Doctrine and Covenants 2025
Xya Hli Ntuj 21–27: “Tus uas Tau Ntau tus Ntawd Yuav Tsum Pauj Ntau”: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81–83


“Xya Hli Ntuj 21–27: ‘Tus uas Tau Ntau tus Ntawd Yuav Tsum Pauj Ntau’: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81–83,” Los, Nrog Kuv Mus—Siv hauv Tsev thiab lub Koom Txoos: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 2025 (2025)

“Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81–83,” Los, Nrog Kuv Mus—Siv hauv Tsev thiab lub Koom Txoos: 2025

Yexus Khetos hais lus rau tub hluas nplua nuj

Tej qhov los ntawm Khetos thiab tus Nom Tswv Hluas, los ntawm Heinrich Hofmann

Xya Hli Ntuj 21–27: “Tus uas Tau Ntau tus Ntawd Yuav Tsum Pauj Ntau”

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81–83

Thaum lub Peb Hlis Ntuj xyoo 1832, tus Tswv tau hu Jesse Gause ua ib tug pab cuam rau Joseph Smith hauv Pawg Thawj Tswj Hwm ntawm Pov Thawj Hlob (uas tam sim no hu ua Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm). Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81 yog kev tshwm sim rau Tij Laug Gause txog nws txoj kev hu tshiab. Tiam sis Jesse Gause tsis tau rau siab ua hauj lwm, yog li ntawd tau hu Frederick G. Williams los pauv nws chaw. Tij Laug Gause lub npe raug tshem tawm ntawm kev tshwm sim no thiab ntxig Tij Laug William lub npe haud.

Tej zaum qhov no yog ib qho me heev, tiam sis qhov no qhia txog ib yam tseeb uas tseem ceeb heev: Tej kev tshwm sim feem ntau hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus yog hais rau tib neeg, tiam sis peb muaj peev xwm xav tias tej ntawd hais li cas rau peb tus kheej (saib 1 Nifais 19:23). Tus Tswv tej lus qhia rau Frederick G. Williams kom nws “txheem tej hauv caug uas qaug zog” ua rau peb xav txog cov neeg uas peb muaj peev xwm txhawb nqa lawv (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81:5). Thaum peb nyeem txog tus Tswv tej lus caw rau cov mej zeej hauv Koom Haum Ua Lag Luam Koom Siab kom “muab txoj kev khi lus no khi [lawv] tus kheej ua ke,”peb yeej xav tau txog peb tej kev khi lus. Thiab peb nyeem tau Nws cov lus cog tseg, “Kuv … yuav tsum ua raws li kuv cog lus thaum nej ua raws li kuv hais,” zoo li Nws hais lus rau peb (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 82:10, 15). Peb ua tau li no vim, raws li tus Tswv hais tias, “Kuv hais dab tsi rau ib tug ces kuv hais rau sawv daws” (nqe 5).

Saib “Newel K. Whitney and the United Firm,” “Jesse Gause: Counselor to the Prophet,” nyob hauv Revelations in Context, 142–47, 155–57.

lub cim rau txoj kev kawm

Tej Tswv Yim Pab Qhia hauv Tsev thiab lub Koom Txoos

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81:4–5; 82:18–19

“Koj yuav ua tau qhov muaj nqis tshaj plaws rau koj cov tib neeg.”

Nyob hauv ob peb nqe nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81–83, tus Tswv caw peb pab tib neeg uas xav tau kev pab nyob ib puag ncig peb. Xav seb puas sau lus cim rau tej nqe thaum koj nrhiav tau lawm. Ob nqe zoo tshaj plaws nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81:4–5. Nov yog tej lus nug kom pab koj xav txog tej nqe no:

  • Muaj tej yam twg uas ua rau ib tug neeg “qaug zog”? Yuav ua li cas kom pab lawv? Lwm tus tau ua li cas zoo li Yexus Khetos kom pab kuv thaum kuv qaug zog?

  • Muaj dab tsi uas ua rau ib tug neeg tej tes “qaug dai ncuv”? Peb yuav ua li cas kom muab tej tes ntawd “tsa”?

  • Cov lus “tej hauv caug uas qaug zog” txhais li cas? Yuav ua li cas kom txhawb lawv dag zog?

Tus Cawm Seej ua li cas kom ua tej yam no rau koj?

Tej zaum koj txoj kev kawm nqe no ua rau koj xav txog ib tug neeg uas koj txawj “txhawb pab,” “tsa,” los sis “txheem.” Koj yuav ua li cas kom txhawb pab tus ntawd?

