“Foom Koob Hmoov rau Txhua Tsev Neeg hauv lub Ntiaj Teb,” Liahona, Peb Hlis Ntuj 2026.
Zaj Lus hauv Liahona Txhua Hli, Peb Hlis Ntuj 2026
Foom Koob Hmoov rau Txhua Tsev Neeg hauv lub Ntiaj Teb
Yog peb qhia thiab coj raws li peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej txoj hau kev rau peb tsev neeg, Nws yuav nrog peb nyob, txhawb nqa peb, thiab koom nrog peb thaum peb rov qab mus cuag Nws.
Yakhauj Zaj Npau Suav Nyob ntawm Npethees, los ntawm J. Ken Spencer
Tsis ntev tas los, Muam Uchtdorf thiab kuv mus rau wb tus xeeb ntxwv txoj kev cai raus dej. Thaum wb saib ntau tiam neeg zoo siab ua koob tsheej txog qhov no, ua rau wb ris peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej txiaj rau Nws txoj hau kev cawm seej rau Nws cov me nyuam. Wb to taub hais tias tej tsev neeg thiab tej kev khi lus dawb ceev tseem ceeb npaum li cas rau Nws txij thaum chiv keeb los.
Peb yeej pom tau hais tias tej no tseem ceeb npaum li cas nyob hauv Phau Qub nyob hauv zaj lus txog Yakhauj, uas tab tom taug kev ntev heev mus nrhiav ib tug poj niam, yuav poj niam raws li kev khi lus, thiab pib muaj ib tsev neeg. Muaj ib hmo, Yakhauj nres kom so rau ib hmo tiam sis tsuas muaj pob zeb rau ncoo pw tsaug zog xwb. Ntshe nws nkees heev vim nws twb tsaug zog lawm—thiab ua npau suav.
Nyaj nws yeej xav txog tej lub hom phiaj ntawm kev khi lus thiab tsev neeg, Yakhauj pom “ib tug ntaiv tuam hauv av no mus nto plaws saum ntuj, muaj cov tim tswv nce mus thiab nqis los ntawm tus ntaiv ntawd.
“Ua ciav txawm pom tus Tswv sawv nres nroos ntawm nws ib sab. Tus Tswv hais tias, Kuv yog Anplaham thiab Ixaj tus Vajtswv” (Chiv Keeb 28:12–13).
Ces tus Tswv tau nrog Yakhauj khi lus—Nws cog lus rau Yakhauj ib yam li Nws cog lus rau Yakhauj txiv, Ixaj, thiab Yakhauj yawg, Anplaham, xws li:
-
Kev cog lus tias Yakhauj yuav ua leej txiv rau “ntau haiv neeg” (Chiv Keeb 28:3; kuj saib nqe 14).
-
Cog lus yuav muaj thaj av rau Yakhauj cov xeeb leej xeeb ntxwv (saib Chiv Keeb 28:4, 13).
-
Cog lus tias Nws “yuav foom koob hmoov ntawm [Yakhauj] thiab [nws] cov xeeb ntxwv mus rau txhua haiv neeg uas nyob thoob ntiaj teb” (Chiv Keeb 28:14; ntxiv qhov uas ntawv qaij).
Qhov no yeej dawb ceev rau Yakhauj nws thiaj li tshaj tawm tias: “Tus Tswv yeej nyob ntawm no tiag lauj. … Lub chaw no yeej yog Vajtswv lub tsev thiab yog rooj ntug ceeb tsheej ntag lauj” (Chiv Keeb 28:16–17). Thiab yog li ntawd, Yakhauj tis npe rau thaj chaw no ua Npethees, uas txhais tias “Vajtswv lub tsev” (Chiv Keeb 28:19, lub cim nram qab a).
Cov koob hmoov uas tus Tswv cog lus yuav muab rau Yakhauj nyob ntawm seb Yakhauj puas nce tej theem hauv lub neej no. Vim peb yog Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg, yeej tsis nyuaj pom qhov uas Yakhauj zaj npau suav, tus Tswv tej kev khi lus, thiab tus Tswv lub tsev sib txuas li cas. Cov tuam tsev yeej zoo li tus ntaiv uas Yakhauj pom. Tej lus qhia, cov kab ke, thiab tej kev khi lus ntawm tus Tswv lub tsev ua rau lub ntuj ceeb tsheej thiab lub ntiaj teb txuas ua ke. Peb muab tau tej kev khi lus piv rau tej theem ntawm ib tug ntaiv uas ua rau peb nce zuj zus mus rau tus Tswv. Thiab, dhau los ntawm tej hauj lwm dawb ceev uas peb ua hauv cov tuam tsev dawb huv, peb foom koob hmoov rau “txhua tsev neeg hauv lub ntiaj teb”—tsis hais tej tsev neeg uas muaj dhau los, tam sim no, thiab nyob rau yav tom ntej.
