Pengar på marknaden
Den här gången ska jag göra precis som mamma sa, tänkte Anane.
En sann berättelse från Ghana.
Anane flinade när han gick över gatan. Lukten av stekt fisk och människors livliga sorl fyllde marknaden. Han var på väg hem till sin morbror. Mamma hade gett Anane lite pengar att ge till sin morbror.
Han såg sig omkring på alla stånd som sålde odlade produkter, mat och annat. Plötsligt var det något som fångade hans uppmärksamhet.
Där fanns ett matstånd som hade två av hans absoluta favoritgodsaker, kola och kakor. Han tittade på pengarna som mamma hade gett honom. Hundra cedis är mycket, tänkte han. Hans favoritgodsaker kostade bara 10 cedis. Morbror skulle förmodligen inte ens märka om något saknades.
Anane köpte godsakerna. Han stoppade en kola i munnen och fortsatte att gå hem till sin morbror.
Morbror stod utanför sitt hus när Anane kom fram.
”Om det inte är lilla Anane! Kom hit”, sa morbror. ”Hur kan jag vara till hjälp?”
”Jag tog med lite pengar till dig från mamma.” Anane gav honom pengarna och stoppade sedan tillbaka händerna i fickorna. Skulle morbror märka att en del av pengarna saknades? Han tittade på när morbror räknade dem.
”Tack för att du tog med dem”, sa morbror.
Anane var glad att morbror inte lade märke till de saknade pengarna. Han sa hej då och började den långa promenaden hemåt. På vägen dit åt han upp alla kolor och kakor.
”Hur var promenaden till din morbror?” frågade mamma när Anane kom hem.
Han ryckte på axlarna. ”Den var bra.”
”Tack för att du gav honom pengarna åt mig”, sa mamma.
Anane tittade ner i golvet. Han började känna sig skyldig. Tänk om hans föräldrar fick reda på att han hade använt en del av pengarna? Han ville inte förlora deras förtroende.
Nästa morgon bad mamma Anane att köpa några saker i en affär i närheten. ”Kom direkt hem när du är klar i affären, okej?”
”Okej.” Anane passerade genom marknaden men stannade inte för att köpa något. Han rynkade på ögonbrynen och tänkte: Den här gången ska jag göra precis som mamma sa.
När han var klar gick han raka vägen hem. Han gav mamma alla pengar som blev över.
Den söndagen gick Anane till sin primärklass. ”God morgon!” sa hans lärare. ”I dag ska vi lära oss om lydnad. Det är viktigt för oss att lyssna på våra föräldrar och göra bra val.”
Anane tänkte på pengarna han använde på kola och kakor. Han kände hur det knöt sig i magen. Han visste att han hade fattat fel beslut.
Efter kyrkan ville Anane prata med sina föräldrar. Hans hjärta bultade hårt.
”Mamma, pappa? Ni vet pengarna ni gav mig att ta med till morbror?” frågade Anane. ”Jo, jag köpte några godsaker med en del av dem.” Han tittade ner i golvet. ”Jag är ledsen.”
”Tack för att du är ärlig”, sa pappa. ”Jag är stolt över dig.”
Anane log. Han var så glad att han hade talat sanning. Och det kändes bra inombords efter att ha berättat det för sina föräldrar. Han gjorde redan ett bättre val.
Illustration: Aleksandar Zolotic