Koj kawm dab tsi ntxiv txog kev pab lwm tus nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 82:18–19? Tej zaum koj kuj yuav xav saib zaj vidi-aus “Teachings of Thomas S. Monson: Rescuing Those in Need” (Txoj Moo Zoo cov Ntawv). Npisov Monson pawg ntseeg cov mej zeej tau coj yam ntxwv li cas txog tej yam uas tej nqe no qhia?

5:1

Teachings of Thomas S. Monson: Rescuing Those in Need

Kuj saib Yakhauj 2:17–19; Mauxiyas 18:8–9; “Works of God” (vidi-aus), ChurchofJesusChrist.org.

4:21

Works of God

Yexus Khetos nyob ntawm lub dab da dej Npexathas

Carl Heinrich Bloch (1834–1890), Yexus Khetos Kho Neeg Mob Nyob ntawm Npexathas, 1883, pleev roj rau daim ntaub, 100 ¾ x 125 ½ yas tes. Brigham Young University Museum of Art, yuav los ntawm cov nyiaj uas Jack R. thiab Mary Lois Wheatley pub, 2001.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 82:3

Tus Cawm Seej tau pub ntau yam rau kuv Nws thiaj hais kom kuv ua ntau yam.

Thaum koj nyeem nqe no tej zaum yuav ua rau koj xav txog tej yam uas Vajtswv tau foom pub rau koj—tej koob hmoov ntawm sab cev nqaij daim tawv thiab sab ntsuj plig. Cia li xav txog qhov no thaum koj nyeem tshooj 82. Koj xav tias Vajtswv kom koj ua dab tsi?

Kuj saib “Rau Qhov Koj Tau Pub Ntau rau Kuv,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 97.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 82:8–10

lub cim txog seminary
Cov lus txib yog puav pheej uas qhia tias Vajtswv hlub peb.

Yog koj los sis ib tug uas koj paub xav paub vim li cas tus Tswv muab tej lus txib ntau rau peb, tej zaum phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 82:8–10 pab tau. Muaj tej lus qhia twg hauv tej nqe no uas yuav pab koj piav vim li cas koj xav ua raws li tus Tswv tej lus txib? Koj yuav muab cov lus txib piv rau tej yam twg kom pab tau? Tej zaum koj nrhiav tau tej tswv yim tshiab nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 1:37–38; 130:20–21 thiab zaj vidi-aus “Blessed and Happy Are Those Who Keep the Commandments of God” (Txoj Moo Zoo cov Ntawv). Twb muaj tej lub sij hawm twg hauv koj lub neej uas koj kawm tias cov lus txib yog koob hmoov.

5:41

Blessed and Happy Are Those Who Keep the Commandments of God

Cia li xav txog tej lus txib uas Vajtswv tau pub rau koj. Tej lus txib no tau qhia dab rau koj txog Nws thiab Nws lub siab nyiam? (saib nqe 8). Koj lub neej tau hloov li cas vim koj tau ua raws li cov lus txib no?

Koj kawm dab tsi txog tus Tswv los ntawm nqe 10? Qhov uas tus Tswv yuav tsum “ua raws li Nws cog lus” txhais li cas? (kuj saib nqe 15).

Tus Tswv tau ua li cas kom ua raws li Nws cog lus hauv koj lub neej? Koj yuav hais li cas rau ib tug neeg uas tsis xav ua raws li cov lus txib vim nws tsis tau txais cov koob hmoov uas nws cia siab tias nws yuav txais? Koj puas tau kawm tej lub tswv yim nyob hauv Txwj Laug D. Todd Christofferson zaj lus “Peb txoj Kev Txheeb Ze Vajtswv”? (Liyahaunas, Tsib Hlis Ntuj 2022, 78–80).

Kuj saib Tej Ntsiab Lus thiab tej Lus Nug, “Cov Lus Txib,” Txoj Moo Zoo cov Ntawv.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 82:10

Tus Tswv siv Nws tej kev zoo kawg nkaus kom foom koob hmoov rau peb.

