Doctrine and Covenants 2025
Xya Hli Ntuj 7–13: “Lawv Yuav Txais Nqi Zog Tseem Ceeb thiab Lawv lub Yeeb Koob Yuav Nyob Mus Ib Txhis”: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76


“Xya Hli Ntuj 7–13: ‘Lawv Yuav Txais Nqi Zog Tseem Ceeb thiab Lawv lub Yeeb Koob Yuav Nyob Mus Ib Txhis’: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76,” Los, Nrog Kuv Mus—Rau Ib Leeg thiab Tsev Neeg: Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 2025 (2025)

“Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76,” Los, Nrog Kuv Mus—Siv hauv Tsev thiab lub Koom Txoos: 2025

daim duab txog ib pawg hnub qub loj loj heev

Qhov chaw nkaum, los ntawm Shaelynn Abel

Xya Hli Ntuj 7–13: “Lawv Yuav Txais Nqi Zog Tseem Ceeb thiab Lawv lub Yeeb Koob Yuav Nyob Mus Ib Txhis”

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76

“Yuav muaj li cas tom qab kuv tas sim neej?” Yuav luag txhua tus neeg txoj lus nug no. Tau ntev lawm, cov ntseeg Khetos feem coob, siv tej lus qhia hauv phau Npaivnpaum, es lawv qhia txog lub ntuj ceeb tsheej thiab ntuj txiag teb tsaus, txog yeeb tsheej rau cov ncaj ncees thiab kev raug tsim txom rau cov phem. Tiam sis puas yog yus muab tau txhua tus tib neeg faib? Thaum lub Ob Hlis Ntuj 1832, Joseph Smith thiab Sidney Rigdon xav paub seb puas muaj dab tsi ntxiv uas qhia txog qhov no (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76, zaj lus piav txog tshooj).

Yeej muaj ntxiv. Thaum nkawd xav txog tej no, tus Tswv “tau chwv [nkawd] qhov muag ntawm [nkawd] txoj kev to taub thiab [nkawd] qhov muag txawm qhib” (nqe 19). Nkawd tau txais kev tshwm sim uas zoo kawg nkaus, ci ntsa iab heev, thiab loj heev, Haiv Neeg Ntseeg thiaj tau hu kev tshwm sim no ua “Kev Ua Yog Toog.” Ua rau lub ntuj ceeb tsheej qhib thiab cia Vajtswv cov me nyuam muaj ib txoj kev pom lub neej uas nyob mus ib txhis. Kev ua yog toog no qhia tias lub ntuj ceeb tsheej yeej loj thiab dav dua li lwm tus tau xav ua ntej. Vajtswv muaj siab hlub thiab Nws ncaj ncees tshaj qhov peb to taub. Thiab Vajtswv cov me nyuam muaj ib txoj hmoov nyob mus ib txhis uas muaj yeeb koob tshaj qhov peb muaj peev xwm xav.

Saib Saints, 1:147–50; “The Vision,” in Revelations in Context, 148–54.

lub cim rau txoj kev kawm

Tej Tswv Yim Pab Qhia hauv Tsev thiab lub Koom Txoos

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76

lub cim txog seminary
Kev cawm seej yeej los ntawm Yexus Khetos, Vajtswv Leej Tub.

Tshooj 76 qhia cov tseeb tseem ceeb txog peb txoj hmoo nyob mus ib txhis, tiam sis txoj kev tshwm sim no tsis hais txog peb lub nceeg vaj uas muaj yeeb koob los sis txoj kev cawm seej xwb. Los yog hais tias, tshooj 76 qhia txog Yexus Khetos, tus uas ua kom muaj tau raws li Vajtswv txoj hau kev cawm seej thiab lub yeeb koob nyob mus ib txhis. Thaum koj nyeem, tej zaum koj yuav xav nrhiav tej lus uas piav txog kev sib raug zoo ntawm Yexus Khetos thiab cov neeg uas txais tej lub nceeg vaj uas muaj yeeb koob. Tej zaum daim phiaj zoo li no pab tau koj sau tej yam uas koj nrhiav tau.

Nceeg vaj muaj yeeb koob

Kev sib raug zoo nrog Yexus Khetos

Cov koob hmoov mus ib txhis

Nceeg vaj muaj yeeb koob

Xilethi-aus (nqe 50–70, 92–96)

Kev sib raug zoo nrog Yexus Khetos

  • Zaj lus tim khawv ua tau txais txog Yexus

  • Nrog Nws khi lus thiab ua raws li tej kev khi lus ntawd

Cov koob hmoov mus ib txhis

  • Cawm dim ntawm kev txhaum

  • Kov yeej vim muaj kev ntseeg

Nceeg vaj muaj yeeb koob

Thawlethi-aus (nqe 71–79, 97)

Kev sib raug zoo nrog Yexus Khetos

Cov koob hmoov mus ib txhis

Nceeg vaj muaj yeeb koob

Thilethi-aus (nqe 81–90, 98–106, 109–12)

Kev sib raug zoo nrog Yexus Khetos

Cov koob hmoov mus ib txhis

Koj txais tej kev tshoov siab ua li cas kom koj txoj kev sib raug zoo nrog tus Cawm Seej muaj zog ntxiv?

