UV: Aktuellt
Hur kan jag gå framåt på förbundsstigen om jag inte är gift än?
Liahona, februari 2026


Från UV: Aktuellt

Hur kan jag gå framåt på förbundsstigen om jag inte är gift än?

När jag kände mig fast på förbundsstigen närmade jag mig Kristus.

En kvinna som ler och skrattar framför templet.

Jag är en checkliste-person. Jag tycker om att göra rutor och bocka av dem.

Mina checklistor kommer väl till pass när jag behöver packa inför en semester, städa huset eller hålla reda på läxor. Men att göra en checklista över min andliga utveckling ger mig ångest.

För det finns en ruta som jag helt enkelt inte kan bocka av än: rutan ”Gifta mig i templet”.

Eftersom jag är ensamstående kan det lätt kännas som om jag sitter fast mellan begåvnings- och beseglingsförbunden. Uttrycket ”förbundsstigen” antyder att vi behöver komma in på stigen – och sedan fortsätta framåt.

President Russell M. Nelsons (1924–2025) uppmaning om att ”uppehålla ett positivt andligt momentum” framkallar en liknande mental bild av rörelse framåt.

Men eftersom beslutet att beseglas i templet måste fattas av två personer känns det ibland som om jag har törnat emot en låst grind. Jag oroar mig för att mitt andliga momentum ska avstanna medan jag väntar på att grinden ska öppnas. Kan jag fortsätta framåt på förbundsstigen om jag för närvarande inte kan ingå mitt nästa förbund?

Svaret på mina rädslor kom när jag lärde mig förstå förbundsstigen lite bättre.

Uppåtriktad rörelse

När jag tänkte på stigen som en checklista eller en rak linje med klivstenar – dop, konfirmation, inledande, begåvning, besegling – kändes det inte som om det fanns något jag kunde göra mellan stegen.

Men mitt perspektiv ändrades när äldste Dale G. Renlund i de tolv apostlarnas kvorum beskrev stigen annorlunda: ”Det bästa sättet att föreställa sig den här processen är att föreställa sig en lång väg som vindlar sig uppför en bergstopp. Om man tittar på den här vägen från en hög höjd ser man bara en platt spiral. Men om man tittar på vägen från sidan ser man en uppåtstigande spiral.”

Att leva efter evangeliet innebär med andra ord inte att gå runt i cirklar – eller ens att bara gå framåt. Det innebär att röra sig uppåt, mot himlen. Varje steg framåt, stort eller litet, för dig närmare Frälsaren.

Senare beskrev äldste Renlund andlig utveckling som en repetitiv och iterativ process – att leva efter Kristi evangelium om och om igen, förbättra oss själva och komma närmare Frälsaren med varje cykel.

Lägg märke till vilket ord han inte använde: checklista. Jesu Kristi evangelium är inte något man gör en gång och bockar av. Lärjungeskap är något man lever i varje dag.

Och oavsett var du befinner dig på förbundsstigen kan du alltid komma närmare Kristus. Det finns inga hinder för hans kärlek.

Närmare Kristus

Medan jag hoppfullt väntar på ett tempeläktenskap hämtar jag styrka från berättelsen om äldste Renlunds farmor. Hon bodde i Finland långt innan ett tempel byggdes där, så hon fick aldrig sin begåvning eller blev beseglad till sin familj under sin livstid. Ändå ”levde [hon] som om hon redan hade ingått de här förbunden i sitt liv”, vilket gav henne styrka att uthärda de personliga tragedierna i sitt liv.

Även om jag inte kan ingå beseglingsförbundet än, kan jag leva som om jag redan har gjort det. Jag kan arbeta på att utveckla kristuslika egenskaper. Jag kan besöka templet så ofta som möjligt och förnya de förbund jag ingått genom att ta del av sakramentet varje vecka. Jag kan göra mitt lärjungaskap till något jag är, inte bara en lista över uppgifter jag gör.

Dessutom är beseglingsförbundet unikt på så sätt att du kan delta i ställföreträdande beseglingar innan du själv blivit beseglad. Jag är så glad att jag kan se och höra förrättningen själv så att jag vet exakt vad förbundet innebär, och jag är så glad att jag kan känna den eviga familjens glädje när jag knäböjer vid altaret till förmån för mina förfäder. Några av mina starkaste andliga ögonblick i templet har varit under beseglingssessioner.

Allt det här hjälper mig att vårda en nära relation till min Frälsare, vilket är en dyrbar välsignelse oavsett om jag får ingå beseglingsförbundet i det här livet eller ej. Att vända mig till honom ger positivt andligt momentum, och så länge jag fortsätter att närma mig honom på alla sätt jag kan, kommer han aldrig att stänga mig ute från sin kärlek.