Muam Virginia H. Pearce, ib tug hauv Koom Haum Ntxhais Hluas Pawg Tuam Thawj Tswj Hwm dhau los, tau hais txog ib tug poj niam uas txhawj txog nws cov me nyuam uas xaiv ua tej yam tsis ncaj ncees. Nws ntxhov siab heev, nws thiaj li sim ua txhua yam kom txais tau tus Tswv cov koob hmoov kom pab lawv. Nws tsis tau thov Vajtswv xwb, nws kuj muaj lub hom phiaj mus rau lub tuam tsev ntxiv thiab nws cia siab hais tias tus Tswv yuav pom zoo rau nws txoj kev ua li no thiab pab nws cov me nyuam hloov siab. Tus poj niam qhia tias:

“Tom qab kaum xyoo uas kuv mus rau lub tuam tsev thiab thov Vajtswv tas li, kuv nyuaj siab uas kuv cov me nyuam tseem tsis tau hloov siab. …

“Tiam sis kuv yog tus uas tau hloov. Kuv yog ib tug poj niam tshiab. … Kuv muaj ib lub siab mos muag. Kuv muaj kev khuv leej ntxiv. Kuv txawj ua ntxiv thiab kuv tsis muaj kev nyuaj siab txhawj xeeb thiab kev ntshai ntxiv. Kuv twb tso kuv tej kev xav teem sij hawm tseg thiab kuv muaj peev xwm tos ntsoov tus Tswv. Thiab muaj ntau zaus uas kuv txais tau tus Tswv lub hwj chim. Nws xa Nws txoj kev hlub tshua, tej zaj lus me me uas qhia kuv tias Nws hlub kuv thiab kuv cov me nyuam. Kuv txoj kev xav twb hloov. Instead of expecting my children to change, I expect these frequent tender mercies and am full of gratitude for them. …

“Kuv txoj kev thov Vajtswv twb hloov thiab. Kuv hais txog kuv txoj kev hlub thiab kuv ua Nws tsaug ntxiv. … Tus Tswv ua tej hauj lwm zoo kawg nkaus, thiab kuv yeej muaj kev kaj siab lug uas muaj tshaj qhov neeg to taub” (nyob hauv “Prayer: A Small and Simple Thing,” At the Pulpit [2017], 288–89).

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 83

“Yuav tsum muab khoom pab cov poj ntsuam thiab cov me nyuam ntsuag.”

Thaum lub Plaub Hlis Ntuj 1832, raws li tus Tswv qhia, Joseph Smith tau mus deb li 800 mais mus xyuas cov Neeg Ntseeg uas tau sau los ua ke hauv Missouri (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 78:9). Thaum nws nyob ntawd, nws mus xyuas ib lub zos uas muaj cov poj ntsuam uas tu lawv cov me nyuam lawv tus kheej xwb. Phebe Peck thiab Anna Rogers nyob ntawd thiab, es tus Yaj Saub paub nkawd zoo. Nyob hauv Missouri thaum tej xyoo 1830, tej kev cai hauv lub xeeb tsis tau muab txoj cai ntau rau cov poj ntsuam txais tau lawv tus txiv tej teej tug. Koj kawm dab tsi los ntawm tshooj 83 txog qhov uas tus Tswv xav li cas txog cov poj ntsuam thiab me nyuam ntsuag? Koj puas paub leej twg uas zoo li no uas yuav xav txais tau koj txoj kev hlub los sis kev saib xyuas? Koj ua tau dab tsi kom faib koj tej khoom rau cov poj ntsuam, cov me nyuam ntsuag, cov niam tsev uas tsis muaj tus txiv, thiab lwm tus uas xav tau kev pab?

Kuj saib Yaxayas 1:17; Yakaunpaus 1:27.

Yog xav tau tswv yim ntxiv, saib tej phau xov xwm Liyahaunas thiab Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas rau lub hlis no.

lub cim rau cov me nyuam tshooj 01

Tej Tswv Yim Pab Qhia cov Me Nyuam

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81:3

Kuv thov tau Vajtswv, “hais lus thov thiab thov nyob hauv [kuv] lub siab.”

  • Thaum koj nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81:3 nrog koj cov me nyuam, pab lawv xav txog tej qhov chaw uas lawv thov tau Vajtswv “thaum nyob nrog tib neeg thiab thaum nyob [lawv] tus kheej” Tej zaum koj kuj yuav xav mloog los sis nrog lawv hu ib zaj nkauj txog kev thov Vajtswv, xws li “Txoj Kev Thov Vajtswv” (Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 59). Nej sawv daws ib leeg qhia ib leeg txog ib yam los ntawm zaj nkauj qhuas Vajtswv ntawd uas qhia qhov tseeb tseem ceeb txog kev thov Vajtswv. Koj kuj hais tau txog kev saib taus Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thaum koj thov Nws.