Thaum Wilford Woodruff nyeem kev ua yog toog no, nws hais tias, “Kuv twb hnov tus Tswv txoj kev hlub ntau tshaj kuv ib txwm hnov yav tas los” (saib “Voices of the Restoration: Testimonies of ‘the Vision’”). Koj kawm dab tsi txog Yexus Khetos los ntawm nqe 1–5, 20–24, 39–43, 107–8 uas ua rau koj hlub Nws ntxiv?

Kuj saib 1 Petus 3:18–19; 4:6; Dallin H. Oaks, “Peb tus Cawm Seej Tau Ua Dab Tsi Pab Peb?,” Liyahaunas, Tsib Hlis Ntuj 2021, 75–77; “Kuv Zoo Siab Yexus Hlub Kuv,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 82.

Tsom ntsoov rau Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej, Yexus Khetos, thiab Nkawd cov lus qhuab qhia. Los ntawm txhua yam peb kawm tau hauv vaj lug kub, tej lus tseeb tseem ceeb tshaj pab peb ntseeg Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab Yexus Khetos, hloov siab lees txim, ua raws li peb tej kev khi lus nrog Nkawd, thiab txais tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Txawm tias tej zaum xav piv los sis tshuaj ntsuam tej cwj pwm ntawm tib neeg uas yuav txais ib lub nceeg vaj uas muaj yeeb koob txawv, yeej tseem ceeb tshaj kom tsom ntsoov rau Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab tus Cawm Seej. Txhua yam Nkawd ua kom pab peb npaj rau lub yeeb koob ntawd yuav pab peb tig mus rau Nkawd.

ib chav hauv John Johnson lub tsev, Hiram, Ohio

Hauv chav no, Joseph Smith ua yog toog pom tej yam uas sau hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:5–10, 114–18

Kuv to taub Vajtswv tej kev xav “los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv lub hwj chim.”

Tsis yog txhua tus mej zeej ntawm lub Koom Txoos txais kev tshwm sim nyob hauv tshooj 76, vim zaj no qhia tias yuav luag txhua leej txhua tus yuav txais kev cawm seej thiab txais ib theem yeeb koob. Piv txwv tias, Brigham Young hais tias: “Kuv kab lig kev cai dhau los ua rau kuv xav tias thaum kuv hnov txog txoj Kev Ua Yog Toog no, yeej tawm tsam tej yam uas kuv ib txwm tau kawm. Kuv tau hais tias, Tos me ntsis. Kuv tsis kam lees txais; tiam sis kuv tsis to taub.” Nws piav tias nws yuam tsum “xav txog thiab thov Vajtswv, nyeem thiab xav txog, mus txog thaum kuv paub thiab to taub rau kuv tus kheej” (nyob hauv “The Vision,” nyob hauv Revelations in Context, 150). Koj kawm dab tsi los ntawm nws zaj lus ntawd uas pab koj thaum Vajtswv qhia tej yam uas txawv ntawm koj txoj kev nkag siab tam sim no? Koj kawm dab tsi txog Vajtswv nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:5–10, 114–18? Tej nqe no qhia dab tsi kom pab koj to taub “tej [uas Vajtswv] xav kom [koj] ua”? (nqe 7).

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:39–44, 50–70

Kev tsa nto yog txoj kev siab tshaj plaws ntawm txoj kev cawm seej.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:39–44 piav txog kev cawm seej qhov dav dav. Nqe 50–70 piav txog kev tsa nto, ib txoj kev cawm seej meej. Koj yuav hais li cas koj qhia seb kev cawm seej thiab kev tsa nto sib txawv li cas? Tus Cawm Seej txoj hauj lwm hauv ob yam yog dab tsi? Koj nrhiav tau dab tsi hauv tej nqe no uas pab koj nrhiav kev tsa nto?

Kuj saib Yauhas 3:16–17; Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 132:20–25.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:50–70, 92–95

Kuv Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej xav kom kuv txais txoj sia nyob mus ib txhis nyob hauv lub ntuj xilethi-aus.