“Yeej Yog Ib Yam Zoo Kawg!”
Txwj Laug Bruce C. Hafen, ib tug Xya Caum uas tso nrog kev hawm, tau tham xov tooj nrog ib tug kws kho ntawv xov xwm uas tshaj xov thoob plaws lub teb chaws. Tus kws kho ntawv xav sib tham txog ib phau ntawv uas piav txog zaj keeb kwm txog tej uas tib neeg ntseeg txog lub ntuj ceev tsheej nyob hauv ntau txoj kev teev ntuj.
Txwj Laug Hafen sau hais tias, “Cov kws sau phau no tshawb fawb kawm hais tias cov pej xeem ntshaw lub ntuj ceeb tsheej heev—thiab xav muaj tsev neeg nyob saum ntuj ceeb tsheej.” Tiam sis txawm yog tib neeg coob ntseeg tias yuav muaj ib lub neej tom qab peb tuag, kev hlub nyob mus ib txhis, thiab yuav rov qab koom nrog yus tsev neeg saum ntuj, “tej lub koom txoos uas ntseeg Khetos tsis tshua muaj tej yam kom pab muaj raws li tib neeg xav tau no”—tsuas yog ib lub xwb: Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg.
Nyob hauv tus Cawm Seej lub Koom Txoos, peb muaj cov tuam tsev dawb cev. Peb kev sib yuav nyob mus ib txhis, thiab txoj cai muab neeg khi ua ke kom mus dhau kev tuag ntawm sab cev nqaij daim tawv. Peb txais kev cog lus tias peb yuav nrog cov uas peb hlub nyob mus ib txhis nyob ntawm Leej Txiv thiab Leej Tub lub xub ntiag. Yog li ntawd, cov kws sau phau ntawv no piav hais tias Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg txoj kev ntseeg txog lub ntuj ceeb tsheej yog txoj kev ntseeg zoo tag nrho—thiab, kuv xav hais, yog kev ntseeg zoo siab tshaj plaws.
“Yeej yog ib yam zoo kawg!” Txwj Laug Hafen hais. “Tib neeg coob niaj hnub nim no xav muaj lawv tsev neeg mus ib txhis li, thiab [Yexus Khetos txoj moo zoo uas tau muab txum tim rov qab los] ua kom muaj raws li qhov tib neeg xav tau no zoo dua li lwm yam tswv yim [los sis lwm txoj kev teev ntuj]. Kheev lam tag nrho neeg ntiaj teb yuav mloog [peb] cov me nyuam hu nkauj txog cov xov xwm zoo siab no: ‘Tsev neeg nyob tau ua ke tas mus ib txhis.’”
Peb tsev neeg tsis yog kev faib cov pej xeem uas yooj yim xwb. Peb tsev neeg yog tus yam ntxwv ntawm lub ntuj ceeb tsheej. “Tsev neeg yog lub ntsiab ntawm Leej Tsim txoj hau kev rau Nws cov me nyuam txoj hmoov nyob mus ib txhis li.” Ib yam li Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson (1924–2025) qhia peb: “[Tus Tswv] tau tsim lub ntiaj teb [kom] peb yuav muaj cev nqaij daim tawv thiab muaj ib tsev neeg. Nws tau txhim tsa Nws lub Koom Txoos kom muab tsev neeg tsa nto. Nws muab lub tuam tsev rau peb kom peb tsev neeg nyob tau ua ke mus ib txhis li.”
Tiam sis peb txoj kev xav kom peb tsev neeg muaj zog tsis yog vim peb muaj ib txoj hmoov nyob mus ib txhis xwb. Peb tsev neeg kuj tseem ceeb rau peb txoj kev zoo siab hauv lub ntiaj teb no thiab. Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej, uas paub zoo tag nrho tej yam uas ua rau peb zoo siab tam sim no thiab nyob mus ib txhis li, xa Nws cov me nyuam mus rau tej tsev neeg—txawm yog tej tsev neeg ntawd tsis zoo tag nrho—thiab caw peb tsim thiab txhawb nqa tej tsev neeg uas muaj zog. Muaj tseeb tiag, “tej zaum kev mob nkeeg, kev tuag, los yog lwm yam yuav ntxim ua txawv tej lus no.” Tiam sis tsis muaj dab tsi uas pauv tau tej kev lav ris uas Vajtswv pom zoo muab rau tus txiv tsev thiab tus niam tsev.
