“Peb tus Cawm Seej uas Peb Hlub txoj Kev Muaj Yeej,” Liahona, Plaub Hlis Ntuj 2026.
Zaj Lus hauv Liahona Txhua Hli, Plaub Hlis Ntuj 2026
Peb tus Cawm Seej uas Peb Hlub txoj Kev Muaj Yeej
Tsis muaj lus uas piav tau saib Yexus Khetos lub txiaj ntsim loj thiab tseem ceeb npaum li cas. Lwm tus neeg yuav tsis tas ua npaum li ntawd. Yexus raug txom nyem “ib zaug xwb rau txhua tus neeg.”
Ib xyoos dhau ib xyoos, kuv txo hwj chim zuj zus thaum kuv xav txog, kawm, thiab txais kev nplij siab los ntawm peb tus Cawm Seej lub txiaj ntsim uas ntsuas tsis tau li, twb yog Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj. Tib neeg lub paj hlwb tsis muaj peev xwm to taub zoo saib lawv txoj hmoov hloov npaum li cas vim yog tej yam uas muaj los hauv Khexemanes, saum ntoo khaub lig, thiab nyob ntawm lub qhov ntxa.
Peb Txhua tus Raug Kev Mob Siab thiab Kev Txom Nyem
Ua ib tug Thwj Tim, kuv mus xyuas ntau qhov chaw thiab kuv muaj lub cib fim ntsib cov me nyuam, kuv tub hluas ntxhais hluas, thiab cov neeg laus nyob thoob plaws lub ntiaj teb no. Yeej muaj tej lub sij hawm uas muaj kev xyiv fab tau heev hauv lub neej no, tiam sis muaj ib yam uas kuv pom tim ntsej tim muaj thiab hnov hauv kuv lub nruab siab yog qhov uas lub neej yeej muaj tej lub sij hawm uas mob siab thiab raug txom nyem ntau, ntxiv rau tej kev zoo siab thiab kev xyiv fab.
Kuv yeej nco ntsoov lub sij hawm uas kuv nrog plaub tug me nyuam zaum ua ke es lawv niam thiab txiv raug ib tug tub sab tua tuag hauv lawv lub tsev thaum cov me nyuam tsaug zog, los sis lub sij hawm uas kuv ntsib ib tug poj niam uas muaj ib tug neeg txheeb ze yuam nws thaum nws tseem me, los sis lub sij hawm uas kuv zaum ntawm ib tug me ntxhais lub txaj tsev kho mob ib sab es nws tau vau hlo ntawm nws lub luv thij thiab raug mob paj hlwb thiab yuav tuag, los sis thaum kuv mloog ib tug poj niam quaj vim yog nws tus txiv ntxeev siab rau nws thiab rhuav nws tej kev khi lus tom lub tuam tsev vim nws ua txhaum heev rau ntau xyoo los lawm.
Kuv nrog ib khub niam txiv mob siab thaum lawv ib tug me nyuam uas twb loj lawm tsis ntseeg tej qhov tseeb ntawm txoj moo zoo lawm thiab txhob txwm nrhiav kom lwm tus hauv tsev neeg txoj kev ntseeg tsis muaj zog. Kuv tau mus xyuas ib khub niam txiv thiab nkawd cov phooj ywg thaum lawv ib tug tub uas txo nws tus kheej txoj sia. Kuv tau nrog cov uas ua txhaum thiab muaj lub siab xav hloov siab lees txim tiag tu siab thiab nrog cov uas raug mob siab vim yog tej kev txhaum ntawd.
Kuv tau pom tej kev mob siab vim yog kev mob paj hlwb rau cov uas raug thiab cov uas nyob ib ncig ntawm lawv uas tsis pom qab pab cov uas raug. Kuv tau pom qhov uas tib neeg xiam ntau yam vim yog kev puas tsuaj, dej nyab, hluav taws, thiab av qeeg. Kuv tau ua tim khawv pom tej kev kub ntxhov hauv tej teb chaws vim yog tej tog ua nom tswv, tej kev tsov kev rog, thiab kev puas tsuaj, thiab tej kev mob siab uas muaj los thaum lawv cov uas tsis muaj txim txhaum thiab xav ua qhov yog raug txom nyem.
