“Muaj lub Neej Zoo Ib Yam Li Vajtswv lub Neej,” Liahona, Ib Hlis Ntuj 2026.
Zaj Lus hauv Liahona Txhua Hli, Ib Hlis Ntuj 2026
Muaj lub Neej Zoo Ib Yam Li Vajtswv lub Neej
(2 Petus 1:4)
Qhov uas peb paub txog txoj hau kev cawm seej ua rau peb muaj ib lub zeem muag uas muaj nqis, ua rau peb xyiv fab ntxiv, thiab txhawb peb lub dag zog kom kov yeej tau peb tej teeb meem thiab tej kev cov nyom.
Yexus Khetos Hu Ob tug Thwj Tim, los ntawm Gary E. Smith
Tus Thwj Tim Petus qhia peb txog Yexus Khetos cov thwj tim hais tias, “Vajtswv tus uas muaj hwj chim, nws pub txhua yam zoo rau peb uas pab peb tau txoj sia thiab ua neeg zoo li Nws, vim yog peb paub tus uas hu peb los koom nws lub hwj chim ci ntsa iab thiab qhov uas nws zoo kawg nkaus:
“Vajtswv cog lus tseg hais tias nws yuav muab nws txoj koob hmoov uas zoo kawg nkaus rau peb, nws ua li ntawd kom … nej lub neej zoo ib yam li Vajtswv lub” (2 Petus 1:3–4; ntxiv qhov uas ntawv qaij).
Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej txoj hau kev qhia txog tej lus tseeb tseem ceeb thiab muaj nqis thiab tej lus cog tseg uas qhia tias peb yog leej twg thiab peb lub hom phiaj mus ib txhis li.
Ib yam li piav nyob hauv “Tsev Neeg: Ib zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb”:
“Txhua txhia tus tib neeg—txiv neej thiab poj niam—yog Vajtswv tsim kom muaj yam ntxwv zoo li Nws. Txhua tus yog leej niam leej txiv saum ntuj ceeb tsheej ib tug tub ntsuj plig los yog ib tug ntxhais ntsuj plig uas nkawd hlub, thiab, vim yog li ntawd, txhua tus muaj ib tug cwj pwm thiab txoj hmoov los saum ntuj los. …
”Nyob rau lub neej ua ntej yug los, tej tub ntsuj plig thiab tej ntxhais ntsuj plig tau paub thiab teev tiam Vajtswv ua lawv Leej Txiv uas Nyob Mus Ib Txhis Li thiab lawv tau txais yuav Nws txoj hau kev uas tau npaj tseg lawm hais tias Nws cov me nyuam yuav txais tau ib lub cev nqaij daim tawv thiab yuav muaj ib lub sij hawm hauv lub ntiaj teb no kom xyaum ua neeg zoo tag nrho thiab thaum kawg txais tau lawv txoj hmoov los saum ntuj los ua cov uas txais txoj sia nyob mus ib txhis ua lawv tug.”
Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cog lus rau Nws cov me nyuam hais tias yog lawv ua raws li tej ntsiab cai ntawm Nws txoj hau kev thiab coj raws li Nws Leej Tub tus yam ntxwv, thiab muaj kev ntseeg nyiaj kom mus txog thaum kawg, ces vim yog los ntawm tus Cawm Seej txoj Kev Txhiv Dim, lawv “yuav tau txoj sia nyob mus ib txhis, uas yog lub txiaj ntsim zoo tshaj plaws ntawm tag nrho Vajtswv tej txiaj ntsim” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 14:7).
Vajtswv txoj hauj lwm tsom ntsoov rau kev vam meej zuj zus thiab kev tsa nto ntawm Nws cov me nyuam. Txhua yam ntawm Nws txoj hau kev los Nws twb tsim kom foom koob hmoov rau Nws cov tub thiab cov ntxhais vim “tib neeg muaj nqis heev rau [Nws]” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 18:10).