  • Kom pab koj cov me nyuam thov Vajtswv hauv lawv lub siab, tej zaum koj yuav xav muab cov ntawv uas txiav kom zoo li lub siab rau lawv kom kos duab los sis sau ntawv txog tej yam uas lawv xav thov lawv Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej. Cia li ua tim khawv tias Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej paub tias peb xav thiab ua dab tsi, thiab Nws hnov peb tej lus thov txawm yog peb tsis haiv lus nrov los xij. Tej zaum koj yuav xav qhia lawv txog ib lub sij hawm thaum koj tau thov hauv koj lub saib thiab Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tau hnov koj.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81:5

Tus Tswv xav kom kuv pab cov neeg uas xav tau kev pab.

  • Nrog koj cov me nyuam kos duab txog tej tes thiab tej hauv caug, thiab hais kom koj cov me nyuam nrhiav tej no nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 81:5. Tus Tswv hais kom peb ua dab tsi nyob hauv nqe no? Tej zaum koj yuav xav qhia txog tej yam uas tib neeg tau ua kom txhawb koj dag zog thaum koj “qaug zog.” Zaj vidi-aus “Pass It On” (ChurchofJesusChrist.org) los tej zaum yuav pab koj cov me nyuam tawm tswv yim txog tej yam uas lawv ua tau kom pab lwm tus. Nej kuj hu tau ib zaj nkauj txog kev pab lwm tus, xws li “Kuv Puas Tau Ua Zoo Hnub No?” (Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 101). Xav seb puas pab koj cov me nyuam npaj siab pab ib tug neeg uas xav tau kev pab lub lim tiam no.

    2:18

    Pass It On

  • Tej zaum koj yuav xav siv duab los sis vidi-aus kom qhia tej dab neeg yooj yim txog Yexus Khetos txoj kev pab lwm tus; Phau Muaj Duab txog Txoj Moo Zoo, najnpawb 41, 42, 46, 47, 55; los sis Cov Vidi-aus txog Phau Npaivnpaum nyob hauv Txoj Moo Zoo cov Ntawv). Peb yuav ua li cas kom coj raws li tus Cawm Seej tus yam ntxwv pab lwm tus?

    Christ raising the daughter of Jairus
Yexus Khetos thiab tus poj niam uas Nws kho

Peb muaj peev xwm pab tau tib neeg txom nyem ib yam li tus Cawm Seej.

Pab koj cov me nyuam txais kev tshoov siab rau lawv tus kheej. Kev qhia tsis yog kev qhia lawv txog qhov tseeb xwb—kuj yog kev pab lwm tus txawj kawm ntawm lawv tus kheej thiab. Piv txwv hais tias, tsis txhob qhia koj cov me nyuam tias lawv yuav tsum ua li cas kom pab lwm tus xwb, tiam sis kuj yaum lawv kom nrhiav tus Tswv cov lus coj lawv kom paub tias lawv pab tau leej twg.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 82:10

Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cog lus tias kuv yuav txais koob hmoov thaum kuv siv zog mloog Nws lus.

  • Tej zaum koj thiab koj cov me nyuam yuav xav nrhiav nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 82:8–10 kom txais lus teb rau lo lus nug no “Vim li cas Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej muab lus txib rau peb?” Tej zaum koj yuav xav pab koj cov me nyuam nrhiav yam ntxwv txog Nws cov lus txib (saib, ua piv txwv, Khiav Dim 20:4–17; Mathais 22:37–39; Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 89:5–17). Tej zaum yuav pab yog tias koj thiab koj cov me nyuam nrhiav los sis kos duab txog cov lus txib ntawd. Vim li cas Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cov lus txib qhia tias Nws hlub peb?

  • Tej zaum ib txoj kev ua si yuav pab koj cov me nyuam paub tias Vajtswv cov lus txib yog cov koob hmoov, tsis yog tej nra uas yuav tsum ris. Muab daim ntaub npog qhov muag rau ib tug es lwm tus qhia tus ntawd kom ua ib yam dab tsi xws li ua mov noj los yog kos duab. Xav txog ib yam zoo uas yuav lom zem heev! Ces sib tham seb Vajtswv tej lus txib yeej zoo li tej lus qhia uas tau hais thaum ua si li ntawd.

Yog xav tau tswv yim ntxiv, saib phau xov xwm Phooj Ywg rau lub hlis no.

Yexus Khetos thiab tus txiv neej uas Nws kho

Daim duab txog Yexus kho ib tug txiv neej los ntawm Dan Burr

phab ntawv ntxim ua rau me nyuam yaus