Txhais Tes Kho Mob, los ntawm Kolby Larsen, txwv tsis pub luam
Tus Cawm Seej Pab Peb
Hais txog Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj, Thawj Tswj Hwm James E. Faust (1920–2007), tus Pab Cuam thib Ob hauv Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm, hais tias: “Cov uas raug mob siab yuav tsum ua raws li lawv ua tau kom ntxeem kom dhau lawv tej kev sim siab, thiab tus Cawm Seej yuav ‘pab nws cov neeg raws li lawv tej kev qaug dag qaug zog’ [Amas 7:12]. Nws yuav pab peb ris tau peb tej nra. Yeej muaj tej kev mob siab uas mob tob tob heev npaum li tias tej kev mob siab no kho tsis tau yog tias tsis muaj ib lub hwj chim los saum ntuj los pab kom mua kev ncaj ncees thiab kev kho raws li kev txim lij lwm tiam. … Nws to taub peb tej kev mob siab thiab yuav nrog peb mus tom ntej twb yog thaum tsaus ntuj nti.”
Kuv yeej los nyiam tus Cawm Seej txoj kev hlub thiab tej koob hmoov uas Nws cog lus rau peb dhau los ntawm Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj. Tus Tswv tsis tiv thaiv peb ntawm tej kev cov nyom hauv lub neej no uas ua rau peb mob siab heev, tiam sis Nws twb tiv thaiv peb ntawm tej kev txom nyem kav ib txhis thiab tej kev nyob nrug deb ntawm Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab cia peb, dhau ntawm Nws txoj kev txom nyem loj heev, muaj lub cib fim muaj kev xyiv fab thiab kev zoo siab hauv Vajtswv lub xub ntiag.
Thawj Tswj Hwm Dallin H. Oaks qhia peb hais tias: “Qhov uas pab peb hauv lub ntiaj teb zoo tshaj plaws yog qhov uas Vajtswv tau npaj ib tug Cawm Seej, Yexus Khetos, uas yuav raug txom nyem kom them tus nqi thiab muab kev zam txim rau tej kev txhaum tom qab peb hloov siab lees txim. Txoj Kev Theej Txhoj uas yog muab los ntawm kev hlub tshua thiab muaj yeeb koob piav yog vim li cas kev ntseeg tus Tswv Yexus Khetos yog thawj txoj ntsiab cai hauv txoj moo zoo. Nws txoj Kev Theej Txhoj ‘ua rau cov tuag sawv rov los’ (Amas 42:23), thiab ‘theej rau neeg ntiaj teb tej kev txhaum’ (Amas 34:8), kom ua rau tag nrho peb tej kev txhaum uas peb hloov siab lees txim ploj mus thiab ua rau tus Cawm Seej muaj hwj chim pab peb thaum peb raug kev mob kev nkees thiab kev qaug zog hauv lub neej no.”
Daim duab los ntawm Thov Vajtswv hauv Khexemanes, los ntawm Del Parson, tso cai luam ntawv rau kev siv hauv lub Koom Txoos xwb
Qhov uas Muaj Loj Tseem Ceeb Tshaj Plaws Mus Ib Txhis Li
Thaum kuv xav txog tej kev txom nyem nyuaj siab uas kuv tau pom, uas me me heev piv rau tej kev txom nyem nyuaj siab uas tag nrho tib neeg uas tau ua neej nyob hauv ntiaj teb no, kuv tsis muaj peev xwm, siv cov lus uas kuv paub, piav saib kuv xav li cas hauv kuv lub nruab siab hais txog tej yam tus Cawm Seej raug hauv nws lub siab thiab lub paj hlwb thiab sab ntsuj plig thaum Nws raug txom nyem nyuaj siab raug tag nrho tib neeg ntiaj teb tej kev txhaum thiab tej kev mob.