Leej Txiv Txoj Hau Kev
Nyob hauv pawg sab laj ua ntej lub neej no, Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tau qhia Nws cov me nyuam ntsuj plig txog Nws txoj hau kev rau lawv txoj kev hloov zuj zus mus ib txhis li thiab txoj kev zoo siab.
“Peb yuav tsim ib lub ntiaj teb rau cov neeg no mus nyob;
“Thiab peb los ntawm qhov no peb yuav sim lawv lub siab, seb lawv puas yuav ua txhua tsav txhia yam uas tus Tswv lawv tus Vajtswv yuav txib kom lawv ua;
“Thiab lawv cov uas coj raws li lawv lub neej theem ib yuav tau ntxiv; thiab lawv cov uas tsis coj raws li lawv lub neej theem ib yuav tsis tau yeeb koob nyob hauv tib lub nceeg vaj nrog cov uas coj raws li lawv lub neej theem ib; thiab lawv cov uas coj raws li lawv lub neej theem ob yuav tau yeeb koob ntxiv rau saum lawv lub taub hau mus ib txhiab thiab ib txhis.
“Thiab tus Tswv hais tias: Kuv yuav txib leej twg mus? Thiab muaj ib tug zoo li Neeg Leej Tub teb hais tias: Kuv nyob ntawm no, txib kuv mus. Thiab muaj dua ib tug teb thiab hais tias: Kuv nyob ntawm no, txib kuv mus. Thiab tus Tswv hais tias: Kuv yuav txib tus thib ib.
“Ces tus thib ob txawm npau taws, thiab tsis coj raws li nws lub neej theem ib; thiab, hnub ntawd, coob leej raws nws qab” (Anplaham 3:24–28).
Cia li nco qab tias tsuas muaj ib txoj hau kev uas lawv qhia hauv pawg sab laj ua ntej lub neej no—Leej Txiv txoj hau kev. Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tsis tau nug hais tias, “Peb yuav ua dab tsi?” Nws tsis tau nug seb lwm tus muaj lub tswv yim twg los sis thov kom lwm tus qhia tias lawv yuav ua li cas. Tiam sis, Nws qhia txog Nws txoj hau kev thiab nug hais tias, “Kuv yuav txib leej twg mus?” Nws lo lus nug yeej tsom ntsoov rau qhov uas yuav tsum txib leej twg mus kom ua raws li tej kev cai thiab tej xwm ntawm Nws txoj hau kev.
Qhov uas tus yeeb ncuab twb ntxeev siab tawm tsam los twb piav hauv cov vaj lug kub thiab.
“Yog li ntawd, vim tias Dab Ntxwg Nyoog ntxeev siab tawm tsam kuv, thiab nrhiav kev ua kom tib neeg txoj kev ywj siab xaiv puas tsuaj, uas kuv … tau pub rau neeg, thiab kuj hais kom kuv muab kuv tus kheej lub hwj chim rau nws thiab … , ces kuv thiaj muab nws ntiab tawm;
“Ces nws hloov los ua Dab Ntxwg Nyoog, … tus dab phem, leej txiv ntawm txhua txoj kev dag, kom dag ntxias thiab ua rau neeg dig muag, thiab txhom coj lawv raws li nws siab nyiam, twb coj tag nrho cov uas tsis kam mloog kuv lub suab” (Mauxes 4:3–4; ntxiv qhov uas ntawv qaij).
Luxifaws tsis tau qhia txog ib txoj hau kev uas neeg coob pov ntawv kom tsis txhob ua nyob hauv pawg sab laj ua ntej lub neej no. Nws tsis yog ib tug uas txaus tu siab vim nws swb qhov sib tw. Nws ntxeev siab! Qhov uas nws muab hlob, khav theeb, thiab qia dub ua rau nws ntxeev siab tawm tsam Leej Txiv txoj hau kev.
