Ett samtal med Emily om dopet

Jag älskar att måla, rita, baka efterrätter, pyssla och att dansa och sjunga med mina syskon. Jag tycker också om att åka till min farfars gård och rida på hästar.

Under hemaftonen undervisade mina föräldrar mig om tro, omvändelse, dop och den Helige Andens gåva. Jag förberedde mig också genom att läsa skrifterna, be och titta på videor om Jesus Kristus. Jag tycker särskilt mycket om videon om Frälsarens dop i Jordanfloden. Jag tycker om delen när den vita duvan visar sig, som representerar den Helige Anden.

Pappa och jag övade också på hur vi skulle stå i dopbassängen. Jag var rädd för att vara under vatten, men pappa lärde mig att böja knäna, hålla för näsan, blunda och försiktigt falla bakåt i hans famn. Vi övade mycket på det här och på min dopdag kunde jag göra det väldigt lätt.

Det var en oförglömlig dag för mig. Några i min familj höll tal, bad böner och var vittnen. Jag sjöng också ”Ibland kan jag se regnbågen” och vår primärpianist hjälpte till. Efter mitt dop kände jag mig så nära min himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus. Jag grät glädjetårar.

Det var också speciellt eftersom jag hade en tanke om att bjuda in några av mina vänner och släktingar som inte är medlemmar i kyrkan till mitt dop, och de tackade ja till att komma. En av mina vänner som kom dit kommer fortfarande till kyrkans aktiviteter med sina föräldrar.

Jag strävar efter att minnas mina förbund genom att gå i kyrkan, ta sakramentet och minnas Frälsaren. Vetskapen om att han gav sitt liv för mig gör mig tacksam. Jag ber också varje dag, läser skrifterna, tjänar andra och försöker att vara en god människa.

Till mina vänner som ska döpas: Jag hoppas att ni kan komma närmare er himmelske Fader och känna hans fullkomliga kärlek!