Kev tshawb fawb txog “ob niam txiv uas sib yuav thiab muaj me nyuam uas yog nkawd roj ntshav” tseem qhia tias pauv tsis tau ib tsev neeg yog tias yuav ceev “kev hlub tshua thiab kev sib hlub” cia. Yog “qhov tseem ceeb tshaj plaws kom tsim neeg uas ruaj khov, txawj ntse, thiab txawj xav txog lwm tus.”
Cov uas Rau Siab Tiv Thaiv Tsev Neeg
Muaj tseeb tiag, ib yam uas tseem ceeb rau Vajtswv txoj hauj kev npaum li no los ntshe yeej yuav raug tawm tsam. Dab Ntxwg Nyoog yeej ntxub peb tsev neeg, thiab nws haj yam siv zog tawm tsam vim “paub hais tias nws tsuas muaj lub sij hawm luv luv xwb” (Tshwm Sim 12:12). Ib yam li Thawj Tswj Hwm M. Russell Ballard (1928–2023), tus Thawj Tswj Hwm Sawv Cev Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim, hais tias, “Dab Ntxwg Nyoog paub tias qhov ntxim tshaj plaws uas yuav ua rau tus Tswv txoj hauj lwm puas tsuaj yog kev rhuav tsev neeg thiab ua kom lawv lub tsev tsis dawb huv.”
Vim peb paub tej no txog Vajtswv tsev neeg mus ib txhis li, Nws txoj hau kev rau Nws cov me nyuam, thiab qhov uas peb tsev neeg nyob tau ua ke mub ib txhis li, peb yeej yuav tsum ua cov neeg uas rau siab tshaj tiv thaiv tej tsev neeg.
Yog li cas peb thiaj ua tau li no?
Thawj Tswj Hwm Dallin H. Oaks tau hais tej lus qhia no: “Txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg yog tus Tswv rov qab qhia txoj moo zoo tej qhov tseeb uas peb yuav tsum muaj kom thiaj pab txhawb nqa peb mus dhau tej kev cov nyom rau tsev neeg uas muaj niaj hnub nim no.”
Nyob hauv peb lub neej, peb ua tau “tej yam me thiab yooj yim” (Amas 37:6) uas txhawb nqa peb tsev neeg txoj kev sib raug zoo. Ua li no los kuj yog ua raws li tej lub ntsiab cai ntawm tej tsev neeg thiab kev sib yuav uas zoo xws li piav hauv zaj lus tshaj tawm txog tsev neeg: “kev ntseeg, kev thov Vajtswv, kev hloov siab lees txim, kev zam txim, kev sib hwm, kev hlub, kev khuv leej, kev ua hauj lwm, thiab kev ua si uas tsim nyog ua.” Txawm yog peb tsev neeg raug xwm txheej dab tsi los xij, los ntawm tej yam peb ua peb thiaj qhia tias peb txoj kev nrog peb tsev neeg sib raug zoo yeej tseem ceeb rau peb mus ib txhis li.
Vim peb yog “cov pej xeem zoo” hauv peb zej zog, peb thiaj li “txhawb nqa tej kev lis kev cai uas tsim kom yug thiab ntxiv dag zog rau tsev neeg.”
Peb yog tus Tswv cov neeg khi lus hauv hnub nyoog kawg. Peb tau txais tej no ua peb qub txeeg qub teg tej uas tus Tswv cog lus rau Anplaham, Ixaj, thiab Yakhauj—tej lus cog tseg uas hais txog tsev neeg. Vajtswv kuj hu peb los foom koob hmoov rau “txhua tsev neeg hauv lub ntiaj teb.” Ib txoj kev tseem ceeb uas peb ua li no yog thaum peb ua raws li, tiv thaiv, thiab qhia qhov tseeb uas kav ib txhis hais tias “Vajtswv yog tus uas tsa tsev neeg” thiab “Tej kab ke thiab tej kev khi lus … uas muaj hauv tej tuam tsev dawb huv ua rau tib neeg rov qab mus nyob tau ntawm Vajtswv lub xub ntiag thiab ua rau tsev neeg nyob tau ua ke mus ib txhis li.”