Koj puas tau xav paub—los yog txhawj—txog qhov uas koj puas yuav ua ib tug neeg tsim nyog txais lub nceeg vaj xilethi-aus, ib yam li hais nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:50–70, 92–95? Txawm tias peb yuav tsum paub tej yam uas Vajtswv xav kom peb ua, tej zaum koj yuav xav nrhiav tej yam uas Vajtswv tau ua—thiab tab tom ua tam sim no—kom pab koj hloov los ua neeg zoo li Nws. Vim li cas koj xav tias koj tej kev rau siab ho tseem ceeb rau Nws?

Txoj kev ua yog toog txog lub yeeb koob xilethi-aus puas hloov koj txoj kev xav txog koj lub neej txhua hnub?

Kuj saib Mauxes 1:39; J. Devn Cornish, “Kuv Puas Zoo Txaus? Kuv Puas Ua Tau?,” Liyahaunas, Kaum Ib Hlis Ntuj 2016, 32–34.

Yog xav tau tswv yim ntxiv, saib tej phau xov xwm Liyahaunas thiab Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas rau lub hlis no.

lub cim rau cov me nyuam tshooj 02

Tej Tswv Yim Pab Qhia cov Me Nyuam

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:24

Peb txhua tus yog Vajtswv cov me nyuam.

  • Kom pab koj cov me nyuam kawm txog lawv rab peev xwm uas los saum ntuj los, tej zaum koj yuav xav saib duab txog me nyuam thiab lawv niam lawv txiv. Ces koj nyeem tau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:24 thiab ib leeg qhia ib leeg txog nej tej kev xav txog seb vim li cas nej zoo siab vim nej paub tias peb sawv daws yog “Vajtswv cov me tub me ntxhais.”

  • Tej zaum nej yuav xav hu nkauj zaj “Kuv Yog Vajtswv Me Nyuam” (Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, 142) ua ke thiab caw kom koj cov me nyuam taw tes rau lawv tus kheej thaum lawv hu “kuv.” Ces hu nkauj dua, hloov cov lus “Kuv yog” nrog “koj yog” thaum taw tes rau lwm tus.

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:5, 41–42, 69

Yexus Khetos yog kuv tus Cawm Seej.

  • Tej zaum koj yuav xav nrog koj cov me nyuam ua yeeb yam txog qhov uas ib tug neeg nug seb, “Yexus Khetos tau ua dab tsi pab kuv?” Tej zaum koj thiab koj cov me nyuam yuav xav nrhiav tau cov lus teb hauv nqe 5, 41–42, los sis 69 nyob hauv tshooj 76. Tej zaum nej kuj yuav xav hu “He Sent His Son,” Children’s Songbook, 34–35. Peb yuav ua li cas ua tus Cawm Seej tsaug rau qhov uas Nws ua rau peb?

Yexus thiab cov me nyuam yaus

Los ntawm Suffer the Children, los ntawm J. Kirk Richards

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:62

Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej xav kom kuv rov qab mus nrog Nws nyob tas mus li.

  • Tej zaum koj thiab koj cov me nyuam yuav xav nyeem los sis saib ib feem los sis tag nrho “Tshooj 26: Peb lub Nceeg Vaj Saum Ntuj Ceeb Tsheej” (nyob hauv Cov Dab Neeg hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus, 97–103, los sis zaj vidi-aus nyob hauv Txoj Moo Zoo cov Ntawv) thiab cia ib leeg qhia ib leeg hais tias nej nyiam dab tsi txog Joseph Smith txoj kev ua yog toog. Cia koj cov me nyuam qhia seb lawv xav li cas thaum xav txog txoj kev nyob hauv lub nceeg vaj xilethi-aus nrog Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej.

    4:7

    Chapter 26: The Three Kingdoms of Heaven: 16•February 1832

  • Tej zaum koj kuj yuav xav nyeem Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:62thiab caw kom koj cov me nyuam kos duab txog lawv tus kheej nyob nrog Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab Yexus Khetos hauv lub nceeg vaj xilethi-aus (saib phab ntawv ntxim ua rau lub lim tiam no).

Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76:12, 15–19, 114–16

Kev kawm vaj lug kub pab kuv “to taub tej yam txog Vajtswv.”

  • Tej zaum koj yuav xav caw kom koj cov me nyuam nyeem nqe 15–19kom nrhiav seb Joseph Smith thiab Sidney Rigdon ua dab tsi thaum nkawd ua yog toog pom nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 76. Cia li qhia koj cov me nyuam txog ib lub sij hawm thaum koj tau txais kev tshoov siab thaum nyeem vaj lug kub, thiab nug koj cov me nyuam seb lawv puas txais kev tshoov siab ib yam.

Yog xav tau tswv yim ntxiv, saib phau xov xwm Phooj Ywg rau lub hlis no.

daim duab txog peb theem yeeb koob

Tej Theem Yeeb Koob, los ntawm Annie Henrie Nader

phab ntawv ntxim ua rau me nyuam yaus