”20–26 april. ’Allt som Herren har sagt vill vi göra’: 2 Moseboken 19–20; 24; 31–34”, Kom och följ mig – för hemmet och kyrkan: Gamla testamentet 2026 (2026)
”20–26 april. ’Allt som Herren har sagt vill vi göra’”, Kom och följ mig: Gamla testamentet 2026
Mose och stentavlorna, av Jerry Harston (detalj)
20–26 april: ”Allt som Herren har sagt vill vi göra”
2 Moseboken 19–20; 24; 31–34
Även om Israels barn hade klagat och vacklat tidigare slöt de det här förbundet när Mose läste upp lagen vid foten av berget Sinai: ”Allt som Herren har sagt vill vi göra och lyda” (2 Moseboken 24:7). Sedan kallade Gud upp Mose på berget och sa åt honom att bygga ett tabernakel ”så att jag kan bo mitt ibland dem” (2 Moseboken 25:8).
Men samtidigt som Mose var på toppen av berget och fick veta hur israeliterna kunde ha Guds närvaro hos sig, befann sig israeliterna längst ner vid bergets fot och höll på med att tillverka en guldkalv att tillbe i stället. Kort efter att ha lovat att ”inte ha andra gudar”, hade de ”redan vikit av” från sitt löfte (2 Moseboken 20:3; 32:8; se även 2 Moseboken 24:3). Det var en överraskande vändning, men vi vet av erfarenhet att tro och förpliktelse ibland kan övervinnas av otålighet, rädsla eller tvivel. När vi söker Herrens närvaro i våra liv är det uppmuntrande att veta att Herren inte gav upp hoppet om det forntida Israel och att han inte ger upp hoppet om oss och dem vi älskar – för han är ”en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och stor i nåd och sanning” (2 Moseboken 34:6).
Förslag för lärande hemma och i kyrkan
2 Moseboken 19:3–6
Herrens förbundsfolk är en dyrbar egendom för honom.
President Russell M. Nelson har sagt: ”I Gamla testamentet är den hebreiska term som dyrbara översatts från segullah, vilket betyder ’värderad egendom’ eller ’skatt’ … Att vi av Herrens tjänare kallas hans dyrbara egendom är en komplimang av högsta rang” (se ”Förbundets barn”, Nordstjärnan, juli 1995, s. 34). Hur påverkar president Nelsons ord ditt sätt att förstå 2 Moseboken 19:3–6? Hur har Herren visat att han värdesätter dig?
2 Moseboken 19:10–11, 17
Heliga upplevelser kräver förberedelse.
Herren sa till Mose att Israels barn behövde hålla sig beredda innan de kunde ”möta Gud” (2 Moseboken 19:10–11, 17) och hålla ett förbund med honom (se 2 Moseboken 19:5). Hur förbereder du dig för andliga upplevelser såsom sakramentet och tempelförrättningarna? Hur kan du hjälpa andra att förbereda sig? Vad lär du dig om förberedelse av Lukas 6:12–13; Enos 1:2–6; Alma 17:2–3?
Det här berget i Egypten anses enligt traditionen vara berget Sinai.
2 Moseboken 20:1–17
Lydnad mot Guds bud medför välsignelser.
När israeliterna samlades vid foten av berget Sinai hörde de Guds röst som gav de tio budorden (se 5 Moseboken 4:12–13). Dessa är förstås inte Guds enda bud – det finns många andra i skrifterna. Så när du läser 2 Moseboken 20:1–17 kan du fråga dig varför Gud betonade just dessa tio. Här är ett exempel på en uppställning som du kan använda när du begrundar vikten av de tio budorden i ditt liv:
|
Bud |
Med andra ord ber Herren mig att … |
Välsignelser som kommer av att leva efter det här budet |
|---|---|---|
-
Hur får du hjälp att hålla de två stora buden som Jesus gav i Matteus 22:34–40 genom att du håller de tio budorden?