“Kuv Nrog Nraim Nej”
Thaum kuv tus poj niam Niam Uchtdorf thiab kuv saib wb tsev neeg khi lus nrog peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej uas hlub peb, ces ua rau wb lub siab muaj kev xyiv fab thiab kev ris txiaj puv npo. Wb zoo siab kawg vim muaj wb cov me nyuam thiab lawv cov me nyuam tiam sis kuj zoo siab rau wb niam thiab txiv thiab lawv niam thiab txiv. Wb xav ntau nrog kev hlub loj kawg nkaus txog qhov uas tej kev khi lus ntawm txoj moo zoo ua rau peb koom siab mus tas ntau tiam neeg. Yeej zoo ib yam li wb pom “ib tug ntaiv tuam hauv av no mus nto plaws saum ntuj, muaj cov tim tswv nce mus thiab nqis los ntawm tus ntaiv ntawd” (Chiv Keeb 28:12).
Tus Tswv cov koob hmoov uas Nws cog lus yuav muab rau Yakhauj nyob hauv nws zaj npau suav los Nws muab rau tag nrho Nws cov me nyuam khi lus—tsis hais nej thiab kuv los yog. Ib yam li tus Tswv tau ua rau Yakhauj, Nws yuav teb peb “thaum [peb] raug kev txom nyem nyuaj siab” (Chiv Keeb 35:3) yog peb xaiv Nws.
Tus Tswv hais tias, “Nco ntsoov hais tias, kuv yuav nrog nraim koj thiab tsom kwm koj txhua qhov chaw uas koj mus, … [vim] kuv yuav nrog nraim koj mus” (Chiv Keeb 28:15).
Ib yam li Yakhauj, peb yuav tsum hla roob moj sab qhua. Tej lub sij hawm peb yuav xav tias cov koob hmoov uas tus Tswv cog lus tseg ra peb nyob deb heev. Thaum twg peb raug tej teeb meem los sis tej yam nyuaj los, tej zaum yuav ua rau peb tsis paub yog tus Tswv hlub peb. Tej zaum peb yuav xav tias Vajtswv tau tso peb tseg. Txawm yog peb sim ua Nws cov thwj tim, tej zaum peb yuav xav tias peb tsis txais tau cov koob hmoov uas peb xav tau.
Cov kwv tij thiab cov muam, cov phooj ywg zoo, txoj kev ua raws li peb tej kev khi lus yeej yog ib txoj kev zoo siab, txawm yog tej lub sij hawm peb los kua muag los. Yog tias ua rau nej xav tias tsis muaj raws li txoj hau kev zoo siab hauv nej lub neej tam sim no, thov cia siab hais tias tus Tswv nco txog nej thiab yuav foom koob hmoov rau nej raws li Nws lub sij hawm, raws li Nws lub tswv yim.
Kev ntseeg Yexus Khetos thiab Nws tej lus cog tseg ua rau peb txais kev tshoov siab saib yav tom ntej, tsis saib tom qab. Vim muaj Nws, yav tom ntej tsis tas nyob ntawm tej yam uas peb raug thaum yav tas los los sis nyob ntawm tej yam uas thaiv kom peb pom tsis meej tam sim no. Yog mas, peb txhua tus twb raug los sis yuav raug mob. Tiam sis peb ntseeg tus Kws Kho Mob Zoo. Peb tso siab rau Nws—tso siab plhuav, yog li ntawd, peb thiaj li muab siab npuab rau Nws tej lus cog tseg, “cia siab hais tias yav tom ntej” peb “yuav tau” (Henplais 11:13).
Thawj Tswj Hwm Nelson hais tias, “Raws li tus Tswv txoj kev thiab lub sij hawm, yeej yuav pub txhua yam koob hmoov rau Nws Haiv Neeg Ntseeg uas rau siab ntseeg. Tus Tswv yuav txiav txim thiab muab nqi zog rau txhua tus raws li lawv lub siab xav thiab tej yam lawv ua.”
Kuv cog lus tias yog peb qhia thiab coj raws li peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej txoj hau kev rau peb tsev neeg, Nws yuav nrog peb nyob, txhawb nqa peb, thiab koom nrog peb thaum peb rov qab mus cuag Nws. Nws yeej yuav tsis tso peb tseg nyob peb ib leeg, qhov tseem ceeb yog thaum peb los sis cov uas peb hlub raug kev sim siab. Nws yuav txhawb nqa peb thiab coj peb mus rau thaj av cog lus tseg uas muaj kev xyiv fab puv npo, nrog Nws thiab Nws Leej Tub, Yexus Khetos, nyob thiab nrog peb tsev neeg nyob—mus ib txhis li.
© 2026 los ntawm Intellectual Reserve, Inc. Ceev txhua txoj cai. Luam tawm hauv Teb Chaws Amelikas. Pub luam tawm ua lus Askiv: 6/19. Pub txhais ua lus Hmoob: 6/19. Kev txhais Monthly Liahona Message, March 2026. Hmong. 19937 295