Leej Txiv Txoj Hau Kev thiab tus Cawm Seej Txoj Moo Zoo
Txoj hau kev piav txog tej hauj lwm ntawm Leej Txiv thiab Leej Tub uas ua rau txhua leej txhua tus txais tau koob hmoov uas yog txoj sia nyob mus ib txhis li.
Yexus Khetos txoj moo zoo qhia txog txoj kev uas peb txais tau cov koob hmoov uas Vajtswv cog lus yuav muab rau peb los ntawm Nws txoj hau kev, tsis hais cov lus qhuab qhia, cov ntsiab cai, cov kab ke, thiab tej kev khi lus uas cov txiv neej thiab cov poj niam yuav tsum ntseeg thiab ua. “Tsis muaj lwm lub npe nyob hauv qab ntuj no tsuas yog Yexus Khetos … uas yuav cawm tau neeg dim” (2 Nifais 25:20). Muaj tseeb tiag, tus Tswv Yexus Khetos yog “txoj kev, qhov tseeb, thiab yog txoj sia; tsis muaj leej twg mus cuag tau Leej Txiv, tsuas yog mus ntawm [Nws] mus xwb” (Yauhas 14:6; ntxiv qhov uas ntawv qaij).
Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson piav hais tias:
“Txoj hau kev qhia tias yuav tsum muaj txoj Kev Tsim Ntuj Tsim Teb, thiab yog li ntawd yuav tsum muaj ib txoj Kev Poob thiab txoj Kev Theej Txhoj. Muaj peb feem tseem ceeb ntawm txoj hau kev. Txoj kev tsim ib lub ntiaj teb uas zoo kawg nkaus yeej yog los ntawm Vajtswv. Kev ua neej hauv ntiaj teb no thiab kev tuag twb yog los hauv lub ntiaj teb dhau los ntawm Adas txoj Kev Poob [saib 2 Nifais 2:25; Mauxes 6:48]. Kev tsis txawj tuag thiab qhov uas peb muaj tau txoj sia nyob mus ib txhis yeej yog los ntawm Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj [saib 2 Nifais 2:21–28]. …
“… Peb los rau hauv lub ntiaj teb rau ib ntus xwb, nyiaj peb tej kev sim siab thiab tej teeb meem, thiab npaj mus tom ntej kom thiaj li yuav rov qab mus tsev [saib Phau Ntawv Nkauj 116:15; Amas 42:8]. Peb tej kev xav thiab tej yam peb ua [hauv lub ntiaj teb no] los yeej yuav muaj nqis ntau dua yog peb to taub Vajtswv txoj hau kev thiab ua Nws tsaug thiab ua raws li Nws cov lus txib [saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 59:20–21].”
Tej lub Npe txog Txoj Hau Kev nyob hauv Phau Ntawv Maumoos
Peb kawm tej yam tseeb tseem ceeb thaum peb nrhiav thiab kawm tej lub npe txog Leej Txiv txoj hau kev nyob hauv Phau Ntawv Maumoos: Ib zaj Tim Khawv Ntxiv txog Yexus Khetos. Ua piv txwv, cia li xav txog tej lub npe uas xaiv tseg lawm no:
“Tus Tsim uas muaj hwj chim txoj hau kev uas muaj kev hlub tshua” (2 Nifais 9:6).
“Peb tus Vajtswv txoj hau kev” (2 Nifais 9:13).
“Txoj hau kev cawm seej” (Yaloos 1:2; Amas 24:14).
“Txoj hau kev txhiv dim” (Amas 12:25, 26, 30, 32, 33; 42:11, 13).
“Txoj hau kev txum tim rov qab los” (Amas 41:2).
“Txoj hau kev zoo siab” (Amas 42:16).
“Txoj hau kev hlub tshua” (Amas 42:31).