-
Vad finns det för saker som vi kan bli frestade att sätta före Gud? Vilka välsignelser har du sett komma av att sätta Gud främst?
-
Vad skulle du säga till någon som säger att de tio budorden gavs för länge sedan och inte gäller i dag? Vilka exempel från ditt liv skulle du dela med dig av som en del av ditt svar? Hur kan psalmen ”Guds lagar milda är” (Psalmer, nr 78) påverka hur du förklarar Guds bud för andra?
-
Hur har Herren uppfyllt löftet i 2 Moseboken 20:6 i ditt liv?
Se även ”Det största budet – älska Herren”, i Kyrkans presidenters lärdomar: Ezra Taft Benson (2014), s. 37–45; Dallin H. Oaks, ”Inga andra gudar”, Liahona, nov. 2013, s. 72–75; Ämnen och frågor, ”Buden”, Evangeliebiblioteket.
2 Moseboken 24:1–11
Genom att sluta förbund visar jag min villighet att lyda Guds lag.
När du läser 2 Moseboken 24:3–8, tänk då på de förbund du har slutit med Gud. Israels förbund innefattade ritualer som skiljer sig från det som Gud kräver i dag, men du kanske lägger märke till några likheter. Vers 4, 5 och 8 nämner till exempel ett altare, djuroffer och blod. Vad kan dessa saker symbolisera och vilket samband har de med dina förbund?
2 Moseboken 32–34
Synd innebär att vända sig bort från Gud; omvändelse innebär att vända sig till honom och bort från ondska.
Försök föreställa dig att du är i israeliternas situation – du är i öknen, Mose har varit borta i 40 dagar och en konflikt med kananeerna om det utlovade landet väntar dig (se 2 Moseboken 32:1–8). Varför tror du att israeliterna ville ha en gyllene avgud? Vad är inspirerande för dig med Moses vädjan till Herren i 2 Moseboken 33:11–17?
Även om israeliternas synd var allvarlig innehåller den här berättelsen också ett budskap om Guds barmhärtighet och förlåtelse. Vad lär du dig om Frälsaren av 2 Moseboken 34:1–10? (Se 2 Moseboken 32:30–32; Mosiah 14:4–8; 15:9; Läran och förbunden 45:3–5.)
2 Moseboken 31:13–16
Sabbaten är ett tecken.
President Russell M. Nelson har berättat: ”När jag var mycket yngre än i dag, studerade jag andras texter där de hade listat saker man skulle göra och saker man inte skulle göra på sabbaten. Det var inte förrän senare som jag lärde mig genom skrifterna att det jag valde att göra och min inställning till sabbaten var ett tecken mellan mig och min himmelske Fader [se 2 Moseboken 31:13; Hesekiel 20:12, 20]. Med den insikten behövde jag inte längre listor med ’gör’ och ’gör inte’. När jag behövde bestämma mig för om en aktivitet var lämplig att göra på sabbatsdagen eller inte, ställde jag helt enkelt frågan: ’Vilket tecken vill jag ge Gud?’ Den frågan gjorde de beslut jag fattade om sabbaten kristallklara” (se ”Sabbaten är en lust och en glädje”, Liahona, maj 2015, s. 130). Begrunda vilket tecken du vill ge Gud med ditt iakttagande av sabbaten.
2 Moseboken 34:1–4
Vad var skillnaden mellan de två uppsättningar av stentavlor som Mose gjorde?
När Mose kom ner från berget hade han med sig lagen som skrivits på stentavlor. Efter att ha upptäckt att israeliterna hade brutit sitt förbund, slog Mose sönder stentavlorna (se 2 Moseboken 31:18; 32:19). Senare befallde Gud Mose att hugga ut nya stentavlor och ta dem tillbaka till berget (se 2 Moseboken 34:1–4). Joseph Smiths översättning, 2 Moseboken 34:1–2 (i Handledning för skriftstudier) förtydligar att den första uppsättningen stentavlor innehöll förrättningarna i Guds ”heliga orden”, eller melkisedekska prästadömet. I den andra uppsättningen fanns ”ett köttsligt buds lag”. Det här var en lägre lag som förvaltades av ”det lägre prästadömet” (se Läran och förbunden 84:17–27), som var avsett att förbereda israeliterna för den högre lagen och det högre prästadömet så att de kunde inträda i Guds närhet.