Qhov uas muaj los tseem ceeb tshaj kav ib txhis li pib thaum Yexus mus “txog ib qho chaw hu ua Khexemanes” (Mathais 26:36) saum lub Roob Txiv Ntoo Roj nyob ntawm Yeluxalees tej phab ntsa sab nraud. Nws hais rau Nws cov thwj tim hais tias, “Kuv nyuaj siab kawg li twb yuav tuag” (Mathais 26:38).
Nws thov Vajtswv, hais tias, “Kuv Txiv, yog koj pom zoo, thov koj tshem lub khob no ntawm kuv mus: txawm yog li cas los thov koj tsis txhob ua raws li kuv lub siab nyiam, tiam sis cia ua raws li koj lub siab nyiam xwb” (Mathais 26:39). Nws rov qab los rau Nws cov thwj tim, pom tias lawv tsaug zog, thiab rov qab mus ib zaug ntxiv. “Kuv Txiv, yog koj tsis pom zoo muab lub khob no tshem ntawm kuv mus, yuav cia kuv haus xwb, ces cia ua raws li koj lub siab nyiam. … Thiab [Nws] thov Vajtswv zaum thib peb, hais ib yam li qub” (Mathais 26:42, 44).
Yexus haus lub khob iab thiab raug txom nyem ntau tshaj qhov uas peb to taub hauv lub vaj thiab saum tus ntoo khaub lig. Twb tsis muaj txim txhaum, Nws ris tag nrho peb tej kev txhaum, xwv kom thaum peb los cuag Nws thiab hloov siab lees txim, Nws muab peb tej kev txhaum thiab tej nras tshem tawm ntawm peb (saib 2 Kauleethaus 5:21).
Yexus txoj kev txom nyem, kev tuag, thiab kev theej txhoj yeej npaj muaj ntev los. Hais lus 700 xyoo ua ntej Yexus yug los, Yaxayas qhia tej uas yuav muaj los yam tom ntej hais tias “tus Tswv tau muab peb lub txim uas tsim nyog peb raug tso rau Nws ris” (Yaxayas 53:6). Yexus hais txog qhov uas Nws muab nws txoj sia ua “ib qho kev txhiv dim” (Mathais 20:28; kuj saib 1 Timautes 2:6) “kom txais kev zam txim rau tej kev txhaum” (Mathais 26:28) rau tag nrho lawv cov uas yuav ntseeg Nws thiab hloov siab lees txim. Petus piav hais tias Nws “raug txom nyem rau [peb] tej kev txhaum” (1 Petus 3:18), thiab peb txais kev zam txim thiab tus Tswv ntxuav peb huv (saib 1 Petus 2:24). Nws ua qhov uas tsis muaj lwm tus neeg ua tau thiab ua li ntawd cia peb rov qab mus cuag peb Leej Txiv. Nws “raug doog ntshav rau peb tej kev tsis ncaj” (Yaxayas 53:5).
Tom qab Nws raug txom nyem hauv lub vaj Khexemanes, Nws tseem raug txom nyem txuas ntxiv mus—ib tug uas nrog Nws mus ntxeev siab rau Nws, cov nom tswv tsis ncaj luag thuam Nws, Nws raug nplawm ua rau Nws mob heev, cov tub rog muab hmab pob los ua kauj looj Nws taub hau yam lim hiam li (saib Yauhas 18:2–3, 12–14; Malakaus 15:15–20), thiab Nws yuav tsum kwv tus Ntoo Khaub Lig txawm yog nws lub nraub qaum ntuag thiab los ntshav thaum Nws mus tom lub Roob Khauj Khaum Taub Hau (saib Yauhas 19:16–17).
Nyob saum tus ntoo khaub lig, qhov mob siab heev uas Nws hnov hauv Khexemanes rov qab los rau Nws mob heev npaum li tsis muaj ib tug neeg twg nyiaj taus. Yexus Khetos, Vajtswv Leej Tub, Nws ib leeg xwb ris txoj hauj lwm los saum ntuj los ntawm Nws Leej Txiv kom txo Nws txoj sia. Cov tub rog thiab cov nom tswv muab Nws tua tuag tsis taus tsuas yog Nws kam xwb thiaj taus (saib Yauhas 10:18). Ke txo hwj chim ke hawm Vajtswv, Yexus nyo hau thiab hais tias, “Tiav tas lawm” (Yauhas 19:30).