Txhua lub npe no pab peb to taub meej ntxiv txog tej lus cog tseg uas muaj nqis heev los ntawm Leej Txiv txoj hau kev thiab ua rau peb txawj to taub ntxiv txog lub hom phiaj thiab lub ntsiab ntawm peb lub neej hauv ntiaj teb no.
Qhov tseem ceeb, lub npe uas siv feem ntau rau Vajtswv txoj hau kev nyob hauv Phau Ntawv Maumoos tsom ntsoov rau kev txhiv dim uas muaj dhau los ntawm Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj.
Amas tshaj tawm tias “Yog tias tsis muaj txoj hau kev txhiv dim, uas Vajtswv tau npaj txij thaum ntuj tsim teb raug los, ces twb muaj tsis tau txoj kev sawv rov los ntawm cov tuag; tiam sis Vajtswv twb tau npaj ib txoj hau kev txhiv dim, uas yuav ua kom muaj txoj kev sawv rov los ntawm cov tuag” (Amas 12:25).
Nws kuj qhia tias, “Cia li tsa nej qhov muag mus ntsia thiab pib ntseeg Vajtswv Leej Tub, ntseeg tias nws yuav los txhiv nws cov neeg dim, thiab ntseeg tias nws yuav los raug kev txom nyem thiab tuag theej rau lawv tej kev txhaum; thiab ntseeg tias nws yuav sawv hauv qhov tuag rov qab los, qhov uas yuav ua kom muaj tau txoj kev sawv rov los, kom tib neeg txhua tus yuav tau los sawv ntawm nws xub ntiag, kom raug txiav txim thaum txog hnub kawg thiab hnub txiav txim, raws li tej yam lawv ua” (Amas 33:22).
Twb Npaj Tau txoj Kev Lawm
Peb yuav tsum ua Vajtswv tsaug thaum peb xav txog Vajtswv txoj hau kev cawm seej, kev txhiv dim, kev txum tim rov qab los, kev hlub tshua, thiab kev zoo siab. Qhov uas peb paub txog Nws txoj hau kev ua rau peb muaj ib lub zeem muag uas muaj nqis, ua rau peb xyiv fab ntxiv, thiab txhawb peb lub dag zog kom kov yeej tau peb tej teeb meem thiab tej kev cov nyom.
Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej xav xav kom peb rov qab mus cuag Nws. Nws caw peb thiab cog lus tias peb yuav txais tau koob hmoov, tiam sis Nws yeej yuav tsis yuam, quab yuam, los sis ceev peb kom tsis txhob siv peb txoj kev ywj siab coj ncaj ncees uas Nws muab rau peb. Peb yuav tsum ua thiab xaiv kom rov qab mus cuag Nws thaum peb coj raws li Nws Leej Tub tus yam ntxwv.
Nws Txhais Tes Tseem Xyab Li Qub, los ntawm Elizabeth Thayer
“Twb npaj tau txoj kev lawm, thiab yog peb yuav ntsia ces peb yuav muaj sia nyob mus ib txhis li” (Amas 37:46; ntxiv qhov uas ntawv qaij).
Kuv zoo siab ua tim khawv tias Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej yog tus uas tau npaj Nws txoj hau kev rau Nws cov me nyuam. Yexus Khetos yog peb tus Cawm Seej thiab tus Txhiv Dim. Vim kuv yog tus Tswv ib tug Thwj Tim hauv hnub nyoog kawg, kuv thiaj ua tim khawv tias Nws yeej yog “txoj kev, qhov tseeb, thiab yog txoj sia” (Yauhas 14:6; ntxiv qhov uas ntawv qaij).
© 2026 los ntawm Intellectual Reserve, Inc. Ceev txhua txoj cai. Luam tawm hauv Teb Chaws Amelikas. Pub luam tawm ua lus Askiv: 6/19. Pub txhais ua lus Hmoob: 6/19. Kev txhais Monthly Liahona Message, Ib Hlis Ntuj 2026. Hmong. 19932 295