tej lub sij hawm thaum ib tug neeg pub ib yam dab tsi uas koj xav tau (kuj saib “The Coat” [vidi-aus], Txoj Moo Zoo cov Ntawv).

    2:8

    The Coat

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 104:42

Tus Tswv yuav foom koob hmoov rau kuv thaum kuv ua raws li Nws cov lus txib.

  • Ob peb zaug hauv tshooj 104 tus Tswv cog “ntau yam koob hmoov” rau neeg uas rau siab ntseeg ua raws li Nws cov lus txib. Kom pab koj cov me nyuam to taub seb “ntau yam” txhais li cas, tej zaum koj yuav xav kos ib lub voj voog thiab nug kom koj cov me nyuam pab koj muaj cov voj voog ntxiv—kos ob lub, ces plaub lub, ces yim lub, ces kaum rau lub, thiab li ntawd. Txhua zaus koj kos voj voog, pab koj cov me nyuam xav txog cov koob hmoov uas Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tau pub rau lawv.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 105:38–40

Kuv muaj peev xwm ua ib tug tsim kev thaj yeeb.

  • Kom pab koj cov me nyuam kawm zaj dab neeg txog lub Yeej Xi-oos, tej zaum koj yuav xav qhia “Tshooj 36: Lub Yeej Xi-oos” (nyob hauv Cov Dab Neeg hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus, 135–39, los sis zaj vidi-aus nyob hauv Txoj Moo Zoo cov Ntawv). Nres ob peb zaug kom sib tham txog tej yam uas peb kawm tau los ntawm lub Yeej Xi-oos—piv txwv hais tias, tus Tswv xav kom peb sib haum xeeb thiab ua hauj lwm ua ke es tsis txhob sib ceg thiab sib ntaus (kuj saib Russell M. Nelson, “Xav Tau cov uas Ua rau Neeg Nyob Sib Haum Xeeb,” Liyahaunas, Tsib Hli Ntuj 2023, 98–101).

  • Tej zaum koj kuj yuav xav nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 105:38–40 thiab hais kom koj cov me nyuam sawv nrug txhua zaus lawv hnov lo lus “thaj yeeb.” Piav tias tus Tswv xav kom Haiv Neeg Ntseeg tsim kev thaj yeeb nrog cov neeg uas tsis ua siab zoo. Pab koj cov me nyuam xav txog tej yam lawv ua tau kom ua neeg tsim kev thaj yeeb, thiab caw lawv kom ua yeeb yam txog tej lub sij hawm zoo li no.

4:25

The Camp of Israel

Yog xav tau tswv yim ntxiv, saib phau xov xwm Phooj Ywg rau lub hlis no.

daim duab txog lub Yeej Xi-oos

Lub Yeej Xi-oos (lub Yeej Xi-oos Nyob ntawm tus Dej Fishing), los ntawm Judith A. Mehr

phab ntawv ntxim ua rau me nyuam yaus