Jesu Kristi uppståndelse skänker hopp

[Video]: ”På påsken firar vi tillsammans med alla kristna Jesu Kristi bokstavliga uppståndelse. När han visade sig för sina apostlar efter sin död försäkrade han dem om att han inte var en ande. Lukas, en läkare på den tiden, återgav Jesu ord: ’Rör vid mig och se! En ande har inte kött och ben som ni ser att jag har’ [Lukas 24:39].

Men kommer alla dödliga att uppstå med en kropp? Återställelsens skrifter ger oss en klarhet som förenar oss i den fasta tron och förkunnelsen att alla ska uppstå i en fullkomlig kropp. Mormons bok lär att ande och kropp ska återförenas. Nutida uppenbarelser beskriver änglar som uppståndna personer med kroppar av kött och ben. Tydligast är följande ord i Mormons bok.

Profeten Alma lärde att ’själen ska återställas till kroppen och kroppen till själen, ja, varje lem och led ska återställas till sin kropp. Ja, inte ens ett huvudhår ska gå förlorat, [och] allt ska återställas till sin rätta och fullkomliga form’ [Alma 40:23].

Alla har vi en särskild anledning att se fram emot uppståndelsen av en fullkomnad kropp.”

”Ett vittnesbörd om Jesu Kristi uppståndelse är en källa till både hopp och beslutsamhet. Han lever, och tack vare hans offer kommer vi att uppstå och bli heliggjorda. Jesus är den uppståndne Kristus, vår Frälsare och vårt fullkomliga föredöme, och vår vägvisare mot evigt liv. Min bön är att vi helhjärtat och under hela livet ska minnas hans offer och hans kärlek till oss.”

”Jag vittnar om den fullständiga och absoluta sanningen om Frälsarens ojämförliga försoningsoffer och hans härliga uppståndelse. När vi fokuserar på den här tanken lovar jag att vi får känna hans hopp, hans frid och hans kärlek.

När vi oväntat förlorar någon vi älskar kan sorgen och smärtan vara överväldigande.

I slutet av förra året tog livet abrupt slut för Anna Peterson, en lysande förstaårselev på Brigham Young University, till följd av en tragisk pulkaolycka. Anna var en ödmjuk, kärleksfull och älskvärd lärjunge till Jesus Kristus. Hon sökte efter sätt att hjälpa andra känna Guds kärlek. Faktum är att hon just hade fyllt i sin ansökan om att gå på heltidsmission.

Många förlorade en vän i och med Annas bortgång, men hennes föräldrar, John och Julie, förlorade ett vackert ljus som de hade tagit hand om, bett för och älskat i 18 år. En dotters död räcker för att vem som helst ska uppslukas av sorg. Men trots den djupa sorg som John och Julie känner har de valt att förlita sig på Herren Jesus Kristus.

Jag bad John – som var på mission tillsammans med mig när jag presiderade över Frankrikemissionen Bordeaux – och Julie att dela med sig av sina tankar om hur de fortsatte utöva tro på Jesus Kristus trots den här tragedin. Det här är vad de berättade för mig:

John: ’Annas plötsliga och tragiska död rev upp vad som känns som ett enormt sår i bröstet. Men det finns balsam i Gilead, och i och med att vi framhärdat i tacksamhet för både Frälsarens försoning och de underbara härliga stunder vi fick under Annas 18 år, fylls vi med ett överflöd av öm barmhärtighet. Vi får styrka att kämpa vidare.’

Julie: ’En kort tid efter Annas olycka kände jag mig manad att skapa ett tema för vår strävan: ”Vänd dig till ljuset, vår Frälsare.” När vi pratar med varandra om de här möjligheterna att välja ljuset i stället för att välja mörker för att klara av situationen, stärker vi varandra, och Herren bär oss i vår sorg. Jag/vi väljer att lita på Herren.’

Jag beundrar verkligen John och Julies tro på Jesus Kristus. De är underbara föredömen för mig. Den här påsken vittnar jag om att Jesus Kristus bröt dödens band och gjorde det möjligt för alla att leva bortom graven, och viktigast av allt: han lovar oss var och en att om vi tror på och följer honom kan vi leva med honom för evigt – ja, för evigt!”

”När nu påsken närmar sig har jag reflekterat över något som min fru och jag upplevde under vårt senaste besök i Centralamerika. Sista dagen i Guatemala City närvarade vi på en andakt där fyra primärkörer i staven bar sina musikaliska och muntliga vittnesbörd om Jesus Kristus.

Det var ett fint, hjärtevärmande möte. Jag kommer aldrig att glömma broder Ángel Zúñigas uppriktiga enkla vittnesbörd. När han bar ett enkelt vittnesbörd om Jesus Kristus kände jag ett kraftfullt vittnesbörd i mitt hjärta om att Ángel verkligen vet att Jesus Kristus är hans Frälsare. Det var ett ögonblick som jag alltid kommer minnas.

Senare, efter andakten, hälsade vi på vart och ett av barnen med ett handslag. En liten pojke frågade mig: ’Hur är Jesus?’ Jag svarade: ’Jesus älskar dig och han litar på dig, och du kan lita på honom.’ Den lille pojken svarade med ett stort menande leende som fyllde min själ med glädje.

När vi tänker på vad vår Frälsare gjorde för oss under veckan före påsken uppmanar jag er var och en att fylla själen med vetskapen om att Jesus älskar er, han litar på er, och ni kan lita på honom.”

”Jag hoppas att ni alla får en underbar påskhelg och alltid minns att anledningen till att vi firar påsk är vår käre Frälsares försoningsoffer och uppståndelse. Utan detta, utan honom, skulle det inte finnas någon anledning att fira eftersom det inte skulle finnas något hopp för oss i den här världen eller i den kommande. Vi bör alltid minnas honom – tack vare honom finns det alltid hopp.

Jag har alltid tyckt om det här citatet av äldste Jeffrey R. Holland: ’En av de trösterikaste delarna av denna påskhögtid är att tack vare att Jesus vandrade en sådan lång och ytterst ensam stig behöver inte vi göra det … Från Golgatas topp utbasuneras sanningen att vi aldrig kommer att lämnas ensamma eller utan hjälp, även om det ibland känns så … Allas vår Återlösare sa sannerligen: ”Jag ska inte lämna er faderlösa” …

När vi går in i följande heliga vecka … må vi förkunna att vi mer fullständigt är Herren Jesu Kristi lärjungar, inte bara med tomma ord och inte endast under bekvämlighetens enkla tid, utan i handling och mod och tro, även då vi står ensamma och när vårt kors är tungt att bära. Må vi under den här påskveckan och alltid stå med Jesus Kristus ”alltid och i allting och överallt där [vi] må befinna [oss], ända intill döden”, för det var sannerligen så han stod vid vår sida när det var intill döden och när han behövde stå alldeles och ytterst ensam’ (se generalkonferensen i april 2009).

Jag lägger mitt vittnesbörd till hans om att tack vare vår Frälsare Jesus Kristus vandrar ingen av oss någonsin ensam. Som president Camille N. Johnson så vackert uttryckte det i sitt konferenstal: ’Jesus Kristus är vår hjälp och lindring!’ Må vi finna denna lindring genom honom, och må vi var och en få ett eget fast vittnesbörd om att vi inte nu eller någonsin vandrar ensamma. Glad påsk!”