Nws lub neej hauv lub ntiaj teb no tiav tas lawm. Tsis muaj lus uas piav tau saib Nws lub txiaj ntsim loj thiab tseem ceeb npaum li cas. Lwm tus neeg yuav tsis tas ua npaum li ntawd. Yexus Khetos raug txom nyem “ib zaug xwb rau txhua tus neeg” (Henplais 10:10).
Nws twb sawv rov los lawm!”
Nws txoj hauj lwm los saum ntuj los tiav tas, nim no Nws yuav yog thawj tug hauv tib neeg zaj keeb kwm sawv hauv qhov tuag rov qab los tsis muaj kev tuag ntxiv (saib 1 Kauleethaus 15:21–23).
Rau tus poj niam nyob ntawm lub qhov ntxa, cov tim tswv hais tias:
“Vim li cas nej nrhiav tus neeg ciaj ntawm cov neeg tuag no?
“Nws tsis nyob ntawm no, tiam sis twb sawv lawm” (Lukas 24:5–6).
Rau Nws cov Thwj Tim, Nws hais tias, “Nej cia li saib kuv ob txhais tes thiab kuv ob txhais ko taw, nej thiaj yuav paub hais tias yog kuv tiag” (Lukas 24:39). Tom qab ntawd, “nws los tshwm rau [ntau tshaj] tsib puas tawm leej pom … ib zaug” (1 Kauleethaus 15:6). Yeej muaj neeg pom tus Cawm Seej sawv rov los lawm. Nws tsis tuag. Nws tseem ciaj.
Yexus Khetos ua rau tej saw hlau ntawm kev tuag tawg nrho rau txhua tus neeg uas ua neej nyob los yog yuav ua neej nyob saum lub ntiaj teb (saib 1 Kauleethaus 15:22). Nws kov yeej peb tus yeeb ncuab phem tshaj plaws; nws kov yeej kev tuag mus ib txhis li.
Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson (1924–2025) hais tias: “Yexus Khetos twb ris nej tej kev txhaum, nej tej kev mob kev nkees, nej tej kev nyuaj siab, thiab nej txoj kev txom nyem. Nej tsis tas ris nej ib leeg xwb! Nws yuav zam txim rau nej thaum nej hloov siab lees txim. Nws yuav foom koob hmoov rau nej kom muaj txaus. Nws yuav kho nej sab ntsuj plig uas raug mob. Thaum nej khi nej tus kheej rau Nws, nej yuav xav tias nej tej nra tsis hnyav. Yog nej yuav ua raws li nej tej kev khi lus thiab coj raws li Yexus Khetos, nej yuav kawm tias tej yam nyuaj siab ntawm nej lub neej yuav kav ntev li ib ntus xwb. ‘Txoj kev xyiv fab los ntawm Khetos’ yuav kov yeej nej tej kev txom nyem [Amas 31:38]”
Ua Nws Ib tug Thwj Tim, muaj tej yam ntawm sab ntsuj plig tau los rau kuv thiab ua rau kuv paub tseeb hais tias Yexus muaj sia nyob. Thaum lub caij Easter no, thov kom tej lus no nyob hauv peb tej siab tej ntsws hais tias: “Pab kuv nco qab ntsoov, Auj tus Cawm Seej, Koj los ntshav thiab tuag theej kuv,” thaum peb ua koob tsheej hu nkauj:
© 2026 los ntawm Intellectual Reserve, Inc. All rights reserved. Luam tawm hauv Teb Chaws Amelikas. Pub luam tawm ua lus Askiv: 6/19. Pub txhais ua lus Hmoob: 6/19. Kev txhais Monthly Liahona Message, April 2026. Hmong. 20038 295