Se månadens nummer av tidskrifterna Liahona och Vägledning för de unga om du vill få fler förslag.
Förslag på hur man kan undervisa barn
2 Moseboken 20:3–17
Gud ger mig bud eftersom han vill att jag ska vara lycklig.
-
Hur kan du göra det roligt för barnen att lära sig om de tio budorden? När ni läser 2 Moseboken 20:3–17 tillsammans kan du låta barnen hjälpa dig att hitta eller rita en bild som representerar vart och ett av de tio budorden. Sedan kan barnen få turas om att välja en bild och prata om hur de kan leva efter det budet. Berätta för varandra hur ni blir lyckliga av att leva efter det budet.
-
Ni kan även sjunga en sång tillsammans, som till exempel ”Håll alla buden” (Barnens sångbok, s. 68–69). Hjälp dina barn att hitta ord i sången som lär dem varför Gud vill att vi ska hålla hans bud.
När barn berättar om andliga upplevelser växer deras vittnesbörd. De frågor du ställer kan uppmuntra barnen att berätta vad de känner för Frälsaren och hur de har välsignats av att leva efter evangeliet (se Undervisa på Frälsarens sätt, s. 32). När de gör det så bär de ett vittnesbörd. Fundera över hur ni kan göra det här när ni pratar om välsignelserna som kommer av att leva efter de tio budorden.
2 Moseboken 20:12
Herren vill att jag hedrar mina föräldrar.
-
Hjälp barnen att lära sig frasen ”Hedra din far och din mor” (2 Moseboken 20:12). Du förklara att ”hedra” någon kan betyda att man visar respekt för dem eller gör dem glada. Vad gjorde Jesus för att hedra sin jordiska mor och sin himmelske Fader? (Se Lukas 2:48–51; Johannes 19:26–27.) Barnen skulle kunna turas om att göra rörelser till sådant man kan göra för att hedra sina föräldrar, medan de andra barnen gissar vad de gör.
2 Moseboken 31:13, 16–17
Att helga sabbaten är ett tecken på min kärlek till Herren.
-
Dina barn skulle kanske tycka om att titta på exempel på tecken – som teckenspråkstecken eller kinesiska tecken. Vad är syftet med tecken? Dina barn kan sedan hitta ordet ”tecken” i 2 Moseboken 31:13, 16–17. Vad sa Herren är ett tecken mellan oss och honom? Berätta för varandra hur ni och er familj på olika sätt försöker visa er kärlek till Herren på sabbatsdagen.
Illustration av Mose som håller stentavlorna, av Sam Lawlor (detalj)
2 Moseboken 32:1–8, 19–24; 34:6–7
Jag ska inte ”vika av” från Guds vägar.
-
Du kan använda ”Mose på berget Sinai” (i Berättelser ur Gamla testamentet, s. 77–82) för att hjälpa dina barn lära sig berättelsen i 2 Moseboken 32:1–8, 19–24. Varför var det fel av israeliterna att dyrka en staty i stället för Gud?
2:55Moses on Mount Sinai
-
Det kan vara roligt att göra en stig på golvet (eller hitta en i närheten av ert hem) för att illustrera de här orden i 2 Moseboken 32:8: ”De har redan vikit av från [vägen].” När barnen går på stigen kan de prata om frestelser vi möter som kan vända oss bort från Gud. Vad hjälper oss att stanna kvar på Guds stig – och att återvända till den om vi har avvikit från den? (Se 2 Moseboken 34:6–7.)
Se månadens nummer av tidskriften Vännen för fler förslag.