En speciell konferens

”Aminah, den är min!” skrek Indira. Hon ryckte dockan från sin lillasyster.

”Flickor, jag går nu!”, ropade mamma. ”Var nu snälla för pappas skull!”

Indira tittade upp. ”Vart ska du gå?”

”Till marknaden. Jag ska köpa mat för att laga till något speciellt i morgon.” Mamma vinkade hej då.

En speciell måltid? Men varför? Indira gick till pappa. ”Vad är speciellt med i morgon?” frågade hon.

Pappa log. ”I morgon får vi titta på generalkonferensen! Det är speciellt eftersom vi får höra profeten och andra ledare i kyrkan tala. De ska tala till oss om sådant som vår himmelske Fader vill att vi ska höra.”

När mamma kom hem ställde hon undan maten. Pappa sopade golvet.

”Indira, kan du hjälpa Aminah att lägga fram kläderna hon ska ha på sig i morgon?” frågade mamma.

Indira rynkade pannan. ”Varför måste jag hjälpa henne?”

”Snälla, gör det jag ber dig om”, sa mamma.

Indira stönade. Hon drog fötterna efter sig och gick för att hjälpa Aminah.

Morgonen därpå vaknade Indira upp till en härlig doft. Hon skuttade ur sängen och sprang till köket. Mamma hade lagat rendang och satay till lunch senare! Det skulle smaka gott.

Snart började generalkonferensen. Indira satte sig ner med sin familj för att se på tv:n. Hon lyssnade på körsången. Hon hörde människor prata om tempel, skrifter och Jesus Kristus.

Siste talaren var profeten, president Russell M. Nelson. Han talade om hur kyrkan hjälper människor runt om i världen.

”Vår största glädje får vi genom att hjälpa våra bröder och systrar”, sa han.

Indira funderade på det. Blev hon glad av att hjälpa andra? Hon fortsatte lyssna. President Nelson sa att vi genom att leva efter det andra stora budet kan bli mer som Jesus Kristus.

När det var slut åt de lunchen som mamma hade lagat. Indira tänkte hela tiden på profetens tal.

”Vad är det andra stora budet?” frågade hon.

”Älska din nästa som dig själv”, sa pappa.

Indira tänkte på de människor överallt i världen som fick hjälp av kyrkan. ”Hur kan jag hjälpa om min nästa bor långt borta?”

”Alla du har omkring dig är din nästa”, sa mamma. ”Till exempel dina familjemedlemmar.”

Indira sänkte blicken. Hon var inte alltid särskilt snäll mot sin familj.

Men kanske kunde hon bli glad av att hjälpa dem, som president Nelson hade sagt. Det var ett sätt för henne att följa Jesus. Hon ville försöka!

Resten av veckan försökte Indira vara extra snäll mot sin familj. Hon lekte med Aminah. Hon lånade ut sina leksaker. Hon gjorde som mamma och pappa sa, utan att klaga. När Indira hjälpte sin familj blev de glada. Och det gjorde henne glad också.

Profeten hade rätt. Hon blev glad av att hjälpa andra!

Illustrationer: Judi Abbot