Ungdomar berättar
Att välja templet
Iris R., 18 år, Sal, Kap Verde
Tycker om kalligrafi, att skapa konstverk och laga mat.
Det närmaste templet för mig finns på en annan ö. För att komma dit måste vi göra en 45 minuters flygresa eller en 12 timmar lång båttur. Jag hade aldrig varit i templet förut och under mitt sista år i skolan planerade mamma att vi skulle åka dit. Hon hade sparat pengar i ett år så att min familj kunde åka tillsammans.
Tyvärr skulle vi återvända hem efter skolstarten, vilket oroade mig. Det var alltid viktigt för mig att få ett bra medelbetyg i skolan så att jag kunde få ett stipendium för college. Jag övervägde att inte åka till templet eftersom frånvaron kunde påverka mitt slutbetyg. Då sa mamma: ”Varför ber du inte om Herrens hjälp?”
Jag var lite motsträvig eftersom jag var rädd, men jag bestämde mig för att be. Min himmelske Fader vägledde mig och jag valde att åka till templet. Under hela veckan vi var där besökte vi templet varje dag. Det var fantastiskt! Att utföra dop var en otrolig upplevelse. Jag kände Anden mycket starkt.
I slutändan lyckades jag gå ut skolan med ett bra slutbetyg. Att ha en nära relation med Frälsaren hjälpte mig att ha hopp under den tiden. Jag visste att han var med mig och gav mig styrka. Herren är medveten om våra ansträngningar, och när vi lägger saker i hans händer kan vi lita på att allt kommer att ordna sig.
Jag är så tacksam för att min syster hade modet att bjuda hem missionärerna till oss. Hon och jag var de första i vår familj som döptes – jag var 13 år och hon var 15. Jag vet att jag är ett älskat barn till vår himmelske Fader. Min jordiske far var aldrig närvarande i mitt liv, men det hjälper mig att veta att vi har en himmelsk Fader och att jag är skapad i hans avbild. Jag känner att han älskar mig. Jag vet att han finns vid min sida i de svåraste stunderna.